Abstract : I empirically analyze the behavior of the players in an online auction format, a penny auction in which each bid represents a cost to the player and increases the price of the auctioned item by a small increment above the price at the time of the bid. I examine the behavior of the players using a dataset containing 86,000 auctions and 12,8 million individual bids, provided by a penny-auction website. I develop a methodology to identify the strategies that are associated with higher profit and I expand the list of potential strategies to all observable bidding characteristics. My methodology identifies all the winning strategies already mentioned in the literature on penny auctions, but also strategies for which an intuition was provided, but no formal proof. I find that bidding on packages of tokens is the strategy that is the most highly correlated with the profit of the players. I also find that bidding on items of low value and bidding quickly after the timer is reset is associated with a higher profit. On the other side, playing standard auctions, bidding on high-value or electronic items, and bidding just before the timer expires are associated with lower profit. Using the winning strategies identified by my methodology, I then estimate the impact of a player’s experience on the use of these strategies with a mixed model to account for the heterogeneity of the players. The estimation demonstrates that players, on average, learned to use better strategies as they played more and more auctions. The biggest winners appeared to have a better understanding of the winning strategies when they started playing compared to the rest of the sample. I support this conclusion using the individual parameters provided by the mixed model. / Résumé : J’analyse empiriquement le comportement des joueurs dans un format d’enchères en ligne, une enchère à un sou, dans laquelle chaque mise représente un coût pour le joueur et augmente le prix de l’article vendu aux enchères par un petit montant. J’étudie le comportement des joueurs en utilisant une base de données contenant 86,000 ventes aux enchères et 12,8 millions de mises. La base de données a été fournie par un site d’enchères à un sou. Je développe une méthodologie pour identifier les stratégies qui sont associées à des profits plus élevés et j’élargis la liste des stratégies potentielles à toutes les caractéristiques de mises observables. Ma méthodologie identifie toutes les stratégies gagnantes déjà mentionnées dans la littérature sur les enchères à un sou, mais aussi des stratégies pour lesquelles une intuition a été fournie, mais aucune preuve formelle. Je trouve que miser sur les ensembles de jetons est la stratégie qui est la plus fortement corrélée avec le profit des joueurs. Je trouve aussi que les mises sur des articles de faible valeur et des mises faite rapidement après que la minuterie soit remise à zéro est associée à un profit plus élevé. À l’opposé, jouer des enchères de type standard, miser sur des articles de valeur élevé ou des articles électroniques, et miser juste avant l’expiration de la minuterie sont des stratégies associées avec un profit plus faible. J’utilise ensuite les stratégies gagnantes identifiées par ma méthodologie pour estimer l’impact de l’expérience d’un joueur sur l’utilisation de ces stratégies. Pour ce faire, j’utilise un modèle mixte afin de tenir compte de l’hétérogénéité des joueurs. L’estimation montre qu’en moyenne, plus le nombre d’enchères auquel les joueurs ont participé augmentait, plus les joueurs ont utilisé des stratégies associées avec des profits plus élevés. J’utilise ensuite les effets individuels fournis par le modèle mixte pour démontrer que les joueurs qui ont les bénéfices les plus élevés semblaient avoir une meilleure compréhension des stratégies gagnantes lorsqu’ils ont commencé à jouer comparativement au reste des joueurs.

Syftet med detta arbete är att analysera hur diskussioner kring diskriminering i arbetslivet har visat sig i statliga utredningar under 1990-talet jämfört med 2005. Tre statliga utredningar analyseras, med flera för kontextualisering. Resultatet visar att diskussioner 2005 fokuserar mer på etnicitet och lokaliserade lösningar på diskriminering, medan utredningar 1990 fokuserar mer på kvinnofrågor med nationella lösningsförslag. Andra tydliga förändringar inkluderar diskussioner om hur olika former av diskriminering interagerar med varandra där 2005 visar på ett större intresse av detta som ett skapande av utanförskap.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet. Genom analysen har vi funnit att fostran har förändrats över tid genom att termen förekommer olika mycket under 1960- talet och idag samt att fostran idag uttrycks genom arbetet med värdegrundsfrågor. Vidare har vi även kunnat se att fostransuppdraget mer eller mindre har legat och ligger i skolans händer men där ett samarbete mellan hem och skola är av stor vikt för den enskilde individens utveckling till att bli en demokratisk medborgare. Denna studie har utmanat oss och bidragit till att vi har värderat och omvärderat våra tankar kring debatten om ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg.

Soil erosion is a hazard that is adversely affecting agricultural production in the Eastern Cape province. The climatic conditions ad parent material (natural resources) are not conducive for the development of stable soil. This situation is, however, aggravated by amongst other things, poor planning, bad agricultural practices, land tenure, population pressures, overgrazing, etc. Soil reclamation has become one of the Government’s priorities. However, all their attempts have failed. On the other hand the interventions by NGO’s have been successful. This study has found that the most effective way to address the soil reclamation problems and ensure that the soil conservation initiatives are successful and sustainable, is to: 1. Involve the natural resource users (the local community). Community involvement entails the following: -- The community taking ownership and the lead in the initiative -- Where there is a need they must be empowered to make informed decisions. -- For the participation to be effective, there must be technology transfer. -- The immediate beneficiaries must be the active participants. 2. Prevent soil degradation through development of sustainable farming systems for the poor soils. This is a process that needs detailed study of the natural resources as a first step. In this study it was learnt that poor planning as a result of lack of understanding or knowledge of the natural resource of the province, particularly the soil, is one of the key causes of soil erosion. A detailed study of the soils or soil survey of the Eastern Cape has become critically important in order to ensure that planning is based on facts rather than assumptions. This will pave the way for the development of sustainable farming systems. However, without addressing the land tenure system in the Eastern Cape province (communal), by giving ownership of land to the people it becomes difficult to ensure that farmers will invest in the land through soil reclamation and soil conservation practices. / Dissertation (M Inst Agrar (Land-use planning))--University of Pretoria, 2006. / Plant Production and Soil Science / unrestricted

<p>Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.</p><p>Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in.</p> / <p>This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.</p>

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer. Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in. / This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

The purpose of this master’s thesis is to examine the use of the concept cultural heritage in Swedish governmental cultural policy. Ten official reports, reaching over a time period of seven years (1997-2004) are examined in the following way: What is cultural heritage? What functions/ values does the cultural heritage have? Whose heritage is a cultural heritage? With some simplification you can say that there are two different views on cultural heritage in the documents. The most common way to refer to cultural heritage is a category of chosen historical objects whose preservation is motivated by their function as sources of information and knowledge about the history and development of the Swedish society. It also constitutes continuity, context and belonging. This heritage is equally valuable to all people and its relation to different ethnical and social groups is not brought up for discussion in the documents. At the other end of the scale cultural heritage is in a few documents regarded as a pluralistic collection of heritages. Anything can be cultural heritage if someone claims that it is so. Every group and every individual have the right to a cultural heritage of their own. It is therefore important to give special attention to the heritage of marginal groups, who have often been left out in the traditional historical writing. In these documents cultural heritage is not just a historical matter, but also something that is being created at the present time. It is a source of knowledge, but also a democratic tool. / Uppsatsnivå: D

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete är att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider någon utav nedanstående punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.• Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor• Nettoomsättning på 83 miljoner kronor• Fler anställda än 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder på att förslaget kommer att gå igenom vilket i så fall skulle innebära att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien är att studera hur företag noterade på oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vår studie har vi använt oss av sekundärdata såväl som primärdata. Sekundärdatan har varit i form av tidigare forskning inom området och bildar vår teoretiska referensram. Primärdatan har vi skapat genom en kvantitativ studie, respondenterna är bolag noterade på oreglerade marknadsplatser, datan redovisas i empiri kapitlet. Teori och empiri knyts samman i analysen.Vår studie visar att en majoritet av bolagen, 20 av 28, anger att de kommer att fortsätta med revision även efter ett avskaffande a revisionsplikten. Resultatet överensstämmer väl med tidigare forskning, och vi anser därför att reliabiliteten är hög. Undersökningen pekar även på ett tydligt samband mellan företagens storlek och viljan att behålla sin revisor. Av de minsta bolagen i studien är 7 av 16 osäkra på om de kommer fortsätta att anlita en revisor.

Sverige har som de flesta känner till ett antal olika monopol. Med monopol menas att detgenom reglering bara är svenska staten som får bedriva verksamhet inom Sveriges gränser.Några av de mest kända monopolen är Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. Bolagenägs av staten och bedrivs i aktiebolagsform. Anledningen till att staten har valt att regleravissa branscher är för att kunna styra utbudet i form av kvantitet eller prissättning. Det är enform av skydd för den svenska folkhälsan. Systembolagets monopol är till för att kunnakontrollera användandet av alkohol.Vårt syfte med studien är att studera vilka effekter det kan bli om SOU 2008:124 (En framtidaspelreglering.) genomröstas och träder ikraft 2011-01-01.Studien är skriven ur ett samhällsperspektiv. Det empiriska material som vi valt att samla inkommer att vara i en undersökande form för att finna svar på våra forskningsfrågor samt sehur respondenterna uppfattar situationen med spelrätterna existens eller inte.Vår slutsats blev att de nya aktörerna som kan tänkas etablera sig i Sverige endast kommer attgöra detta för att positionera sig på den svenska marknaden ur ett marknadsföringssyfte.Vidare kommer självklart de bolagen som etablerar sig att följa de svenska lagar ochförordningar som gäller. Detta gäller även de svenska skattesatser och redovisningsregler somgäller. Frågan är om de väljer att göra det eller inte? Svaret kommer att helt och hållet att bliekonomiskt.