I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har. Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser. Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande. / <p>Lärarexamen</p>

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Dubblett finns

Examensarbete (15 hp)

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

Syftet med denna studie var att få insyn i vad som motiverar musikhögskolestudenter, med utgångspunkt i den skepsis jag upplevt kring musikutbildning i allmänhet och musikhögskoleutbildning i synnerhet. Genom att intervjua två studenter på jazzkandidatprogrammet på en musikhögskola i Sverige har jag försökt sätta ord på vad som drivit dessa studenter, motgångar till trots. Jag har fokuserat på dessa studenters skilda bakgrund musikaliskt, socialt och utbildningsmässigt, för att kunna fastställa gemensamma upplevelser kring motivation, och även vad som skiljer dem åt. Med de kunskaper jag funnit genom denna studie hoppas jag kunna resonera om vad vi som lärare kan göra för att motivera framtida studenter.

No description available.

Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju. Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och pedagogiskt ramverk. / The aim of this study is to add knowledge to the teaching field including musical improvisation by examining what improvisational theatre training can offer a musician who wants to develop skills in improvisation. The study was conducted with a qualitative action research approach based on a sociocultural perspective. The action process consisted of a preparatory interview with an experienced improvisational theatre teacher followed by two group actions, in which participants consisting of music college students exerted improvisational theatre training, and then participated in a focus group interview. The goal was to find out what kind of qualities these music college students identify in improvisational theatre and in what way they feel influenced and enriched by these qualities. The results indicate that participants recognize improvisational theatre training as a good method for developing their connection between musical improvisation and playfulness. Playfulness is pointed out as an asset when improvising. They were inspired to practice more together and to use the body more in their musical communication. Results also show that these students felt improvisational theatre training could help them develop their personal expression and also help them develop techniques for improvising and composing music by focusing on their ability to associate as well as affirming impulses and ideas that come to mind to a greater extent. The results are discussed in the light of previous research regarding improvisation and teaching with sociocultural theory as a philosophical and pedagogical framework.

Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. / The purpose of this study is to investigate guitar teachers’ views on college students’ prior knowledge of the pentatonic scale. The methodology used was based on interviews with three experienced college level teachers with several decades of teaching experience behind them. The study is rooted in a socio-cultural perspective. The result shows that the teachers unanimously believe the students enter higher education with prior knowledge of the pentatonic scale. However, there is consensus that there are gaps in their knowledge.