Ett företag står inför nya logistiska alternativ när förutsättningar förändras. Det kan handla om infrastrukturförändringar, men det kan också handla om lag- och regelförändringar när samhället vill skärpa krav på miljömedvetenhet och hållbarhetsredovisning. I vänerområdet finns skogsindustri som i sina verksamheter är beroende av tunga transporter. Det är en energiintensiv industri. Historiskt har Vänern och Göta älv använts för utskeppning av exportvaror. Numera går dock många transporter på järnväg för omlastning i Göteborgs hamn. Slussarna i Trollhättan är gamla och betongkonstruktionerna har börjat att vittra sönder. För fortsatt möjlighet att använda fartyg till och från Vänern har Sjöfartsverket, Trafikverket och kommunerna längs Göta älv beslutat att bygga nya och större slussar i farleden. Detta kommer att ge nya möjligheter för industrierna kring Vänern, som framöver kommer att kunna använda större fartyg i sin logistik. I denna uppsats har StoraEnsos kartongbruk i Skoghall studerats för en fallstudie om styrande faktorer vid val gällande lönsam exportlogistik, hållbara transporter och effektiva godsflöden till kund. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har gjorts med representanter för StoraEnso, Sjöfartsverket och representanter för rederier som sedan länge trafikerar Vänern. I en diskussion ställs resultaten mot teorier relaterade till logistik och hållbarhet. Studiens slutsatser indikerar att nya större slussar kan ge fördelar genom ökade alternativ i företagens logistikkedjor och därmed en bättre redundans vid transporter. Det framkom att det finns vissa logistiska hinder på grund av att myndigheter och kommuner längs Vänern och Göta älv bättre borde koordinera underhåll och infrastrukturförändringar. Från respondenterna och från teorin noteras att jämförelser mellan olika transportslags lönsamhet och miljövänlighet är svåra att göra. Företagen har ofta komplexa logistiklösningar som har mejslats fram under lång tid. Det framkom att StoraEnso arbetar tydligt med miljöfaktorer i upphandling av nya logistikfunktioner. StoraEnso ser det som ett viktigt arbete för egen lönsamhet, men också för legitimering av sin verksamhet i samhället. / A company in a changing world is faced with new logistical options when conditions change. It can be about infrastructure changes, but it can also be about law and rule changes when society wants to tighten requirements for environmental awareness and sustainability reporting. In the Lake Vänern area, there is a forest industry that is dependent on heavy transport in its operations. It is an energy-intensive industry. Historically, Lake Vänern and Göta rivers have been used for shipping export goods. Nowadays, however, many transports go by rail for transshipment in the Port of Gothenburg. The locks in Trollhättan are old and the concrete structures have begun to crumble. For the continued possibility of using ships to and from Vänern, the Swedish Maritime Administration, the Swedish Transport Agency and the municipalities along the Göta river have decided to build new and larger locks. This will provide new opportunities for the industries around Lake Vänern, which in the future will be able to use larger ships in their logistics. In this essay, StoraEnso’s cardboard mill in Skoghall has been studied for a case study on profitable export logistics and sustainable transport. Semi-structured qualitative interviews have been conducted with representatives of StoraEnso, the Swedish Maritime Administration and representatives for shipping companies that have been sailing Lake Vänern for a long time. The mill’s audit firm was also contacted. In a discussion, the results are compared against theories related to logistics and sustainability. The study’s conclusions indicate that new, larger locks can provide benefits through increased options in companies’ logistics chains and thus better redundancy in transport. It emerged that there are certain logistical obstacles due to the fact that authorities and municipalities along the Vänern and Göta rivers should better coordinate maintenance and infrastructure changes. Comparisons between the profitability and environmental friendliness of different modes of transport are difficult to make, due to the fact that the companies often have complex logistics solutions that have been developed over a long period of time. StoraEnso works clearly with environmental parameters in the procurement of new logistics functions. StoraEnso sees it as important work for its own profitability, but also for legitimizing its operations in society.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.

As climate change progresses, extreme weather events such as heatwaves, heavy rainfall, and flooding are expected to become more common and frequent. Increased climate-related risks pose multiple threats to society, including damage to properties and infrastructure, loss of human lives, and economic instability. This necessitates property owners to adapt to future climate scenarios. To direct capital towards sustainable investments and contribute to a green transition, the EU has introduced measures such as the EU Taxonomy, and the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which an increasing number of companies will gradually be covered by. Many companies are unprepared for the growing demands of the CSRD, which must be reported according to the European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  The purpose of this report is to identify the climate-related risks faced by real estate companies, focusing on properties for public use, and to highlight the economic consequences of these risks. Furthermore, the report aims to contribute to the development of methods for ongoing management of climate risks, including prioritization and action planning, as well as exploring how real estate companies can integrate climate adaptation in line with ESRS. The development of the model for climate and vulnerability analyses is based on previous analyses conducted by various actors and adapted to ESRS. Semi-structured interviews have been conducted with industry players to gain insight into how the work on climate adaptation of properties is progressing and its financial impact. To investigate how market value can be affected by preventive climate adaptation measures compared to post-climate event costs, a Discounted Cash Flow Analysis was performed. A five-step model has been developed, including: mapping of the property portfolio, identifying climate-related risks, risk analysis and property-specific characteristics, risk assessment, and implementation of climate adaptation measures. Investments in climate adaptation measures are cheaper in the long run than not adapting, as the costs of damage are often much higher and have a more negative impact on property values. The work on climate adaptation is an ongoing process, and sustainability reporting according to CSRD is complex. Insurance companies only compensate for damages classified as "unforeseen and sudden." This means that properties need to be climate-adapted to be insurable. Without insurance protection, it also becomes difficult to obtain bank loans, as properties are often used as collateral. / I takt med klimatförändringarna förväntas extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar bli allt vanligare och mer frekventa. Ökade klimatrelaterade risker hotar samhället på många sätt, såsom skador på fastigheter och infrastruktur, människoliv och ekonomisk stabilitet. Vilket ställer krav på fastighetsägare att klimatanpassa utifrån framtida klimatscenarier. För att styra kapital mot hållbara investeringar och bidra till en grön omställning har EU bland annat infört EU-taxonomin, och Corporate Sustainabilty Reporting Directive (CSRD), som allt fler företag successivt kommer att omfattas av. Många företag är inte förberedda på de ökande kraven från CSRD som ska redovisas enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  Syftet med rapporten är att identifiera klimatrelaterade risker som fastighetsbolag, med fokus på samhällsfastigheter, står inför samt att belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa risker. Vidare syftar rapporten till att bidra till utvecklingen av metoder för löpande hantering av klimatrisker, inklusive prioritering och åtgärdsplanering, samt att undersöka hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i linje med ESRS. Utvecklingen av modellen för klimat- och sårbarhetsanalyser baseras på tidigare analyser utförda av olika aktörer samt anpassning till ESRS. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med branschaktörer för att få en inblick i hur arbetet med klimatanpassning av fastigheter pågår och dess finansiella påverkan. För att undersöka hur marknadsvärdet kan påverkas av förebyggande klimatanpassningsåtgärder jämfört med kostnader efter en klimathändelse, genomfördes en kassaflödesanalys (Discounted Cashflow Analysis).  En 5-stegsmodell har utvecklats som inkluderar: kartläggning av fastighetsbeståndet, identifiering av klimatrelaterade risker, riskanalys och fastighetsspecifika egenskaper, riskbedömning samt implementering av klimatanpassningsåtgärder. Investeringar i klimatanpassningsåtgärder är billigare i längden än att inte klimatanpassa, eftersom kostnaderna för skador ofta är mycket högre och påverkar fastighetsvärdet mer negativt. Arbetet med klimatanpassning är en pågående process, och hållbarhetsrapportering enligt CSRD är komplicerat. Försäkringsbolag ersätter endast skador som klassas som ” plötsliga och oförutsedda”. Detta innebär att fastigheter behöver klimatanpassas för att vara kunna försäkras. Utan försäkringsskydd blir det dessutom svårt att få banklån, då fastigheter ofta används som säkerhet.

Sammanfattning  Examensarbete, civilekonomprogrammet - Redovisning Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, VT24 Författare: Isa Okmark och Ebba Persson Handledare: Christopher von Koch Examinator: Ola Nilsson Titel: Revisorernas upplevelser inför den obligatoriska granskningen av hållbarhetsredovisning- En kvalitativ studie om vilka upplevelser som revisorer inom Big-4 har inför CSRD Sökord: Sensemaking theory, upplevelse, CSRD, revisor, revision, hållbarhet, känslor, earnings management ____________________________________________________________ Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är ett ämne som blivit allt viktigare i dagens samhälle. Det har sedan tidigare funnits regleringar om hur företagen ska hållbarhetsrapportera och vilken roll en revisor har till denna typ av rapportering. Inom Europeiska unionen, EU,  har det kommit ett nytt direktiv vid namn CSRD som påverkar företag inom unionen att på ett mer strikt och kontrollerat sätt rapportera om hållbarhet. Direktivet har även kommit med krav på att företagens hållbarhetsredovisning ska revideras av revisorer på en mer detaljerad nivå. Tidigare forskning har fokuserat på hur revisionsyrket har formats av tidigare förändringar. Det finns däremot ingen forskning som undersökt revisorers upplevelse inför en förändring. Därmed är revisorernas upplevelse med förändringen i och med CSRD något som författarna bidrar med utifrån denna studie.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur revisorer upplever förändringen i och med införandet av obligatorisk granskning av hållbarhetsredovisning.  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med en deduktiv forskningsansats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utförts.  Slutsats: Studien visar på att revisorer upplevelser inför CSRD skiljer sig åt. Däremot finns det vissa upplevelser som liknar varandra där flera av revisorerna beskriver att de ser positivt på förändringen. Dock beskriver flera av revisorerna att de upplever en typ av osäkerhet då de anser att informationen om direktivet varit bristfällig. Det framkom även av resultatet att revisorerna kan ha blivit påverkade av externa faktorer. Detta på grund av att ledningen framfört positivitet angående CSRD. Det påvisades ur empirin att flertalet revisorer har varit med om förändringar tidigare som gör att de känner sig säkra att även denna förändring kommer att lösa sig. / Abstract Master Thesis in accounting, School of business and economics,  Linnaeus University in Växjö, Spring 2024.  Authors:  Isa Okmark and Ebba Persson Supervisor: Christopher von Koch Examiner: Ola Nilsson Title: Auditors´ experience before the mandatory review of sustainability reports- A qualitative study about which experience auditors in Big-4 have before CSRD Keywords: Sensemaking theory, experience, CSRD, auditor , auditing, sustainability, emotions, earnings management ___________________________________________________________ Background and problematization: Sustainability is a topic that has become more important in today's society. Previously there have been regulations regarding how companies should do sustainability reporting, and which role the auditor has regarding sustainability reporting. However, a new directive from the EU called CSRD has occurred that affects companies in the union to report on sustainability in a more strict and controlled way. The directive also comes with requirements that auditors need to audit on companies sustainability report at a more detailed level. Previous research has focused on how the audit profession has been affected by previous changes. On the other hand, there is no research regarding experience auditors have before a change. With that the authors contribute how auditors experience a change regarding CSRD.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of how auditors experience the change regarding the mandatory review of sustainability reports.  Method: This study is based on a qualitative approach with a deductive research approach. To collect data semi structured interviews with authorized auditors have been conducted.  Conclusion: The study shows that auditors' experience regarding CSRD differ from each other on an individual level. Although there are certain experiences that are similar to each other, however several auditors describe that the change is positive. On the other hand, some of the auditors describe that they experience a sort of uncertainty because the information about the directive has been inadequate. It has also shown that auditors may have been influenced by external factors. Because the management has expressed positivity regarding CSRD. The empirical findings showed that the majority of the auditors have been through changes before and therefore they feel confident that even this change will work out.

Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.

Finance solutions have the potential to play a key role in the transition to sustainable societies. The financial sector has struggled with multiple parallel definitions and standards for sustainable finance. In 2018, the European Union launched an ambitious regulatory effort to standardize sustainable finance and provide increased transparency for investors. This study investigates perceptions of the expanding EU regulations among finance professionals and motivations for the financial sector to engage in meaningful sustainability work. Data is gathered through semi-structured interviews. The study finds positive attitudes to the fundamental idea behind the regulatory effort but more critical views on its practical implementation. Profit-maximizing incentives are part of the key motivations for financial entities to engage in sustainability work. This provides both challenges and opportunities for policy makers to achieve sustainability impacts through regulation.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.

Abstract Background: The European Commission has released the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) to make Europe the first climate-neutral continent, targeting a 55% reduction in greenhouse gas emissions by 2030. The directive shifts sustainability reporting from a voluntary to mandatory framework, significantly expanding the range of companies to report. The implementation has gradually started in 2024.   Purpose: The study aims to investigate how Swedish consultancy firms are implementing the CSRD regulations among their clients and how the new regulations are communicated. Understanding this implementation phase can provide insights to manage stakeholder relationships and institutional pressure to remain competitive.  Method: Adopting an interpretivist paradigm, this case study uses Stakeholder and Institutional Theory to explore CSRD implementation among consultancy firms, clients, and other stakeholders. Qualitative interviews were conducted, followed by thematic analysis to identify key mechanisms for implementing the new reporting standards. Conclusion: The findings conclude that sustainability reporting has transitioned from a strategic choice to an institutional requirement. Companies now depend on sustainability consultants to develop strategies for complying with CSRD. Additionally, stakeholder engagement within companies becomes improved with the implementation of CSRD.

As required by the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) of the European Union, this thesis thoroughly examines the transition in corporate sustainability reporting from limited to reasonable assurance. The directive is being implemented at a crucial time as companies are progressively incorporating environmental, social and governance (ESG) factors into their core operating and reporting practices. The CSRD is intended to improve sustainability disclosures’ comparability, credibility and reliability. It is a legislative response to a larger movement for more corporate accountability and transparency. The study uses a qualitative technique using semi-structured interviews with professionals from leading audit firms. The purpose of these interviews is to provide many aspects of the transition with a particular emphasis on how businesses and audit firms are modifying their operations to comply with the stricter requirements of the CSRD. The study identifies the main factors behind this shift such as increased stakeholder demands for transparency and a changing regulatory environment that makes it necessary to reevaluate current assurance practices.  The study’s important conclusion is that putting reasonable assurance requirements into practice is difficult. Companies must create advanced data management systems that can handle the CSRD’s requirements for an increasing volume of information. In addition to ensuring data accuracy, these systems need to make it easier to analyse and report on the data in a way that complies with the new assurance standards.  Additionally, the shift needs a major improvement in auditor competencies. It is necessary for auditors to have a better understanding of both traditional financial auditing and the specific challenges presented by sustainability reporting. This includes having a thorough understanding of ESG factors and how they affect risk profiles and corporate performance. Hence, the CSRD acts as a catalyst for a significant shift in auditors’ professional development and training, emphasising the necessity to combine sustainability with financial auditing skills.  Strong internal controls are also important, as the research shows. Establishing and maintaining strict internal mechanisms is necessary for businesses to ensure the reliability of their sustainability reports. This involves a thorough review and a redesign of internal processes in order to meet the higher standards of reasonable assurance. These controls are essential for reducing the risks associated with sustainability reporting such errors or misrepresentations which can have a big influence on stakeholder trust and regulatory compliance.  This change has significant implications for society at large. Companies may give stakeholders more reliable and detailed disclosures about their sustainable practices by shifting toward reasonable assurance. This can have a big impact on investment choices and build stakeholder confidence. This shift promotes a more transparent and sustainable corporate environment by supporting the incorporation of ESG factors into core business strategies and by strengthening the credibility of sustainability reports.