Hållbarhetsfrågor har de senaste åren fått en större roll i samhället. Konsumenter, investerare och andra intressenter har med sin ökade medvetenhet av klimatpåverkan börjat leta sig till hållbara alternativ. På grund av det måste även företagen anpassa sig och vara aktiva när det kommer till hållbarhetsfrågor för att vara ett attraktivt val bland konkurrenterna och för att inte hamna i blåsväder. Hållbarhetsrapportering har varit ett verktyg för företagen att informera intressenterna om sin hållbarhetspåverkan, positiv likväl som negativ. Det har sedan 2014 varit obligatoriskt för större företag att hållbarhetsrapportera men vad denna rapport ska innehålla har inte reglerats i någon större utsträckning. Man har nu sett en ökad efterfrågan bland intressenterna som önskar en ökad jämförbarhet mellan företagen, minskad greenwashing samt en ökad transparens och tillförlitlighet kring hållbarhetsinformationen från företagen. För att möta intressenternas behov infördes januari 2024 ett nytt hållbarhetsdirektiv som man valde att kalla CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD innebär i korthet att innehållet i företagens hållbarhetsrapport kommer att regleras. Man kan således inte välja lika fritt vad som tas med och vad som ska utelämnas. Införandet av CSRD kommer även innebära att hållbarhetsrapporten ska granskas av en extern revisor i större utsträckning än tidigare. Detta direktiv kommer att beröra en stor mängd företag och deras revisorer. Det finns dock en delad syn på de faktiska konsekvenserna av hållbarhetsrapportering och om det nya direktivet är rätt väg att gå. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning svenska kvalificerade revisorer har till införandet av CSRD och hur de tror att deras klienter kommer att påverkas. Revisorer bedöms besitta en stor kunskap inom ämnet hållbarhetsredovisning och deras inställning är därför intressant att studera. Vidare är syftet även att ta reda på om revisorernas förväntansbild av CSRD skiljer sig beroende på vilken kunskap de besitter. Studien bygger på en kvanitiativ forskningsstrategi, ur det positivistiska synsättet. Resultatet visar signifikanta bevis för att svenska revisorer tror att det nya hållbarhetsdirektivet kommer att leda till minskad greenwashing, minskad informationsasymmetri och en ökad tillförlitlighet. Dessa effekter är i linje med vad man i framtagandet av CSRD sa att man ville åstadkomma. Studiens resultat visar även signifikanta bevis för att en revisor med högre kunskap har en positivare förväntansbild av effekterna av CSRD än vad en revisor med lägre kunskap har.

Hållbarehtsrapportering har blivit allt vanligare för att möta de hållbarhetsutmaningar samhället står inför och i takt med det ökar även behovet av reglering för att möta intressenternas krav på transparent, trovärdig samt tillförlitlig hållbarhetsinformation. EU släpper därför ett nytt direktiv, CSRD, som skärper hållbarhetsrapporteringen och ställer krav på extern granskning. CSRD medför att allt fler företag inom Europa kommer omfattas av lagstadgad hållbarhetsredovisning, från 12 000 bolag till 50 000 bolag vilket belyser att hållbarhetsrapporter som ska revideras kommer öka i antal. Rapporterna kommer även som en effekt av CSRD att öka i sin omfattning. Direktivet ställer därmed krav på revisionsbranschen som ska genomföra dessa externa granskningar som ökar både i antal samt omfattning.  En hållbarhetsrapport och finansiell rapport skiljer sig åt, där den förstnämnda inte är underbyggd av dubbel bokföring samt innehåller större del kvalitativ information. Därför är det intressant att undersöka hur revisorerna kommer möta förändringen med att granska större mängd kvalitativ information än tidigare. Syftet med studien är att studera vilken påverkan det nya EU-direktivet CSRD har på revisionsbranschen. En kvalitativ forskningsansats genom intervjuer med specialister inom hållbarhetsrevision samt CSRD har använts för att lyckas uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar att revisionskåren som helhet måste ställa om från att ett mindre antal revisorer insatta inom hållbarhet arbetar med denna typ av granskning till att alla revisorer ska kunna utföra arbetet och granskningarna. Studiens slutsats blir därför att revisionsbranschen aktivt arbetar med att möta det nya direktivet genom att fler revisorer utbildas, anställs och förbereds inför CSRD. / Sustainable reporting has become increasingly common to meet the sustainability challenges facing society and in line with this, the need for regulation to meet stakeholders' demands for transparent, credible and reliable sustainability information also increases. The EU is therefore releasing a new directive, CSRD, which tightens sustainability reporting and requires external review. CSRD means that more companies in Europe will be covered by statutory sustainability reporting, from 12,000 companies to 50,000 companies, which highlights that sustainability reports to be audited will increase in number. The reports will also increase in scope as an effect of CSRD. The directive thus places demands on the audit industry to carry out these external audits, which are increasing both in number and scope.  A sustainability report and financial report differ, where the former is not supported by double entry bookkeeping and contains a larger amount of qualitative information. Therefore, it is interesting to investigate how the auditors will respond to the change by reviewing a larger amount of qualitative information than before. The purpose of the study is to investigate the impact of the new EU directive CSRD on the audit industry. A qualitative research approach through interviews with specialists in sustainability auditing and CSRD has been used to succeed in fulfilling the purpose of the study. The results of the study show that the audit profession as a whole must switch from a smaller number of auditors familiar with sustainability working with this type of review to all auditors being able to perform the work and audits. The study therefore concludes that the audit industry is actively working to meet the new directive by educating, hiring and preparing more auditors for CSRD.

Hållbarhet är i dagens samhälle är hållbarhet viktigt för företag att förhålla sig till. Det finns både krav och förväntan riktade mot verksamma företag att rapportera kring deras arbete för att eftersträva en så hållbar verksamhet som möjligt. Inom området finns det många olika regel- och ramverk som ska följas beroende på vilken bransch företaget är verksamt inom men gemensamt för samtliga är att det finns en förväntan från samhället att företaget agerar. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka skillnader som finns mellan mode-, fordons- och finansbranschen avseende hållbarhetsrapportering med utgångspunkt ur intressentmodellen och institutionell teori. För att undersöka skillnaderna mellan branscherna så har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Det har valts ut fyra stycken företag inom respektive bransch, samtliga företag är börsnoterade i Sverige. Från dessa företag har hållbarhetsrapporter som är publicerade 2022 analyserats och därefter kodats utifrån en kodningsmall som är upprättad utifrån GRI. Analysen av mode-, fordon- och finansbranschens hållbarhetsredovisningar har lett till slutsatsen att det finns betydande skillnader i innehållet av rapporterna. Beroende på vilka intressenter som företagen inom branscherna riktar in sig mot så varierar innehållet inom de olika CSR-områdena. Detta stämmer även överens med liknande studier som gjorts tidigare, som visar att det finns en koppling kring vad företag väljer att redovisa och vilka dess intressenter är. / In today's society, sustainability is an important issue for companies to address. There are both requirements and expectations aimed at active companies to report on their efforts to strive for the most sustainable operations possible. In this area, there are many different regulations and frameworks that must be followed depending on the industry in which the company operates, but common to all is that there is an expectation from society that the company acts. The purpose of this study is therefore to investigate the differences between the fashion, automotive and financial industries regarding sustainability reporting based on the stakeholder theory and institutional theory. A qualitative content analysis has been used to examine the differences between the industries. Four companies have been selected within each industry, all of which are listed in Sweden. From these companies, sustainability reports published in 2022 have been analyzed and then coded based on a coding template that is established based on GRI. The analysis of the fashion, automotive and financial sectors' sustainability reports has led to the conclusion that there are significant differences in the content of the reports. Depending on which stakeholders the companies in the industries are targeting, the content of the different CSR areas varies. This is also consistent with similar studies conducted earlier, which show that there is a link between what companies choose to report and who their stakeholders are.

Studien visar att det finns inslag av samtliga isomorfismer avseende påverkan på revisionsbranschen vid införandet av det nya EU-direktivet. Resultatet tyder på att medelstora byråer och dess auktoriserade revisorer påverkas i mindre omfattning av tvingande isomorfism än större byråer. I stället kommer påverkan från mimetisk och normativ isomorfism genom företagens önskan om legitimitet gentemot intressenter. / The study shows that all types of isomorphism have an impact on the auditing profession with the introduction of the new EU directive. The results indicate that medium-sized firms and their authorized auditors are less affected by coercive isomorphism than larger firms. Instead, the impact comes from mimetic and normative isomorphism through the companies' desire for legitimacy towards stakeholders.

The European Union (EU) aims to ensure that investors and stakeholders have the necessary information on companies' sustainability performance. Requiring that the information provided is transparent, consistent, reliable and comparable. Requirements on sustainability disclosures have through the years significantly increased. The EU has amended and extended its regulations from Non-Financial Reporting Directive (NFRD), with previously 11 000 companies needing to report sustainability information, to the now 50 000 companies according to the new directive, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive is accompanied by a standard framework called European Standard Framework (ESRS) provided by European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) and guides companies’ disclosure. All sectors need to follow and report according to the general requirements, with some sectors getting additional sector-specific standards. Although the built environment sector is commonly known as a major contributor to Greenhouse Gas (GHG) emissions, it will not receive additional requirements. Hence, it is of interest to research how the general requirements are adoptable in this sector.  The research aimed to examine methods used for data collection on a project level in the built environment sector, if they correspond with CSRD and its accompanying standard framework and the driving forces behind the development of these methods. A sample of disclosure requirements from ESRS E1 “Climate Change'' was selected and analysed due to the limitations of the study. The research used semi-structured interviews to gather information and data from respondents in the large consultant company, AFRY, based in Stockholm, Sweden. Gathered data was later analysed through a thematic analysis approach aiding in answering the research questions. Previous literature has e.g. focused on companies’ readiness to implement CSRD whilst this research aimed to contribute with further knowledge about the adaptability of the built environment to the requirements. Furthermore, this research provides a historical perspective on sustainability reporting and companies’ responsibilities regarding sustainability as well as the criticisms of the NFRD. The findings show that methods required by the ESRS E1 already exist today due to previous legislation such as climate declaration and voluntary initiatives such as environmental building certifications. These methods are identified to be driven by coercive pressures setting the minimum requirements for the sector. Additionally, the adoption of these methods due to further ambitions could be explained by both internal and external stakeholders' interests, resulting in either an economic or brand-enhancing benefit. However, these methods are not used in all projects and some essential gaps and improvements were identified through this research. It is apparent through this research that this directive will affect companies' value chain and therefore indirectly affect companies not required to report according to CSRD. / Den Europeiska unionen strävar efter att säkerställa att investerare och intressenter har tillgång till nödvändig information angående företags hållbarhetsarbete. Informationen som lämnas ska enligt EU vara transparent, konsekvent, tillförlitlig och jämförbar. Kraven på hållbarhetsinformation har genom åren ökat väsentligt. EU har ändrat och utökat sina regler från Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som tidigare krävde att 11 000 företag skulle redovisa hållbarhetsinformation, till att nu omfatta 50 000 företag enligt det nya direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Till direktivet följer ett standard ramverk kallat European Sustainability Reporting Standard (ESRS) som tillhandahålls av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och som vägleder företagens rapportering. Alla sektorer måste följa och rapportera i enlighet med de allmänna kraven, medan vissa sektorer får ytterligare sektorsspecifika standarder. Trots att samhällsbyggnadssektorn är allmänt känd för att vara en stor utsläppare av växthusgaser, kommer den inte att omfattas av ytterligare krav. Därför är det av intresse att undersöka hur de allmänna kraven kan tillämpas i samhällsbyggnadssektorn.  Studien syftar till att undersöka de metoder som idag används för datainsamling på projektnivå inom samhällsbyggnadssektorn och analysera hur väl de överensstämmer med CSRD och det tillhörande standard ramverket. Vidare undersöks drivkrafterna bakom metodernas utveckling. På grund av studiens begränsningar, har ett urval av krav från ESRS E1 "Klimatförändring" valts ut och analyserats. Denna studie använder semistrukturerade intervjuer för att samla in information och data från respondenter på det tekniska konsultföretaget AFRY, baserat i Stockholm, Sverige. Den insamlade datan analyserades sedan genom en tematisk analys vilken hjälpte att besvara studiens frågeställningar. Tidigare litteratur har exempelvis fokuserat på företagens beredskap om CSRDs implementation. Denna undersökning syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur samhällsbyggnadssektorn kan anpassas efter kraven. Vidare syftar undersökningen till att ge ett historiskt perspektiv på hållbarhetsredovisning, företagens hållbarhetsansvar samt kritiken mot NFRD.  Resultatet av studien visar att metoder som krävs enligt ESRS E1 existerar idag på grund av tidigare lagstiftning, såsom klimatdeklarationer och även på grund av frivilliga initiativ såsom miljöbyggnadscertifieringar. De metoder som identifierades, ansågs främst vara drivna av påtryckningar från tvingande lagstiftning, som i sin tur har satt minimikrav på sektorn. Ytterligare användning av metoderna bedöms främst vara drivna av interna och externa intressenters intressen. Användningen av metoderna har resulterat i antingen en ekonomisk eller en varumärkeshöjande fördel för företagen och kan förklara intressenternas påtryckningar. Studien visar även att metoderna inte används i alla projekt och att förbättringar kunde identifieras. Undersökningen visar att detta direktiv kommer att påverka företagets värdekedja och därför även indirekt påverka företag som egentligen inte är skyldiga att rapportera enligt CSRD.

Bakgrund: EU har skapat ett nytt hållbarhetsdirektiv som företag måste följa, vilket är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Införandet av EU-direktiv har standardiserat och ökat kraven på hållbarhetsrapportering för företag, vilket innebär betydande förändringar och utmaningar i hur företag ska styra och redovisa sin verksamhet. CSRD innebär ett behovet av att integrera hållbarhet, där Malmi och Brown’s (2008) modell för Management Control System (MCS) kan tillämpas. Tidigare forskning visar att det är svårt att integrera hållbarhet i ett företag vilket gör att vidare forskning behövs för att förstå hur styrverktyg samspelar med varandra vid införande av hållbarhetsstrategier. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur MCS används i företag vid implementeringen av CSRD. Studien syftar till att bidra med insikter om hur styrverktygen samspelar vid implementeringen av CSRD samt att identifiera de specifika utmaningar som uppstår internt i företagen under implementeringsprocessen. Metod: Studien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomfört med sju respondenter i sex företag. Intervjupersonerna ansvarar eller arbetar aktivt med CSRD i företagen. Slutsats: Företagen använder fyra av fem styrverktyg vid implementeringen. Företagens kulturella styrning är central i alla faser och ett samspel mellan fyra av de olika styrverktygen är avgörande för en framgångsrik implementering. Utmaningar inkluderar svårigheter med att samla in data, förstå omfattningen av direktivet och skapa en hållbarhetskultur i företagen. / Background: The EU has introduced a new sustainability directive, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which companies are required to comply with. The introduction of EU directives has standardized and increased the requirements for sustainability reporting for companies, leading to significant changes and challenges in how businesses govern and disclose their operations. CSRD necessitates the integration of sustainability, where Malmi and Brown’s (2008) model for Management Control Systems (MCS) can be applied. Previous research indicates that integrating sustainability into a company is challenging, highlighting the need for further research to understand how control tools interact with each other during the implementation of sustainability strategies. Purpose: The purpose of this study is to develop knowledge of how MCS is used in companies during the implementation of CSRD. The study aims to provide insights into how control tools interact during the implementation of CSRD and to identify the specific challenges that arise internally within companies during the implementation process. Method: This study is a qualitative study with an abductive research approach. Semi-structured interviews have been conducted with seven respondents in six companies. The interviewees are responsible for or actively involved in CSRD within the companies. Conclusion: Companies utilize four out of the five control tools during the implementation. Cultural control is central in all phases, and the interaction between four of the control tools is crucial for successful implementation. Challenges include difficulties in data collection, understanding the directive, and creating a sustainability culture within the companies.

Klimatförändringar är en global utmaning som orsakar bland annat höjda havsnivåer och extremväder, främst drivet av växthusgaser från fossila bränslen. Bygg- och fastighetssektorn i Sverige stod för 22% av landets totala växthusgasutsläpp 2021. EU:s Parisavtal och FN:s agenda 2030 syftar till att begränsa klimatpåverkan genom hållbara investeringar. Taxonomin är en av de åtgärder som EU har i sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och antogs av kommissionen 2018. CSRD, som infördes 2023, stärker hållbarhetsrapporteringen för olika företag som måste följa ESRS-standarder. Syftet med arbetet är att utreda hur fastighetsbolag verksamma i Sverige tillämpar det institutionella ramverket gällande EU:s Taxonomi i dagsläget och på lång sikt.  Metoden bestod av kvalitativa intervjuer som genomförts med tre fastighetsbolag och en intervju med en expert inom ämnet. Vi har även genomfört en informationsinsamling med tidigare arbeten och institutionell teori. Uppsatsen visar att fastighetsbolag inte är tillräckligt förberedda för EU:s taxonomi och kämpar med att implementera de nya kraven i tid. Fastighetsbolag i Sverige förbereder sig för EU:s taxonomi och ESRS genom strategiska åtgärder som att analysera klimatrelaterade risker, genomföra energirenoveringar och certifiera byggnader. De möter utmaningar med nya rapporteringskrav och höga initiala kostnader, men långsiktiga strategier syftar till att integrera hållbarhetsaspekter. Trots dessa utmaningar visar uppsatsen att fastighetsbolagen strävar efter att anpassa sig och integrera hållbarhetsaspekter för att säkerställa och uppfylla EU:s hållbarhetskrav. / Climate change is a global challenge that causes rising sea levels and extreme weather, primarily driven by greenhouse gases from fossil fuels. In 2021, the building and real estate sector in Sweden accounted for 22% of the country’s total greenhouse gas emissions. The EU's Paris Agreement and the UN's Agenda 2030 aim to limit climate impact through sustainable investments. The taxonomy is one of the measures in the EU's action plan for financing sustainable growth and was adopted by the Commission in 2018. The CSRD, introduced in 2023, strengthens sustainability reporting for various companies, which must comply with ESRS standards. The purpose of this work is to investigate how real estate companies operating in Sweden currently and in the long term apply the institutional framework concerning the EU taxonomy.  The methodology to examine this involved qualitative interviews conducted with three real estate companies and an interview with an expert in the field. We also conducted an information gathering from previous works and institutional theory. The thesis shows that real estate companies are not sufficiently prepared for the EU taxonomy and struggle to implement the new requirements on time. Real estate companies in Sweden are preparing for the EU taxonomy and ESRS through strategic measures such as analyzing climate-related risks, performing energy renovations, and certifying buildings. They face challenges with new reporting requirements and high initial costs, but long-term strategies aim to integrate sustainability aspects. Despite these challenges, the thesis shows that real estate companies strive to adapt and integrate sustainability aspects to meet and fulfill the EU's sustainability requirements.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Idag finns det två typer av hållbarhetsrapporter. De lagstadgade och de frivilligt upprättade. Dessa rapporter granskas i sin tur i olika utsträckning av revisorer. Revisorer granskar idag inte lagstadgade hållbarhetsrapporter utan uttalar sig endast om att en sådan har upprättats enligt 6 kap. 14 § 1 st årsredovisningslagen.  Frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter granskas idag genom en så kallad “limited assurance”, vilket är en granskning som inte är lika omfattande som en revision. De frivilligt upprättade rapporterna är upprättade enligt en rapporteringsstandard där den mest förekommande inom den svenska stål- och gruvindustrin är idag GRI (Global Reporting Initiative). Revisorer granskar dessa rapporter utifrån FAR:s vägledning RevR 6 och ISAE 3000 (omarbetad).  EU har genom EU:s gröna giv etablerat en handlingsplan för den gröna omställningen. I den handlingsplanen ingår en ny standard för rapportering av hållbarhet. Denna kallas för CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD kommer successivt att implementeras och kommer att börja gälla under räkenskapsåret 2024 och ersätter det tidigare NFRD. Syftet med CSRD är få fler företag att hållbarhetsrapportera, att göra hållbarhetsrapporter mer likvärdiga, öka transparensen och jämförbarheten mellan företag.  Denna studie syftar till att undersöka hur revisorer granskar hållbarhetsrapporter från den svenska stål- och gruvindustrin och hur granskningen kan komma att förändras i samband med implementeringen av CSRD. Studiens syftar också till att utreda CSRD:s inverkan på hållbarhetsrapporter och huruvida CSRD är tillräckligt för att åtgärda de brister som förekommer i dagens hållbarhetsrapporter.  Studien är kvalitativ och metoden för att undersöka ovanstående är intervjuer med revisorer som arbetar med att granska hållbarhetsrapporter. Totalt genomfördes åtta intervjuer med revisorer från olika byråer. Resultatet från intervjuerna visade att det i stora drag inte finns några större meningsskiljaktigheter mellan revisorer om hur CSRD kommer att påverka hållbarhetsrapporter i framtiden.  Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av Carrolls CSR-pyramid, agentteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Studiens slutsatser är att revisorers metodik inte kommer att förändras nämnvärt. Däremot kommer dagens rapporteringsstandarder, såsom GRI, att bytas ut. Samtidigt kommer revisorernas vägledning, idag ISAE 3000, att bytas ut. Revisorerna är överens om att CSRD kommer att bidra till att hållbarhetsrapporter blir mer jämförbara och att granskningen av dessa kommer att bli mer omfattande eftersom mängden information som rapporteras kommer att mångdubblas. CSRD kommer också bidra till ökad transparens och det kommer bli svårare för företag att framöver hålla på med greenwashing. Slutligen kommer revisorer behöva utarbeta en ny praxis för vad som är en godkänd hållbarhetsrapport och inte.

AbstractTitle: Preparations of Municipal Property Companies: A Case Study of the Implementationof the New EU Directive CSRD.Level: C-thesis for bachelor's degree in Business AdministrationAuthors: Olle Detter och Oscar RunessonSupervisor: Jean Claude MutigandaDate: 2024 - JanuaryPurpose: The purpose of this study is to contribute to creating an understanding of howcompanies prepare for the new EU directive CSRD.Method: This study is based on a case study of the municipal group company Örebro RådhusAB and its subsidiaries ÖBO and Örebroporten. The study adopts a qualitative approach withan inductive research approach. The empirical data for the study were collected through sixsemi-structured interviews. Subsequently, the empirical material has been analyzed andcompared with previous research.Empirical Analysis and Conclusion: The implementation process of CSRD within the realestate sector has contributed to significant changes among companies. Through collaborationwith other businesses, municipalities, and external stakeholders, real estate companies haveendeavored to interpret the upcoming framework and establish a new industry standard.Consequently, CSRD is expected to contribute to a more stringent framework, enhancingtransparency and clarity in reporting.Contribution of the study: The study illuminates the implementation process of CSRDwithin the real estate sector, providing insights into how companies adapt to this directive. Bypresenting challenges and benefits, the investigation offers valuable perspectives on theanticipated consequences of the directive.Suggestions for future research: In future research, it would be interesting to conduct acritical analysis of the implementation process when the directive becomes mandatory. Thiscould involve analyzing whether companies view their strategies positively. Additionally, arecommended avenue for further research is to explore economically-oriented studiesinvestigating the financial implications of CSRD implementation. Examining how companieshave successfully adhered to the directives after being compelled to implement them is alsosuggested.Keywords: Sustainability reporting, CSR, CSRD, legitimacy theory, stakeholder theory andsignaling theory. / SammanfattningTitel: Kommunala fastighetskoncerners förberedelser: En fallstudie av implementeringen avdet nya EU-direktivet CSRD.Nivå: C-uppsats för kandidatexamen inom FöretagsekonomiFörfattare: Olle Detter och Oscar RunessonHandledare: Jean Claude MutigandaDatum: 2024 - januariSyfte: Denna studie syftar till att skapa en förståelse av hur företag förbereder sig inför detnya EU-direktivet CSRD.Metod: Denna studie utgår från en fallstudie på det kommunala koncernbolaget Örebrorådhus AB och dess dotterbolag ÖBO (Örebrobostäder) och Örebroporten. Studien har ettkvalitativt angreppssätt där en induktiv forskningsansats har använts. Studiens empiriska dataär insamlad genom sex stycken semistruturerade intervjuer. Därefter har det empiriskamaterialet analyserats och ställts mot tidigare forskning.Empirisk analys och slutsats: Implementeringsprocessen av CSRD inom fastighetssektornhar bidragit med betydande förändringar bland företagen. Genom samarbete med andraföretag, kommuner och externa aktörer, har fastighetsbolagen strävat efter att tolka detkommande ramverket och etablera en ny branschstandard. CSRD förväntas därmed bidramed ett striktare ramverk som bidrar till ökad transparens och tydlighet inom redovisningen.Studiens bidrag: Studien belyser implementeringsprocessen av CSRD inomfastighetssektorn och ökar förståelsen för hur företag anpassar sig till detta direktiv. Genomatt presentera utmaningar och fördelar ger undersökningen insikter om förväntadekonsekvenser av direktivet.Förslag till fortsatt forskning: Vid framtida vidare forskning är det intressant att undersökaen kritisk analys av implementeringsprocessen när direktivet är tvingande. Det går då attanalysera om företagen ser positivt på sin strategi. Ytterligare rekommendation för vidareforskning är att undersöka en ekonomiskt inriktad forskning där de ekonomiskakonsekvenserna av CSRD-implementeringen undersöks. Även att studera hur företagen harföljt direktiven på ett framgångsrikt sätt efter de blivit tvingade att implementera dem.Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, CSRD, legitimitetsteorin, intressentteorin ochsignaleringsteorin.