No description available.

Sammanfattning: - ”Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål”   Datum: 28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maria Jexby, Camilla Larsson                                                        Titel: Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål Handledare: Staffan Boström Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Ledarstil, Ekonomisk styrning, Organisering Frågeställning: Vilken ledarstil anammar den manliga och den kvinnliga ledaren för att förverkliga företagets ekonomiska mål? Syfte: Undersöka och beskriva eventuella skillnader i den manliga ledarens sätt att leda, genom val av ledarstil, kontra den kvinnliga ledarens. Metod: Valet föll på en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer samt personlighetstest har genomförts med tre manliga och tre kvinnliga ledare inom olika verksamhetsområden. Slutsats: Arbetet mynnar ut i slutsatsen om att det inte finns några belägg för att hävda att män och kvinnor anammar olika ledarstil. Studien visar snarare att både manliga och kvinnliga ledare idag anammar den ledarstil som situationen och organisationen kräver, för att på så vis förverkliga företagets ekonomiska mål.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka kopplingen mellan ledarskapsutbildningsprogram och rollstress inom IT-branschen. Ledarskapsutveckling har under den senare tiden fått allt mer utrymme inom såväl forskning som i näringslivet. Ledarskapsutbildning används av företag av många olika anledningar, där ett vanligt grundsyfte till kompetensutvecklingen är den potentiella finansiella vinst företagen ser av ett förbättrat ledarskap. En bransch där ledarskapet blivit allt mer centralt är IT-branschen. På grund av konstanta förändringar inom branschen kombinerat med en hög konkurrens är IT-branschen under stor press i dagsläget. Trots att personalen av många anses vara den viktigaste resursen befinner sig branschen i en brist på kompetent personal, vilket gör att företag försöker attrahera personal med andra verktyg och värden än bara ekonomi. Ledarna inom IT-branschen måste därmed skapa engagerande arbetsförhållanden för sina medarbetare, samtidigt som de måste upprätthålla ett resultatfokus mot ledningen i denna konkurrenskraftiga bransch. Vi menar att denna situation riskerar skapa en rollstress hos ledarna, där en central orsak utgörs av de många motsägande förväntningarna. Denna studie avser därför att undersöka möjligheten för företag inom IT-branschen att öka kompetensen hos sina ledare samtidigt som de reducerar rollstress. Studien ämnar därför att besvara frågeställningen: Hur kan ledarskapsutvecklingsprogram påverka ledares upplevelse och hantering av rollstress? I en kvalitativ fallstudie vid IT-företaget Atea har tio ledare inom företaget intervjuats om sina erfarenheter av företagets ledarskapsutvecklingsprogram och dess påverkan på ledarskapet samt arbetssituationen. Studien bidrar med ny teoretisk kunskap inom ledarskapsutbildningar då programmet undersöks från ledarnas perspektiv, vilket skiljer sig från majoriteten av teorin inom ledarskap som undersöker hur medarbetare och organisationen influeras av olika faktorer som härrörs till ämnet. Även kopplingen mellan ledarskapsutvecklingsprogram och rollstress är outforskad före denna studie. Den praktiska nyttan studien bidrar med är ett förtydligat incitament för företag att investera i ledarskapsutvecklingsprogram tack vare möjligheten att kombinera kompetensutveckling med en förbättrad arbetsmiljö för sina ledare. Studiens slutsatser visar på att det finns en koppling mellan Ateas utbildningsprogram och dess ledares rollstress. Ledarnas rollstress har påverkats genom att orsakerna bakom har reducerats, hanteringsmöjligheterna har förbättrats samt vissa konsekvenser av rollstress har motverkats. Studien visar att det fortfarande finns potentiella orsaker och konsekvenser inom branschen, men lämnar riktade rekommendationer för potentiell förbättring av programmet.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Uppsatsens syfte är att med hjälp av en fallstudie ta reda på fördelar och nackdelar med ett delat ledarskap ur ledarnas, överordnade samt medarbetarnas perspektiv. Det kan vara svårt att generalisera från en enstaka fallstudie och det är inte vår avsikt att dra några entydiga slutsatser om delat ledarskap utan istället skapa en idé eller en bild av hur det kan se ut i verkligheten. För att kunna besvara syftet har en fallstudie genomförts på avdelningen parkvård på Liseberg AB. Fallstudien är gjord utifrån en deduktiv ansats och empirin består av kvalitativa intervjuer. Uppsatsen grundas på teorier och modeller hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Dessa teorier handlar om delat ledarskap, kommunikation, konflikthantering och om hur ett effektivt ledarskap mäts. Studien har visat att fördelarna med delat ledarskap är att ledarna kan samarbeta och få ökad trygghet då beslut diskuteras fram gemensamt. I och med att de är fler som delar ledarskapet ses allt ur flera perspektiv. Detta leder ofta till bättre lösningar på problem. Det delade ledarskapet medför även att arbetsbelastningen för den enskilde ledaren minskar och att mer tid kan ges till medarbetarna. Nackdelarna med delat ledarskap är att kommunikationen blir sämre och att medarbetarna ofta nås av dubbla budskap. Konflikter uppstår ofta på grund av bristande kommunikation och missförstånd. Det kan uppstå problem om ledarna inte tar lika stort ansvar för arbetet eller om de inte har samma syn på arbetssätt. Nyckelorden för denna uppsats är bra konflikthantering, medbestämmande, delat ansvar och effektiv kommunikation. Dessa faktorer ligger även till grund för ett effektivt delat ledarskap.

<img src="Sammanfattning%20Syftet%20med%20denna%20studie%20har%20varit%20att%20undersöka%20vilken%20syn%20på%20ledarskap%20som%20finns%20bland%20verksamma%20förskollärare.%20Särskilt%20fokus%20har%20legat%20på%20vad%20förskollärarna%20anser%20vara%20viktiga%20egenskaper%20för%20ett%20ledarskap%20i%20förskolan%20och%20hur%20förskollärarens%20ledarskap%20kan%20vara%20ett%20redskap%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20barnen.%20Den%20metod%20som%20används%20i%20denna%20undersökning%20är%20intervjuer,%20sex%20förskollärare%20från%20tre%20olika%20förskolor%20har%20deltagit%20i%20studien.%20Det%20resultat%20som%20framkommit%20genomgående%20och%20som%20lyfts%20fram%20på%20något%20sätt%20av%20alla%20förskollärare%20i%20undersökningen,%20är%20följande%20egenskaper;%20lyhördhet,%20att%20kunna%20se%20alla%20barnens%20individuella%20behov%20och%20att%20vara%20tydlig%20som%20ledare.%20Dessa%20tre%20egenskaper%20anses%20av%20de%20intervjuade%20vara%20viktiga%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20och%20fungera%20som%20ledare%20bland%20barnen.%20Då%20denna%20studie%20inte%20gör%20anspråk%20på%20att%20visa%20upp%20ett%20uttömmande%20spektrum%20av%20förskollärares%20syn%20på%20ledarskap%20är%20det%20svårt%20att%20göra%20några%20trovärdiga%20uttalanden%20kring%20ämnet%20i%20allmänhet.%20Min%20tanke%20är%20dock%20att%20dessa%20tre%20ovanstående%20resultat,%20möjligen%20skulle%20vara%20framträdande%20även%20i%20en%20större%20studie,%20då%20de%20så%20genomgående%20varit%20synliga%20i%20denna%20lilla%20undersökning.%20%20" />

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning. Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel. Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test. Ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan åren

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning. Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att få fördjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. 114 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 51 påståenden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att samtliga ledarskapsstilar som undersöktes hade ett positivt samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Path-goal ledarskapet och det relationsorienterade ledarskapet hade ett starkare samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse än det resultatorienterade ledarskapet. Resultatet visade dessutom att samtliga undersökta typer av kommunikation hade samband med medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett samband mellan ledarskap, kommunikationen och arbetstillfredsställelse. Resultatet stämmer väl överens med aktuell forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg &amp; Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000). Undersökningen studerar hur fem medarbetare i försäljningsbranschen på olika arbetsplatser inom den privata sektorn i Göteborg upplever arbets- tillfredställelsens betydelse i förhållande till sin ledare. Studien är av kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuform.Resultatet visade att respondenterna vill ha utifrån deras erfarenheter, en ledare som är demokratisk samtidigt som han skall vara auktoritär i viss utsträckning. Respondenterna vill helst arbeta under frihet, eget ansvar och få utmanande och stimulerande uppgifter som bidrar till personlig utveckling samtidigt som ledaren sätter tydliga strukturer. De vill att ledaren involverar dem i beslut och diskussioner som berör organisationsstrukturen och dem själva som medarbetare, på så sätt upplever de meningsfullhet och att deras arbetsuppgifter har betydelse. Detta är vad respondenterna upplever bidrar till arbets- tillfredställelse. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen. Resultatet visade att den upplevda trivsel på arbetsplatsen hängde ihop med vilken grad av delaktighet, inflytande samt vilket ledarskap som fanns på arbetsplatsen. Personalen på det intraprenadstyrda äldreboendet, där trivseln bland personalen var bäst, upplevde att de hade stora möjligheter till att vara med och påverka i olika beslut på arbetsplatsen. På det boende där personalen trivdes sämst, upplevde personalen att de inte hade möjlighet till inflytande och delaktighet i den mån de önskat. Slutsatsen var att personalens trivsel påverkades av vilken grad av delaktighet, inflytande och ledarskap som rådde på arbetsplatsen.