Title: The Swedish Business School at Örebro University – A case-study of the relationship between teachers and students Date of seminar: 2009-06-04 Course: Bachelor thesis in Business and Administration within Organization, 15 ECTS Authors: Malin Blomqvist, Lisa Skoglund, Charlotte Wallin Advisor: Gabriella Wennblom Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding about the relationship between teachers and students at the Swedish Business School at Örebro University. The purpose is also to describe the relationship with organizational theory. Research methodology: This thesis is based on a qualitative method. Semi structured interviews have been implemented with both teachers and students. Literature in the organizational area has been searched through to give a base for the study. Theoretical framework: This thesis uses the theory of stakeholders and the theory of resource dependence. Conclusions: Teachers and students are different stakeholders towards the Swedish Business School at Örebro University, where teachers is an intern stakeholder and students an extern stakeholder. The consequence of this is that they have different views and opinions about the relationship. Keywords: Organization, relations, the world around, resource dependence, stakeholder

No description available.

Background and problem The Student union and Länsförsäkringar in Jönköping has an agreement that provides students at Jönköping university with subsidized insurances. The fact that none of the mentioned parties knows what the insurance market at Jönköping university actually looks like makes this an interesting field to study. This thesis will aim to provide the parties with a map of this insurance market and increased knowledge about how students think and behave regarding insurences. Purpose The overall purpose of this thesis is to increase the knowlegde about students’ buying behavior regarding insurences. We will also investigate if there are uninsured students at Jönköping university and quantify that amount. Furthermore, we will examine if there are any differences between insured and uninsured students that could be possible explanations for the students behavior. Method We have used quantative phone interviews to map the insurence market and two qualitative focus group interviews to fulfill the rest of our purpose. Theoretical framework The most of the theory in this thesis is fetched from the area of consumer behavior, but is complemented by theory about financial services. Conclusion 6,7 percent of the students were uninsured and we found a number of different variables that provide differences in how insured and uninsured students behave. These variables are: influences, percived social pressure, percived knowledge, trust for the insurance providers, view on risks and service intangibility. We found that a lack of a percieved need is an important cause that some student is uninsured. We also identified a number of different situations where students are easier to affect. These situations are: school start, moving away from home, quit school, house building and starting a family. / Bakgrund och problem Studentkåren och Länsförsäkringar i Jönköping har ett samarbete som går ut på att erbjuda studenthemförsäkring till studenter på Högskolan i Jönköping. Dock vet ingen av dessa intressenter hur försäkringsmarknaden ser ut. Detta gör det intressant att kartlägga försäkringsmarknaden på högskolan samt att försöka öka förståelsen för hur studenter tänker och beter sig i försäkringssammanhang. Syfte Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för studenternas köpbeteende i hemförsäkringssammanhang. Vi vill också undersöka om det finns oförsäkrade studenter på Högskolan i Jönköping, kvantifiera andelen och utreda om det finns skillnader mellan försäkrade och oförsäkrade studenter som kan vara tänkbara orsaker till de val som studenter gör. Metod Vi har använt oss av telefonintervjuer av kvantitativ karaktär i syfte att kartlägga försäkringsmarknaden vid högskolan och av fokusgruppsintervjuer av kvalitativ karaktär för uppfylla den resterande delen av vårt syfte. Teoretiskt ramverk Teorin i denna studie är framförallt hämtad från området konsumentköpbeteende men kompletteras också med teorier från området finansiella tjänster. Slutsats 6,7 procent av studenterna på Högskolan i Jönköping saknade hemförsäkring och det påträffades många variabler som utgör skillnader mellan försäkrade och oförsäkrade studenters köpbeteende. Dessa variabler är influenser, upplevelse av socialt tryck, upplevd kunskap, förtroende för försäkringsbolag, syn på risker och upplevelse av immaterialitet. Studien fann också att en avsaknad av upplevt behov är en viktig orsak till att studenter i vissa fall är oförsäkrade. Vi har även identifierat vissa situationer där möjligheten att påverka studenter angående hemförsäkringar är större, till exempel när studenterna börjar högskolan, flyttar hemifrån, slutar studierna, köper hus samt bildar familj.

No description available.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av ny personal. I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken. Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet i Sundsvall. För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna. Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85 % av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte kunde tänka sig att arbeta på en bank. Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige. I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. / When it comes to a service company it is very important that one has good working colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company. The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a lot of time and effort on the recruitment. Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them. Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall. We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools. The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a bank in the future. However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of the students on two different schools. The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to reach out to the right students as potential employees.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

The purpose of this study is to highlight the maritime students' views on and visions for their future career. The results will be used by maritime academies, ship owners and unions to develop their activities in the desired direction and work together for a well-functioning labour market in shipping in the future. To determine the students’ views and visions, interviews were conducted with graduating students at the maritime academies in Sweden. The results show that the reduced Swedish merchant fleet worries students, but that the majority is positive about finding a job after graduation. The students intend to work at sea for at least 8 - 10 years and the salary is not considered to be the most important factor when selecting a workplace, many other factors affect. Today the offshore, tank and Ro-Ro/Ro-Pax market are the most attractive segments and the students feel themselves qualified for the job, but they still believe there are parts of the education that should be developed. Based on the results, recommendations are presented to the maritime academies, ship owners and unions to develop their respective business. Recommendations to officers are also presented.

The purpose of this study is to investigate how the major swedish banks look upon and promote student profitability as well as long-term relationships within the student segment from a CRM point of view. The study incorporates a qualitative course of action with an abductive research approach which has been carried out by conducting personal and telephone interviews with representatives from three out of the four major swedish banks Nordea, Swedbank and Handelsbanken. Our research finds that the banks appear to regard their relationships with students as long-term investments, but that they simultaneously seem to lack distinctive, clear and procreative strategies for securing these relationships. Furthermore, the development of profitability within the student segment is considered an informal process that does not necessarily need to be computed through the use of quantitative estimates. Also, educational variables does not influence the banks as they segment their customer base and the student-centred offerings within the banking industry is to be deemed as being standardized rather than differentiated.

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen. Den tid som studenterna har till förfogande under de olika tentamina och hur de utvärderar examinationsformerna visade sig ha stor betydelse för de copingstrategier som används både inför och under hem- och salstentamen. En av de större skillnaderna visade sig vara hur studenterna studerar inför de olika tentamina. / The purpose of this study is to highlight students' copingprocesses, i.e., appraisal and coping strategies, for written exam and take-home exam. Interviews were conducted with eight female students within the same program at a university in Sweden. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The results showed that examinations regardless of form create stress, even if the students do not experience a take-home exam as equally threatening or challenging as a written exam. The time that students have available during the different exams and the primary appraisal of the examination proved to be very important for the coping strategies used both before and during the exam. One of the major differences proved to be how students study for the different exams.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier. Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna. Data behandlades konfidentiellt. Studien genomfördes i samarbete med Studenthälsan. Resultat: Utifrån analysen framkom dessa tre teman; Nya rutiner påverkar sömnen, Stress och prestation påverkar sömnmönstret och Hälsosam vardag. Det som påverkade sömnvanorna bland studenterna var rutiner, sömnrytmen, skolarbetet samt stress och oro över att inte ha presterat tillräckligt. Det visade sig att fysisk aktivitet, kost och regelbundna rutiner hade en främjande inverkan på sömnvanorna. Implikation: Psykisk hälsa och sömnvanor är något som behöver uppmärksammas ännu mer i framtiden och vidare forskning skulle kunna handla om hälsofrämjande åtgärder. Förslag är att framtida forskning fokuserar på faktorer som främjar istället för att enbart kartlägga problemet. I och med studiens resultat behöver Studenthälsan arbeta mer med frågor om sömnvanor och på vilket sätt de bäst skulle kunna bemöta studenter med frågor om sömn. Ett exempel är att införa obligatoriska föreläsningar och seminarier på högskolor för att kunna nå ut med hälsofrämjande information. / Background: Mental illness is a public health problem that extends through all age groups. Mental illness is highest among young people aged 16-24 years where problems with sleep are part of mental well- being. Aim: The aim of the study was to investigate students' perception of what affects sleep habits for higher studies. Method: Interviews were conducted with six students aged 20-30 years at a university in southwester Sweden. The interviews were recorded, transcribed verbatim, and then analyzed. Analytical method was a thematic analysis in which three themes emerged. Consideration was given to the ethical aspects as well as the informed consent of the participants. The data were treated confidentially. The study was done in collaboration with the Student Health Care. Results: The analysis revealed three themes: New procedures affect sleep, Stress and Performance affects sleep patterns and Healthy living. Factors that influence sleep habits among students were routine, sleep rhythm, schoolwork and stress and anxiety of not having performed enough. It was shown that physical activity, diet and regular routines had a stimulating effect in sleep habits. Implication: Mental health and sleep habits is something that needs to be shown even more in the future and further research could be more about health promotion. Future research should focus on factors that promote, rather than simply identifying the problem. With the results of this study, the Student Health Care need to work more with the issues of sleep habits and how they could best respond to students with questions about sleep. One example is to introduce compulsory lectures and seminars at universities in order to reach with health information.