Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report Zigenarfrågan (SOU 1956:43) and with the report Romers rätt (SOU 2010:55). The report Romers rätt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation Zigenarfrågan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ”structural discrimination theory”. Comparison of these two reports by structural discrimination as theory has shown that Zigenarfrågan good vision and belief in the assimilation proposals, did not lead to desired results. Instead of achieving a homogeneous school, it resulted in a discriminatory school that still lives by the principle of homogeneity. Many of the proposals made in the report Romers rätt shows that Swedish school much because of its international bonds, trying to counter the structural discrimination directed against Roma and other minorities. But the work becomes very difficult when the structural discrimination norms are deeply ingrained in society's various institutional bodies.

Ce mémoire correspond à l'étude théorique et empirique du comportement des joueurs présents sur le site Internet d'enchère à un sou bidou.ca. L'objectif premier est de caractériser l'effet du comportement des joueurs sur les profits des joueurs et de l'encanteur en utilisant les concepts de la théorie des jeux. Plus particulièrement, avec une banque de données sur les enchères s'étant déroulées entre le 16 mars 2010 et le 14 janvier 2011, nous effectuons une analyse théorique et économétrique des effets du comportement passé des joueurs sur les profits des joueurs et l'encanteur. De cette façon, nous avons trouvé que le comportement des joueurs avait effectivement un impact important dans les enchères à un sou. Plus précisément, l'agressivité et la réputation influent significativement le déroulement du jeu, et par conséquent les profits. Ainsi, les profits de bidou.ca sont à la baisses plus que les joueurs sont agressifs à miser et ont une forte réputation. D'autre part, parmi les joueurs gagnants, être agressif est avantageux et permet d'augmenter leur profit en espérance. Même constat, si le joueur joui d'une forte réputation avant d'entrer dans une enchère. Plus encore, la présence de trop grand nombre de joueurs puissants sur un site peut mener à la fermeture de celui-ci si la situation perdure longtemps. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : enchère à un sou, théorie des jeux, jeu d'attrition, jeu de hasard, réputation, comportement, économie comportementale, profit

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning – Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan: a) den administrativa bördan förhindras att öka? b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta? 3. Varför har inte ett enat beslut gällande sambandet mellan redovisning och beskattning kunnat tas? Syfte: Syftet med denna studie är att ge en överblick över problematiken som uppkommer med upprätthållande av dubbelbeskattningen vid införande av verkligt värde då ett samband mellan redovisning och beskattning råder, samt hur detta påverkar den administrativa bördan och hindrar utvecklingen av redovisningens kvalitet. Vidare är syftet att undersöka varför en lagändring ännu inte har skett som tillåter redovisning till verkligt värde. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie som har utförts genom att primärdata har samlats in via kvalitativa intervjuer med fyra olika personer som är insatta i ämnet. Sekundärdata har insamlats från böcker, vetenskapliga artiklar samt från SOU 2008:80. Analysens struktur har utgått från de intervjufrågor som ställts till intervjupersonerna och slutsatser har sedan dragits utifrån de problemformuleringar som uppsatsen grundats på. Slutsats: Dubbelbeskattningen kommer att kunna lösas oavsett om det föreligger ett samband eller inte. För att den administrativa bördan ska hållas nere är det bäst med ett samband. Dock för att redovisningens kvalitet ska kunna utvecklas är det bäst med en frikoppling. En prioritering mellan dessa måste ske. Oenighet råder kring vilket alternativ som är det bästa, varför inte ett enat beslut kunnat tas. Nyckelord: Administrativ börda, beskattning, dubbelbeskattning, frikoppling, redovisning, redovisningens kvalitet, Sverige, SOU 2008:80

The main purpose with this essay is to evaluate how the characters of the sexually deviated was discussed during the sexual political debate in the 1960s, and if those apprehensions were reflected in SOU 1976:9 concerning sexual abuse. Furthermore, my prime intention will be to compare the reconstructed historical context, alias the sexual political debate, with the analyzed document, with the purpose to explicate why the anticipated political action weren’t sanctioned and implemented by the parliament. The analysis is carried out through a methodology that retrieves its primal premises from Quentin Skinners theories regarding the history of ideas. My most essential conclusions would be that there in fact existed an equivalence regarding the ideological framework between the radical axioms that was conceived during the sexual political debate and the stipulations that was formulated in the document. Thus, the comparison indicate that SOU 1976:9 was published in a ideological milieu that were in fact contrasting with the ontological premises that supposedly guided the committees intentions.

<p>I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.</p><p>Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer.</p><p>Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter.</p><p>Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet</p>

Utgångspunkten vid konkurs och utmätning i svensk rätt är att alla borgenärer ska behandlas lika och drabbas av gäldenärens betalningsoförmåga proportionellt i relation till storleken på sin fordran. Olika omständigheter, som exempelvis förmånsrättsordningen och borgenärernas inbördes olika förutsättningar att riskbedöma sina krediter gör dock att det i realiteten föreligger stora skillnader mellan olika borgenärsgruppers möjligheter att få betalt för sina fordringar när gäldenären hamnat på obestånd. Leverantörer av varor har flera gånger lyfts fram som en av de borgenärsgrupper som har sämst utsikter att få utdelning för sina fordringar i en obeståndssituation. I början av 2015 kom SOU 2015:18, i vilken Lösöreköpskommittén föreslår en övergång från traditionsprincipen till avtalsprincipen för borgenärsskydd vid köp av lösöre, samt ett införande av en möjlighet att registrera panträtt i sådant lösöre som ska finnas kvar hos gäldenären under pantsättningstiden. I denna uppsats analyseras leverantörers ställning vid konkurs före och efter ett eventuellt införande av Lösöreköpskommitténs förslag och föreslås åtgärder för att förbättra för leverantörerna. Inledningsvis analyseras leverantörernas position utifrån dagens rättsläge, där det konstateras att leverantörer i jämförelse med andra borgenärsgrupper har svårt att säkerställa sina anspråk, och i regel får begränsad utdelning vid konkurs. Det visas också att en dålig ställning för leverantörer vid konkurs har negativa effekter på samhällsekonomin. Detta följs av en analys av Lösöreköpskommitténs förslag och de effekter detta skulle få för leverantörerna om det genomförs. Därefter diskuteras möjliga åtgärder som skulle kunna förbättra leverantörernas ställning, nämligen en förändring av återtagandeförbehållen, ett avskaffande av företagshypoteket, och ett införande av en allmän förmånsrätt för leverantörsfordringar. I den avslutande diskussionen konstateras att leverantörernas dåliga ställning vid konkurs får sådana konsekvenser att något måste göras för att stärka denna redan i det rättsläge som råder idag. Införs Lösöreköpskommitténs förslag blir behovet än mer trängande. Det konstateras att det bästa medlet för att stärka leverantörernas position vore att begränsa befintliga separations- och förmånsrätter, och därigenom öka viljan hos borgenärskollektivet att bidra till rekonstruktioner utom konkurs. Utöver detta efterfrågas också en översyn av återtagandeförbehållen – inte bara för att förbättra för leverantörerna, utan också för att anpassa svensk rätt till rådande internationella trender och därigenom stärka svenska företags konkurrenskraft.

I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen. Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts. Det har antagits att de nya miljökraven skulle innebära att anläggningarna ska anlägga fiskpassager, upp- och nedströms, och att de fall där det finns torrlagda åfåror skulle införa en minimitappning av vattendragets medellågvattenföring (MLQ). Inom de tre exempelfallen finns även de tre ägargrupperna privat, kommunal och elbolag representerade av en vardera. Kostnader har beräknats för flera olika åtgärdsalternativ som antingen innefattar en nyprövning och anläggandet av fiskvägar, en utrivning av anläggningen eller en effektivisering av befintlig anläggning i samband med en nyprövning. I och med bortledda flöden till fiskväg och minimitappning påverkas anläggningen av ett produktionsbortfall vilket har beräknats för vardera anläggning och berörda åtgärdsalternativ. Produktionsbortfallen som beräknats för exempelfallen är i storleksordningen 2-40 % av anläggningarnas årsproduktion och påverkas främst av om anläggningen har minimitappning eller inte. Vid en effektivisering av befintlig anläggning bör det vid dimensioneringen av turbinen tas hänsyn till volymen på det bortledda flödet till fiskväg och minimitappning för att minimera produktionsbortfallet från detta. Den tid som anläggningen tas ur drift på grund av för låga flöden ökar nämligen när ett flöde leds bort och denna tid kan minimeras. Resultaten visar även att de investeringskostnader som kan komma att krävas i samband med en nyprövning är höga sett till anläggningarnas årliga omsättning och risken är därför stor att verksamhetsägare inte kommer ha de ekonomiska förutsättningar som krävs. Detta särskilt i dagsläget då elpriset är lågt och flera av anläggningars elcertifikat nyligen gått ut, vilket innebär minskade marginaler och mindre utrymme för investeringar. Vidare visar fallstudien att en utrivning av anläggning ofta innebär en större kostnad än den för en nyprövning. Det finns alltså en stor risk att de verksamhetsägare som inte har möjlighet att genomföra en nyprövning inte heller kan bekosta den utrivning som de kommer åläggas om nyprövningen inte genomförs. I dessa fall kan en konkurs vara den enda utvägen och det är då oklart vad som sker med anläggningen vilket bör utredas vidare. / In October 2013 a proposition was made that all hydropower plants with permits made out before the incorporation of Miljöbalken (1999) should be forced to apply for a renewal of their permits and in this way give way to an update of their environmental standards. The aim of this report is to present the consequences that could be expected for small hydropower in Sweden as a result of the proposition and focus has been set on stations with an installed effect of less than 1.5 MW. It has been assumed that an update of environmental standards will include construction of fish ways and also a set minimum discharge in the dry riverbeds that exist as a result of the construction of the power plant. A case-study was made with three hydropower plants and costs as well as production losses were calculated. The results show that 2 to 40 % of the stations yearly production would be lost because of the spillage in fish ways and as minimum discharge. The cost of fish ways will amount to an average of 5 million SEK for each station which is high related to the stations’ turnover that varies between 350 thousand and 4 million SEK for the investigated cases. There is a risk that many owners will not have sufficient funds to apply for a new permit as well as constructing fish ways. If a new permit is not granted or sought the station will be declared illegal and a removal of it will be demanded by the environmental court (Mark- och miljödomstolen). However, the costs investigated for removal of station and dams tend to be higher than the ones connected to a renewal of permit and will therefore not prove a solution to owners who lacked sufficient funds for a renewal of permits. What to be done in these cases remains to be investigated and is suggested for further studies.

No description available.

Uppsatsen utvärderar barnfridsbrottet som föreslås i SOU 2019:32. Barnfridsbrottet innebär en kriminalisering av beteendet att låta ett barn bevittna en brottslig gärning som kan skada barnets trygghet eller tillit till en närstående person. Vissa remissinstanser menar att utredningen avgränsar bort skadliga situationer som borde omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen, medan andra remissinstanser ifrågasätter förslagets förhållande till legalitetsprincipen. I syfte att undersöka om det är lämpligt att kriminalisera beteendet, och om det vore lämpligt att göra kriminaliseringen mer omfattande än vad utredningen föreslår, besvarar uppsatsen tre frågeställningar. Till att börja med utreds hur de utsatta barnen skyddas straffrättsligt enligt gällande rätt. De utsatta barnen har ett mycket begränsat direkt straffrättsligt skydd och ett visst indirekt skydd dels genom att gärningspersonen straffas för grundbrottet som begås inför barnet, dels genom en särskild straffskärpningsgrund. Detta begränsade skydd är dock inte jämförbart med det skydd som en ny kriminalisering hade inneburit. Sedan analyseras huruvida utredningens föreslagna kriminalisering är lämplig och om det vore lämpligt att göra den mer omfattande, ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Med utgångspunkt i forskning, gällande rätt och kriminaliseringsprinciper från förarbeten och doktrin argumenterar jag för att den föreslagna kriminaliseringen överlag är lämplig, men att lämpligheten i att låta brottsliga gärningar som inte innefattar något fysiskt eller psykiskt våld omfattas kan ifrågasättas. Jag anser att det vore lämpligt att låta kriminaliseringen omfatta vissa skadliga beteenden som har höga straffvärden, men som faller utanför utredningens definition av gärningstypen. Vidare möjliggör Sveriges åtagande att motverka våld inför barn enligt barnkonventionen ett undantag från huvudregeln att samtliga kriminaliseringsprinciper bör vara uppfyllda, vilket kan användas för att motivera ett visst avsteg från principerna. Slutligen genomförs en sammanvägd utvärdering där jag tar ställning till om barnfridsbrottet bör införas och hur det i så fall bör utformas, med hänsyn till den ovan nämnda kriminalpolitiska analysen samt utredningens och remissinstansernas synpunkter om legalitetsprincipen. Jag menar att barnfridsbrottet bör införas, men föreslår några viktiga ändringar i brottskonstruktionen som hade ökat förutsebarheten och avgränsat det straffbara området i enlighet med mina kriminalpolitiska slutsatser.