The purpose of this essay is to investigate how the attitude towards immigrants during theend of the 20th century in Sweden is described in the state's public investigations. This isdone by examining three different investigations, all of which are final or main reports duringthe 70s, 80s and 90s. The investigations are analyzed through a critical discourse analysisbased on a postcolonial theory. The study illustrates that immigrants in all threeinvestigations, from the different decades, should be integrated rather than assimilated, but onthe Swedes' premises. The study also shows that the attitude towards immigrants isconsistently positive, but that adaptation towards Swedish society is accelerated for everydecade.

<p>Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.</p><p>Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.</p><p>Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag. Utredningens resultat var färdigt i april 2009 och presenterades i SOU 2009:34. Resultatet av utredningen omfattar flertalet förändringar vad gäller såväl aktiebolagslagen som aktiebolagsförordningen. Det är målsättningen regeringen hade med utredningen och de förenklingar som föreslås som är föremål för denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att analysera tre av förändringarna och förenklingarna. De tre områden som kommer att behandlas i denna uppsats är bolagets bildande, aktiebrev och aktiebok samt bolagets organisation. Uppsatsen kommer att utgå ifrån den målsättning regeringen hade när de tillsatte en utredning nämligen att minska små privata aktiebolags administrativa bördor och kostnader, att få ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning samt att de förenklingar som föreslås inte får sänka skyddet för borgenärer, arbetet mot ekonomisk brottslighet eller skattekontroll.</p><p>De slutsatser som presenteras i denna uppsats är att förenklingarna som utredningen har föreslagit uppfyller den målsättning som regeringen hade när de tillsatte en utredare. Enligt författarens mening finns det dock vissa andra områden som utredaren kunde ha undersökt då det finns en tydlig problematik avseende bland annat möjligheter till utträde ur ett privat aktiebolag. Det ska även nämnas att utredningen enbart behandlar de bolagsrättsliga reglerna, det finns andra regler som kan vara av intresse att utreda, till exempel skatteregler för privata aktiebolag.</p> / <p>A person who wants to run business in Sweden can choose between different types of associations, including sole trading, partnerships or limited liability companies. There are two types of limited liability companies in Sweden, private and public, which are governed by the provisions of the Companies Act and the Companies ordinance. Parts of the provisions in these two regulations are derived from directives on corporate law that the EU has decided shall apply in the union.</p><p>There are constant changes in corporate law regarding both the legal provisions from the EU and due to changes in the national legislation in Sweden. The European Commission has considered it necessary to review all corporate law directives in order to ease the administrative work for, in particular, smaller companies within the Union. The Commission also indicated in the same decision that it is necessary for each member state to review and reduce the administrative burden for small companies due to the national legislation.</p><p>The Swedish Government issued a directive in September 2007 with the aim to reduce the administrative burden and to create simpler rules for small private limited liability companies. The result of the directive was completed in April 2009 and was presented in SOU 2009:34. The investigations result included several changes both to the Swedish Companies Act and Companies Ordinance. It is the purpose that the Government had when they appointed an investigation that is the subject of this thesis. The purpose of this thesis is to analyze three of the changes that the investigation has presented. The three changes that will be subject to this thesis is the establishment of a company, the share certificates and share register and companies organization. The thesis will be based on three goals that the government had when they set up an investigation, to reduce the administrative burden and cost for small private limited liability companies, to establish economic growth and increase employment and finally not to reduce the protection for creditors and the work against economic crime.</p><p>The conclusion presented in this thesis is that the simplifications that the investigation had as purpose to fulfil, partially meets the goal the Government had. According to the author's opinion there are some areas that the investigation could have reviewed, such as the possibility for a shareholder to sell the shares in a private limited liability company.</p>

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen. Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag. Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag. Utredningens resultat var färdigt i april 2009 och presenterades i SOU 2009:34. Resultatet av utredningen omfattar flertalet förändringar vad gäller såväl aktiebolagslagen som aktiebolagsförordningen. Det är målsättningen regeringen hade med utredningen och de förenklingar som föreslås som är föremål för denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att analysera tre av förändringarna och förenklingarna. De tre områden som kommer att behandlas i denna uppsats är bolagets bildande, aktiebrev och aktiebok samt bolagets organisation. Uppsatsen kommer att utgå ifrån den målsättning regeringen hade när de tillsatte en utredning nämligen att minska små privata aktiebolags administrativa bördor och kostnader, att få ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning samt att de förenklingar som föreslås inte får sänka skyddet för borgenärer, arbetet mot ekonomisk brottslighet eller skattekontroll. De slutsatser som presenteras i denna uppsats är att förenklingarna som utredningen har föreslagit uppfyller den målsättning som regeringen hade när de tillsatte en utredare. Enligt författarens mening finns det dock vissa andra områden som utredaren kunde ha undersökt då det finns en tydlig problematik avseende bland annat möjligheter till utträde ur ett privat aktiebolag. Det ska även nämnas att utredningen enbart behandlar de bolagsrättsliga reglerna, det finns andra regler som kan vara av intresse att utreda, till exempel skatteregler för privata aktiebolag. / A person who wants to run business in Sweden can choose between different types of associations, including sole trading, partnerships or limited liability companies. There are two types of limited liability companies in Sweden, private and public, which are governed by the provisions of the Companies Act and the Companies ordinance. Parts of the provisions in these two regulations are derived from directives on corporate law that the EU has decided shall apply in the union. There are constant changes in corporate law regarding both the legal provisions from the EU and due to changes in the national legislation in Sweden. The European Commission has considered it necessary to review all corporate law directives in order to ease the administrative work for, in particular, smaller companies within the Union. The Commission also indicated in the same decision that it is necessary for each member state to review and reduce the administrative burden for small companies due to the national legislation. The Swedish Government issued a directive in September 2007 with the aim to reduce the administrative burden and to create simpler rules for small private limited liability companies. The result of the directive was completed in April 2009 and was presented in SOU 2009:34. The investigations result included several changes both to the Swedish Companies Act and Companies Ordinance. It is the purpose that the Government had when they appointed an investigation that is the subject of this thesis. The purpose of this thesis is to analyze three of the changes that the investigation has presented. The three changes that will be subject to this thesis is the establishment of a company, the share certificates and share register and companies organization. The thesis will be based on three goals that the government had when they set up an investigation, to reduce the administrative burden and cost for small private limited liability companies, to establish economic growth and increase employment and finally not to reduce the protection for creditors and the work against economic crime. The conclusion presented in this thesis is that the simplifications that the investigation had as purpose to fulfil, partially meets the goal the Government had. According to the author's opinion there are some areas that the investigation could have reviewed, such as the possibility for a shareholder to sell the shares in a private limited liability company.

I denna uppsats utforskas tankegods och diskurser i statens offentliga utredning Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) som utgör det huvudsakliga planeringsunderlaget inför byggandet av miljonprogrammet. Materialet har bearbetats med hjälp av kritisk diskursanalys och analyserats med hjälp av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet för att undersöka de klassmarkörer som uttrycks i underlaget. Studiens resultat visar att det finns flera diskursiva mönster i utredningen som bygger på klassmotsättningar. Genom att reglera arbetarklassens boendemiljöer och få dem att eftersträva nya ideal skulle den historiska arbetarklassen byggas bort. De nya idealen kan förstås som en strävan efter att förändra denna samhällsgrupp och att medelklassen genom detta kunde omforma Sveriges klasshierarkier, underkuva arbetarklassen och bygga in spärrar för klasskamp. Allt detta paketerades i en vision om att bygga en modern stadsbild med flervåningshus, samtidigt som målgruppen för projektet önskade något annat. / The aim of this essay is to explore the planning bias in the Swedish blue books inquiry Raised housing standards (SOU 1965:32). This document was the primary planning material for theone million homes built in Sweden between 1965 and 1974, also known as The Million Programme. Using critical discourse analysis, the material has been analyzed in search of class traits expressed in the material. These discursive expressions have subsequently been analyzed with Beverly Skegg's theoretical concept of respectability. The results shows that there are several discursive patterns in the planning document which are based on class antagonism. By regulating the ordinary environments of the working class and making them strive for new ideals, the historical working class was supposed to be transformed. These new ideals for the working class can be understood as an attempt to change this social group and through this the middle class could reshape Sweden's class hierarchies, subdue the working class, and build in barriers against class struggle. All this packaged in a vision of building a modern cityscape with apartment buildings, whilst the target group sought for something else.

I 2 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) finns det så kallade generella närståendebegrepp, vilket används i åtskilliga sammanhang i lagen. Bestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att förhållanden mellan den skattskyldige och vissa av dennes närstående är ensidiga. Med ensidiga närstående avses två personer A och B när A är närstående till B, men B inte räknas som närstående till A enligt det generella närståendebegreppet. Företeelsen har uppmärksammats i olika rättskällor och anses medföra tillämpningsproblem och skillnader mellan beskattningen av personer som är ensidiga närstående. Det finns dock fortfarande områden, i vilka problematiken inte uppmärksammats i samma utsträckning. Ett att dessa områden är reglerna om lönebaserat utrymme i 3:12-regelverket. Syftet med framställningen är att belysa och analysera problematiken avseende förekomsten av ensidiga närstående i det generella närståendebegreppet samt utreda huruvida förekomsten av ensidiga närstående medför tillämpningsproblem och olikbehandling av ensidiga närstående vid tillämpning av de gällande reglerna gentemot de i SOU 2016:75 föreslagna reglerna om lönebaserat utrymme. Skillnader mellan beskattningen av personer som räknas som ensidigt närstående till varandra anses främst uppkomma till följd av att den ena kan utnyttja den andres ställning, lön eller ägarandel i företaget, men inte tvärtom. En hårdare beskattning kan träffa såväl den som har närstående som den som är närstående, beroende på vilken skatteregel som tillämpas. Trots att lagstiftaren har vidtagit vissa åtgärder i syfte att undvika olikbehandlingen av ensidiga närstående, anses de inte vara effektiva i ett större sammanhang. Med tanke på att det generella närståendebegreppet tillämpas i olika regler i IL, finns det ett incitament att utvidga eller inskränka begreppet till att det endast omfattar ömsesidiga närstående. Avseende reglerna om lönebaserat utrymme kan skillnader mellan beskattningen av ensidiga närstående uppstå vid tillämpningen av löneuttagskravet. Detta till följd av att en i det ensidiga förhållandet kan beakta den andres ersättning från företaget, men inte tvärtom. Samma oenighet kan uppstå vid tillämpning av regeln om taket för det lönebaserade utrymmet. Rättsläget avseende denna regel anses dock vara oklart. Vid fördelningen av det lönebaserade utrymmet uppstår däremot inga problem, eftersom närståendebegreppet inte beaktas i denna regel. Enligt ändringsförslagen i SOU 2016:75 föreslås regeln om taket för det lönebaserade utrymmet slopas, vilket innebär att de eventuella skillnaderna mellan beskattningen av ensidiga närstående försvinner. Den nya metoden för beräkningen av det lönebaserade utrymmet anses inte medföra problem för ensidiga närstående, eftersom fördelningen av det lönebaserade utrymmet sker för en närståendekrets enligt 56 kap. 5 § IL. Beträffande löneuttagskravet anses de olikbehandlingar som kan uppstå i dagsläget försvinna i och med förslagen. Löneuttagskravet bli mer kopplat till det lönebaserade utrymmet och anses kunna tillämpas på samma närståendekrets som det lönebaserade utrymmet. Det innebär att samtliga närstående i kretsen kommer att kunna beakta varandras ersättningar från företaget vid bedömningen av huruvida löneuttagskravet är uppfyllt. Huruvida förslagen i SOU 2016:75 kommer att leda till en lagstiftning återstår dock att se.

Syftet med denna studie är att studera den språkliga konstruktionen av det våldsutsatta barnet utifrån SOU-rapporter (statens offentliga utredningar). Som teoretiska och metodologiska utgångspunkter har vi utgått ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Därtill har vi integrerat feministisk teoribildning med betoning på genus. Som metod har vi utifrån diskurspsykologi valt att använda Edleys analysmodell bestående av tolkningsrepertoar subjektsposition samt ideologiska dilemman. I vårt resultat kom vi fram till fem olika tolkningsrepertoarer innefattande två subjektspositioner vardera. Första tolkningsrepertoaren belyser barnet som offer i form av brottsoffer och omyndig. Vår andra tolkningsrepertoar behandlar delaktighetens svårigheter gällande det aktivt deltagande barnet och det passivt deltagande barnet. Tredje tolkningsrepertoaren uppmärksammar barnet i förhållande till rättigheter där vi lyfter barnet som ägare av rättigheter samt barnet som underordnad rättigheter. Tolkningsrepertoar fyra ser till barnet relaterat till ansvar utifrån det ansvarstagande barnet och barnet under vuxnas ansvar. Den femte tolkningsrepertoaren skildrar barnet i relation till omsorg där vi i vårt material kunnat utläsa den omsorgsfulla mammans barn samt den våldsutövande pappans barn. Sammanfattningsvis har vi utläst den komplexitet som råder gällande det våldsutsatta barnets delaktighet i relation till omsorg och rättigheter.

Uppsatsen behandlar förslaget till lagstiftning om rapporteringspliktiga skattearrangemang i SOU 2018:91. I uppsatsen redovisas bland annat remissinstansernas synpunkter och görs en analys av förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål. Dessutom kan sambandet ge upphov till att redovisningen styrs av beskattningen, med avsikt att redovisa ett så lågt skattemässigt resultat som möjligt. Det inverkar negativt på redovisningens kvalitet.Med hänsyn till problematiken som en nära koppling mellan redovisning och beskattning innebär, kom det i september 2008 ett förslag om att sambandet bör avskaffas.Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett avskaffande av sambandet mellan redovisning och beskattning kan få. Syftet är även att visa hur Skatteverkets kontroll av företagens beräknade skattemässiga resultat påverkas, samt vilka effekter en frikoppling kan få för revisorernas granskning av de finansiella rapporterna.För att besvara forskningsfrågorna har en empirisk studie med fem respondenter genomförts. Tre av respondenterna representerar revisionsbyråer. Syftet är att bidra med information om hur revisionsbyråns arbetssätt kan påverkas vid en frikoppling. Två av respondenterna representerar Skatteverket. Syftet är att ge en bild av hur Skatteverket påverkas vid en frikoppling.Studien visar att ett avskaffande av sambandet ger upphov till negativa konsekvenser på kort sikt. Under en övergångsperiod kommer bland annat rättsläget vara osäkert. De positiva konsekvenserna visar sig främst på lång sikt. Det går dock att diskutera hur värdefulla de långsiktiga konsekvenserna är. Slutsatsen är att det i dagsläget går att ifrågasätta den praktiska nyttan med ett avskaffande. Det är dock inte orimligt att det i framtiden kan krävas att sambandet avskaffas. Förslaget till en frikoppling kan med fördel istället utgöra grunden för en vidare diskussion, vilket slutligen kan leda till att ett avskaffande av sambandet kan genomföras, följt av ett minimum negativa konsekvenser.

The aim of this thesis is to contribute to the field ofinformation politics, in the areas of the future regulationof The Fundamental Law on Freedom of Expression andThe Freedom of the Press Act. The focus of the study is todiscursively examine how ideas and perspectives ontechnological developments are expressed in a pendingSwedish legislative proposal. The empirical data consistsof an interim government report, SOU 2010:68, writtenby Yttrandefrihetskommittén (Committee on Freedom ofExpression) and analysed using Norman Fairclough&apos;sCritical Discourse Analysis. The analysis is conducted onthree levels: a textual level, a discursive practice level anda social practice level.On the textual level we found that the committeecontinously uses significantly charged expressions todescribe technological development. On the discursivepractice level two discourses were identified. Adeterministic discourse is prevalent in passages wheretechnological issues are described, and an intrumentalisticdiscourse dominates passages where the politicalregulation for dealing with technological developmentproblems is described. On the social practice level wefound that a discussion with a focus on the idea oftechnological neutrality is used as a means of meeting thepolitical incitements which gave rise to the report itself.The results show that the idea of neutralizing thepublication technologies connected with the rights offreedom of expression in Swedish legislation is proposedis two ways. Firstly, by describing problems connectedwith technological development in deterministic terms,and secondly, by suggesting political measures for dealingwith the problems in instrumentalistic terms. / Program: Bibliotekarie