Ett företag står inför nya logistiska alternativ när förutsättningar förändras. Det kan handla om infrastrukturförändringar, men det kan också handla om lag- och regelförändringar när samhället vill skärpa krav på miljömedvetenhet och hållbarhetsredovisning. I vänerområdet finns skogsindustri som i sina verksamheter är beroende av tunga transporter. Det är en energiintensiv industri. Historiskt har Vänern och Göta älv använts för utskeppning av exportvaror. Numera går dock många transporter på järnväg för omlastning i Göteborgs hamn. Slussarna i Trollhättan är gamla och betongkonstruktionerna har börjat att vittra sönder. För fortsatt möjlighet att använda fartyg till och från Vänern har Sjöfartsverket, Trafikverket och kommunerna längs Göta älv beslutat att bygga nya och större slussar i farleden. Detta kommer att ge nya möjligheter för industrierna kring Vänern, som framöver kommer att kunna använda större fartyg i sin logistik. I denna uppsats har StoraEnsos kartongbruk i Skoghall studerats för en fallstudie om styrande faktorer vid val gällande lönsam exportlogistik, hållbara transporter och effektiva godsflöden till kund. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har gjorts med representanter för StoraEnso, Sjöfartsverket och representanter för rederier som sedan länge trafikerar Vänern. I en diskussion ställs resultaten mot teorier relaterade till logistik och hållbarhet. Studiens slutsatser indikerar att nya större slussar kan ge fördelar genom ökade alternativ i företagens logistikkedjor och därmed en bättre redundans vid transporter. Det framkom att det finns vissa logistiska hinder på grund av att myndigheter och kommuner längs Vänern och Göta älv bättre borde koordinera underhåll och infrastrukturförändringar. Från respondenterna och från teorin noteras att jämförelser mellan olika transportslags lönsamhet och miljövänlighet är svåra att göra. Företagen har ofta komplexa logistiklösningar som har mejslats fram under lång tid. Det framkom att StoraEnso arbetar tydligt med miljöfaktorer i upphandling av nya logistikfunktioner. StoraEnso ser det som ett viktigt arbete för egen lönsamhet, men också för legitimering av sin verksamhet i samhället. / A company in a changing world is faced with new logistical options when conditions change. It can be about infrastructure changes, but it can also be about law and rule changes when society wants to tighten requirements for environmental awareness and sustainability reporting. In the Lake Vänern area, there is a forest industry that is dependent on heavy transport in its operations. It is an energy-intensive industry. Historically, Lake Vänern and Göta rivers have been used for shipping export goods. Nowadays, however, many transports go by rail for transshipment in the Port of Gothenburg. The locks in Trollhättan are old and the concrete structures have begun to crumble. For the continued possibility of using ships to and from Vänern, the Swedish Maritime Administration, the Swedish Transport Agency and the municipalities along the Göta river have decided to build new and larger locks. This will provide new opportunities for the industries around Lake Vänern, which in the future will be able to use larger ships in their logistics. In this essay, StoraEnso’s cardboard mill in Skoghall has been studied for a case study on profitable export logistics and sustainable transport. Semi-structured qualitative interviews have been conducted with representatives of StoraEnso, the Swedish Maritime Administration and representatives for shipping companies that have been sailing Lake Vänern for a long time. The mill’s audit firm was also contacted. In a discussion, the results are compared against theories related to logistics and sustainability. The study’s conclusions indicate that new, larger locks can provide benefits through increased options in companies’ logistics chains and thus better redundancy in transport. It emerged that there are certain logistical obstacles due to the fact that authorities and municipalities along the Vänern and Göta rivers should better coordinate maintenance and infrastructure changes. Comparisons between the profitability and environmental friendliness of different modes of transport are difficult to make, due to the fact that the companies often have complex logistics solutions that have been developed over a long period of time. StoraEnso works clearly with environmental parameters in the procurement of new logistics functions. StoraEnso sees it as important work for its own profitability, but also for legitimizing its operations in society.

Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.

As climate change progresses, extreme weather events such as heatwaves, heavy rainfall, and flooding are expected to become more common and frequent. Increased climate-related risks pose multiple threats to society, including damage to properties and infrastructure, loss of human lives, and economic instability. This necessitates property owners to adapt to future climate scenarios. To direct capital towards sustainable investments and contribute to a green transition, the EU has introduced measures such as the EU Taxonomy, and the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which an increasing number of companies will gradually be covered by. Many companies are unprepared for the growing demands of the CSRD, which must be reported according to the European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  The purpose of this report is to identify the climate-related risks faced by real estate companies, focusing on properties for public use, and to highlight the economic consequences of these risks. Furthermore, the report aims to contribute to the development of methods for ongoing management of climate risks, including prioritization and action planning, as well as exploring how real estate companies can integrate climate adaptation in line with ESRS. The development of the model for climate and vulnerability analyses is based on previous analyses conducted by various actors and adapted to ESRS. Semi-structured interviews have been conducted with industry players to gain insight into how the work on climate adaptation of properties is progressing and its financial impact. To investigate how market value can be affected by preventive climate adaptation measures compared to post-climate event costs, a Discounted Cash Flow Analysis was performed. A five-step model has been developed, including: mapping of the property portfolio, identifying climate-related risks, risk analysis and property-specific characteristics, risk assessment, and implementation of climate adaptation measures. Investments in climate adaptation measures are cheaper in the long run than not adapting, as the costs of damage are often much higher and have a more negative impact on property values. The work on climate adaptation is an ongoing process, and sustainability reporting according to CSRD is complex. Insurance companies only compensate for damages classified as "unforeseen and sudden." This means that properties need to be climate-adapted to be insurable. Without insurance protection, it also becomes difficult to obtain bank loans, as properties are often used as collateral. / I takt med klimatförändringarna förväntas extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar bli allt vanligare och mer frekventa. Ökade klimatrelaterade risker hotar samhället på många sätt, såsom skador på fastigheter och infrastruktur, människoliv och ekonomisk stabilitet. Vilket ställer krav på fastighetsägare att klimatanpassa utifrån framtida klimatscenarier. För att styra kapital mot hållbara investeringar och bidra till en grön omställning har EU bland annat infört EU-taxonomin, och Corporate Sustainabilty Reporting Directive (CSRD), som allt fler företag successivt kommer att omfattas av. Många företag är inte förberedda på de ökande kraven från CSRD som ska redovisas enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  Syftet med rapporten är att identifiera klimatrelaterade risker som fastighetsbolag, med fokus på samhällsfastigheter, står inför samt att belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa risker. Vidare syftar rapporten till att bidra till utvecklingen av metoder för löpande hantering av klimatrisker, inklusive prioritering och åtgärdsplanering, samt att undersöka hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i linje med ESRS. Utvecklingen av modellen för klimat- och sårbarhetsanalyser baseras på tidigare analyser utförda av olika aktörer samt anpassning till ESRS. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med branschaktörer för att få en inblick i hur arbetet med klimatanpassning av fastigheter pågår och dess finansiella påverkan. För att undersöka hur marknadsvärdet kan påverkas av förebyggande klimatanpassningsåtgärder jämfört med kostnader efter en klimathändelse, genomfördes en kassaflödesanalys (Discounted Cashflow Analysis).  En 5-stegsmodell har utvecklats som inkluderar: kartläggning av fastighetsbeståndet, identifiering av klimatrelaterade risker, riskanalys och fastighetsspecifika egenskaper, riskbedömning samt implementering av klimatanpassningsåtgärder. Investeringar i klimatanpassningsåtgärder är billigare i längden än att inte klimatanpassa, eftersom kostnaderna för skador ofta är mycket högre och påverkar fastighetsvärdet mer negativt. Arbetet med klimatanpassning är en pågående process, och hållbarhetsrapportering enligt CSRD är komplicerat. Försäkringsbolag ersätter endast skador som klassas som ” plötsliga och oförutsedda”. Detta innebär att fastigheter behöver klimatanpassas för att vara kunna försäkras. Utan försäkringsskydd blir det dessutom svårt att få banklån, då fastigheter ofta används som säkerhet.

Sammanfattning  Examensarbete, civilekonomprogrammet - Redovisning Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, VT24 Författare: Isa Okmark och Ebba Persson Handledare: Christopher von Koch Examinator: Ola Nilsson Titel: Revisorernas upplevelser inför den obligatoriska granskningen av hållbarhetsredovisning- En kvalitativ studie om vilka upplevelser som revisorer inom Big-4 har inför CSRD Sökord: Sensemaking theory, upplevelse, CSRD, revisor, revision, hållbarhet, känslor, earnings management ____________________________________________________________ Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är ett ämne som blivit allt viktigare i dagens samhälle. Det har sedan tidigare funnits regleringar om hur företagen ska hållbarhetsrapportera och vilken roll en revisor har till denna typ av rapportering. Inom Europeiska unionen, EU,  har det kommit ett nytt direktiv vid namn CSRD som påverkar företag inom unionen att på ett mer strikt och kontrollerat sätt rapportera om hållbarhet. Direktivet har även kommit med krav på att företagens hållbarhetsredovisning ska revideras av revisorer på en mer detaljerad nivå. Tidigare forskning har fokuserat på hur revisionsyrket har formats av tidigare förändringar. Det finns däremot ingen forskning som undersökt revisorers upplevelse inför en förändring. Därmed är revisorernas upplevelse med förändringen i och med CSRD något som författarna bidrar med utifrån denna studie.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur revisorer upplever förändringen i och med införandet av obligatorisk granskning av hållbarhetsredovisning.  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med en deduktiv forskningsansats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utförts.  Slutsats: Studien visar på att revisorer upplevelser inför CSRD skiljer sig åt. Däremot finns det vissa upplevelser som liknar varandra där flera av revisorerna beskriver att de ser positivt på förändringen. Dock beskriver flera av revisorerna att de upplever en typ av osäkerhet då de anser att informationen om direktivet varit bristfällig. Det framkom även av resultatet att revisorerna kan ha blivit påverkade av externa faktorer. Detta på grund av att ledningen framfört positivitet angående CSRD. Det påvisades ur empirin att flertalet revisorer har varit med om förändringar tidigare som gör att de känner sig säkra att även denna förändring kommer att lösa sig. / Abstract Master Thesis in accounting, School of business and economics,  Linnaeus University in Växjö, Spring 2024.  Authors:  Isa Okmark and Ebba Persson Supervisor: Christopher von Koch Examiner: Ola Nilsson Title: Auditors´ experience before the mandatory review of sustainability reports- A qualitative study about which experience auditors in Big-4 have before CSRD Keywords: Sensemaking theory, experience, CSRD, auditor , auditing, sustainability, emotions, earnings management ___________________________________________________________ Background and problematization: Sustainability is a topic that has become more important in today's society. Previously there have been regulations regarding how companies should do sustainability reporting, and which role the auditor has regarding sustainability reporting. However, a new directive from the EU called CSRD has occurred that affects companies in the union to report on sustainability in a more strict and controlled way. The directive also comes with requirements that auditors need to audit on companies sustainability report at a more detailed level. Previous research has focused on how the audit profession has been affected by previous changes. On the other hand, there is no research regarding experience auditors have before a change. With that the authors contribute how auditors experience a change regarding CSRD.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of how auditors experience the change regarding the mandatory review of sustainability reports.  Method: This study is based on a qualitative approach with a deductive research approach. To collect data semi structured interviews with authorized auditors have been conducted.  Conclusion: The study shows that auditors' experience regarding CSRD differ from each other on an individual level. Although there are certain experiences that are similar to each other, however several auditors describe that the change is positive. On the other hand, some of the auditors describe that they experience a sort of uncertainty because the information about the directive has been inadequate. It has also shown that auditors may have been influenced by external factors. Because the management has expressed positivity regarding CSRD. The empirical findings showed that the majority of the auditors have been through changes before and therefore they feel confident that even this change will work out.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.

Finance solutions have the potential to play a key role in the transition to sustainable societies. The financial sector has struggled with multiple parallel definitions and standards for sustainable finance. In 2018, the European Union launched an ambitious regulatory effort to standardize sustainable finance and provide increased transparency for investors. This study investigates perceptions of the expanding EU regulations among finance professionals and motivations for the financial sector to engage in meaningful sustainability work. Data is gathered through semi-structured interviews. The study finds positive attitudes to the fundamental idea behind the regulatory effort but more critical views on its practical implementation. Profit-maximizing incentives are part of the key motivations for financial entities to engage in sustainability work. This provides both challenges and opportunities for policy makers to achieve sustainability impacts through regulation.

A significant portion of responsibility for the global socio-economic crisis referred by the authors as the "sustainability challenge" lies within the private sector. Hence to initiate a global transformation towards sustainability the participation of companies is essential. One way to engage the private sector to do that is through public policy. The European Union takes this approach with the European Green Deal and more specifically - the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) - which is the main focus of this research. The directive aims to enhance transparency, raise awareness and increase responsibility of the corporate societal and environmental impact. This thesis investigates the potency of CSRD to drive transformation. For this purpose this research employs a Strategic Sustainable Development (SSD) lens to evaluate the CSRD, identifying its strengths and weaknesses. The research is divided into two parts: the first assesses the frameworks' design using the SSD lens, while the second involves interviews to gain deeper insights and pinpoint design and implementation gaps. The study also presents an overview of the challenges encountered during the implementation of the CSRD and proposes potential solutions. The thesis concludes with recommendations and suggests directions for future research.

The implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) signifies a pivotal shift in how organizations approach sustainability. This change introduces new institutional norms and pressures that can reshape organizational practices towards enhanced sustainability. One critical aspect of this transition is how organizations interpret and operationalize the CSRD framework, which has significant implications for organizational behavior and strategy. This study aims to empirically examine the responses of public sector organizations to the CSRD, focusing on the internal and external pressures that influence their sustainability reporting practices. It also intends to illustrate how stringent requirements affect the public sector. Through a qualitative analysis of interviews from ten public sector organizations, this study uncovers challenges and opportunities presented by the CSRD. Our findings indicate that there is a strong institutional pressure to comply with the new regulation, resulting in organizational efforts to promote sustainability. The results highlight that the public sector's traditional values of accountability, transparency, and public welfare facilitate a generally positive perception of the CSRD. However, the study also identifies substantial administrative and strategic challenges, particularly in the initial implementation phase. The conclusion of this study suggests that CSRD can transform organizational practices, culture, and strategies by institutionalizing norms within the public sector.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag har införlivat CSRD i sin hållbarhetsrapportering innan lagen trätt i kraft och hur CSRD driver förändringar i hållbarhetsrapporteringen. Undersökningen har utförts med hjälp av textanalys på hållbarhetsrapporter från bolag inom fastighetsbranschen. Totalt analyserades åtta bolag. Resultatet av undersökningen visar att hållbarhetsrapporterna har en tydlig ESG-struktur och ämnen som biologisk mångfald och cirkulär ekonomi har fått större utrymme. Det framkommer också att bolagen tillämpat EU:s taxonomiförordning och dubbel väsentlighetsanalys om än med varierande resultat. Undersökningen visar att CSRD syns som mest i strukturen och införandet av dubbel väsentlighetsanalys, men även  när det kommer till innehållet i rapporterna. Slutstasen är att direktivet har en egen kraft och är med och formar hållbarhetsrapporteringen tillsammans med bolagen. Med hjälp av direktivet kan bolagen vara proaktiva. Det är alltså inte bara direktivet i sig som agerar på hållbarhetsrapporterna, utan får också hjälp av bolagens engagemang och skapar därmed en slags benchmarking för hur hållbarhetsrapportering ska se ut och förstås.