Idag arbetar många människor med någon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns även hypoteser som påstår att en person kan lära sig bli en ledare, alltså att det kan vara inlärt. Vår studie ämnade undersöka vad i två yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de är idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberättelser, där två informanter fick berätta om sitt liv utifrån detta ämne. Studien visade att det går att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma våra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet så som familj, uppväxtvillkor och utbildning.

Syfte: Syftet är att genom litteraturstudier samt med utgångspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare på deras arbetsplats. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansåg passa in i vår definition av professionella medarbetare. Resultaten från dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. För att skapa ett trovärdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vårt empiriska material med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat samt skrivit slutsatser utifrån dessa citat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande. För att förstärka och höja motivationen ytterligare bland de anställda ser vi att vidareutveckling är något som efterfrågas från medarbetarna. Detta kan ses som en angelägen motivationspunkt då samtliga respondenter poängterade denna faktor under samtalens gång. Vidareutveckling är en faktor som flera av de teorier vi har valt att redovisa har berört som en vital aspekt, exempelvis har Maslow, Deci och Ryan påpekat detta. Dessa teorier kan nu styrkas ytterligare med detta resultat Förslag till fortsatt forskning: Vi kan föreslå att fokusera på en yrkesgrupp i taget för att göra djupa studier och därmed få en bättre bild av motivationsfaktorerna. Ytterligare aspekter som kan beaktas är huruvida en enskild individs uppväxtbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, deltagarens ålder, utbildningsnivå och kultur kan ha inverkan på vad som motiverar individen på dess arbetsplats. Uppsatsens bidrag: Att skapa och bidra till en uppdaterad bild på professionella medarbetarnas syn på motivation. Även utifrån den empiri vi har samlat ihop, konstatera att vad som bidrar till respondenternas motivation inte skiljer sig markant mellan olika yrkesgrupper.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

Regissörer delar konstnärskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem själva och deras närmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mätinstrument användes Försvarshögskolans ULL-enkäter för självskattning och bedömning och svaren jämfördes med hjälp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers självskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, eftersträva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan hur manliga respektive kvinnliga regissörer skattades.

Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier. De här tre självledarskapsstrategierna har för avsikt att styra de tre faktorer som påverkar mänskligt fungerande; beteende, omgivning samt kognition.Studien utgår ifrån en uppgift som anses generellt utmanande/svår; arbetssökande. Studien beskriver hur arbetssökande kan ta hjälp av professionella personer för att höja sitt självledarskap gällande arbetssökande. Studien kommer att ge professionella jobbcoachers, arbetsförmedlares samt arbetspsykologers syn på deras möjligheter att påverka självledarskapet hos en arbetssökande. Kan de leda arbetssökande till att leda sig själva mer effektivt? Hur?

The purpose with this essay is to examine different roles of leadership in the working environment by interviewing ex-students that have taken their degree from Halmstad Högskola and its construction program. How do these ex-students handle to be in a position of power in their everday life and how do they handle decision making? Do they find that the education they have recieved in any way has helped them in regard for leadership or do they rather conclude that further education in the area of leadership would be beneficial? These are the questions that I set out to shed some light over in this essay. This study consists of one part theory and one empirical part. The empirical part was accomplished by interviewing ex-students from Halmstad Högskola and this part was later compiled with relevant theories on the subject which were obtained from books , internet and various databases. The results from the interviews show that the general point of view is that the subjects containing leadership in their education hasn't really helped them. The results also show that these courses could be improved by introducing more work-related aspects in school. On the question that deals with decision making and how one handles to be in a position of power the general interpretation is that this is role that one grows into in time.

No description available.

AbstractTitle:Course:Authors: Advisor: Keywords: Problem formulation:Purpose:Target Group:Theoretical perspectives: Methodology: ResultSwedish leaders abroad – A qualitative study about culture ́s influence on Swedish leadersBachelor dissertation - Business Administration, LeadershipAmanda Elg and Carl-Johan SaltarskiIngemar WictorLeadership, culture, impact and adjustmentHow can Swedish leaders in multinational companies adjust their leadership to the national culture?The aim of our study is to investigate whether Swedish managers are affected by the differences in national culture that exists between Sweden and the country that they operate in. We want to explore if they adapt their leadership to the culture.Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties who wants to increase the understanding of culture ́s influence on an international career and what is required of the leader to deal with the cultural clashes that may rise.We have focused on theories related to differences in national culture and how it can affect the leadership and the organization.The study is of the qualitative type with a deductive approach where the empirical materials are gathered through interviews.Our results demonstrate leaders implementation of culture and leadership to influence the leadership of the national culture in which they operate. We have seen how leaders are affected by the national culture and how the leader adapts to achieve a successful leadership. It’s important to have an open-minded two-way communication to take advantage of the national culture. In our study we can see the effect of combine the best of both worlds to achieve a successful leadership.

No description available.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi Syftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet. För att uppfylla syftet med undersökningen har både män och kvinnor som arbetar som lärare i någon form inom både grundskolan och gymnasieskolan, undersökts kring hur de ser på sitt ledarskap/ledarstil. Även hur respondenterna genom sitt ledarskap anser sig kunna skapa motivation hos sina elever. Undersökningen baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger två kvinnor och tre män som alla är verksamma inom grundskolan och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visar att samtliga respondenter använder sig av det situationsanpassade ledarstilen i arbetet med eleverna. Det framkommer vidare att respondenterna använder sig av ett demokratiskt ledarskap i klassrumsarbetet. Respondenterna uttrycker att de använder sig av olika former av strategier för att eleverna ska känna sig delaktiga i sin lärandeprocess. Vidare framkommer det att de tre manliga respondenterna använder sig av en vad som skull kunna kallas skendemokrati. De skapar ett medbestämmande där eleverna ”tror” att det är med och påverkar utformningen av undervisningen och de regler som gäller i klassrummet. De manliga grundskollärarna och gymnasielärarna ger eleven svarsalternativ där eleven får möjlighet att påverka, men att detta inte har någon reell betydelse i relation till respondenternas redan förutbestämda planering.  Utifrån detta har de tre manliga respondenterna en blandning av en demokratisk ledarstil i kombination med en autokratisk ledarstil. En annan faktor som framkommer är att samtliga respondenter använder feedback som det primära ledarskapsverktyget för att skapa motivation bland eleverna.   Nyckelord: Motivation, ledarskap och ledarskapsverktyg