Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede när botande behandling inte längre är möjlig. På grund av sjukdomen kan patienten förlora sin självständighet och frihet, vilket leder till att livet inte fungerar som tidigare. Sjuksköterskans ansvar är att lindra patienters lidande under sista tiden i livet samt att uppfylla behov hos närstående. För att främja patientens livskvalitet bör sjuksköterskan dessutom skapa en god relation med den döende och dess närstående. Patienten och närstående uttrycker att sjuksköterskan bör ta ansvar för kommunikation, information och existentiella samtal i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i livets slut skede på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utformat enligt en systematisk litteraturstudie med kvalitativ beskrivande syntes. Resultat: Utifrån dataanalysen framkommer två teman: hinder för god palliativ vård och emotionell påverkan. Dessa innefattar subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Slutsats: Brist på erfarenhet, kunskap och tid hindrar sjuksköterskor att ge en god palliativ vård. Kommunikation, samarbete med kollegor, patienten och närstående samt emotionellt engagemang och möjlighet för existentiella samtal ansågs angelägna i palliativ vård. Nyckelord: kvalitativ, litteraturstudie, livets slutskede, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is provided at the end of life when curative treatment is no longer possible. Due to the disease, the patient may lose his independence and freedom, which leads to life not functioning as before. The nurse's responsibility is to alleviate patients' suffering during the last period of life and to meet the needs of relatives. In order to promote the patient's quality of life, the nurse should also create a good relationship with the dying person and their relatives. The patient and relatives express that the nurse should take responsibility for communication, information and existential conversations in palliative care. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care at the end of life stage in hospital. Method: The study is a systematic literature study with qualitative and descriptive synthesis. Results: After the data analysis, three themes emerged: barriers to providing good palliative care and emotional influences. These include sub-themes and describe nurses' experiences of palliative care. Conclusion: Lack of experience, knowledge and time prevents nurses from providing good palliative care. Communication, collaboration with colleagues, the patient and relatives, as well as emotional commitment and the opportunity for existential conversations were considered important in palliative care. Keywords: end of life, literature study, nurse’s experiences, palliative care, qualitative.

Bakgrund: Palliativ vård och vård i livets slutskede är vård utan bot. Vården utgår ifrån att lindra lidande och öka välbefinnande, både för patienter och anhöriga. Kunskapen brister hos nyutbildade sjuksköterskor och utbildningen är otillräcklig. Det är problematiskt att sjuksköterskor saknar kunskap om palliativ vård och vård i livets slutskede, och tror att det är samma sak. Brister i utförandet kan öka oro och lidande, trots att vården ska lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar analyserades för att söka likheter och skillnader ur artiklarnas syfte, metod, urval och resultat. Resultat: Nyutbildade sjuksköterskor upplevde bristande förberedelse, osäkerhet, känslomässig påverkan samt betydelse av stöd. Nyutbildade sjuksköterskor var oförberedda inför mötet med döden eller hade bristfälliga kliniska färdigheter. De upplevde osäkerhet och otillräckliga i yrkesrollen, både för patienter och anhöriga. De upplevde ångest, stress eller en rädsla för döden vid vård av döende patienter i livets slut. Fåtal givande upplevelser framkom. De upplevde att stöd från erfarna sjuksköterskor var viktigt. Slutsats: Nyutbildade sjuksköterskor behöver välfungerande stöd i yrkesrollen, för att undvika att orsaka ett ökat lidande för patienter, anhöriga eller sjuksköterskor själva. / Background: Palliative care and end-of-life care is care without cure. The care intends to ease suffering and increase well-being, both for patients as well as families. Newly graduated nurses’ lack in knowledge and the education is insufficient. It’s problematic that nurses lack knowledge about the care and believes that palliative care and end-of-life-care are the same. Insufficient care could increase worries and suffering, even though the care intends to ease suffering. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of end-of-life care. Method: A literature review based on scientific articles that was analyzed to seek similarities and differences in aims, methods, selections, and results. Result: Newly graduated nurses experienced lacking preparations, insecurity, emotional affect, and the need for support. They felt not prepared to encounter death and lacked clinical skills. Newly graduated nurses experienced anxiety, emotional strain and a personal fear of death when caring for dying patients at the end of life. Only few beneficent experiences were found. Newly graduated nurses felt that support from more experienced nurses was important. Conclusion: Newly graduated nurses need well-functional support in their professional role, to avoid causing an increased suffering to the patients, families or to nurses themselves.

Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts. / Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

No description available.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede innebär att sjuksköterskan lindrar patientens lidande och främjar livskvaliteten. Närstående ska också vara delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser helheten kring patienten och formar vården utifrån patientens behov och önskemål. Sjuksköterskor kan uppleva att vården vid livets slutskede är komplex och tycker därför att vissa situationer är svårhanterliga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av vad som är viktigt i vård vid livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Analysen ledde till att resultatet kunde presenteras i fyra teman.Resultat: Resultatets fyra teman är: Skapa en relation, Bemötande och helhetssyn, Kommunikation och information samt Närståendes betydelse för patienter vid livets slutskede. Dessa teman visades vara viktiga för patienter i vård vid livets slutskede.Slutsats: Patienter upplever att det i vård vid livets slutskede är viktigt att skapa en relation med sjuksköterskan, bli bemötta utifrån en helhetssyn, kommunicera och få information samt att närstående inkluderas i patientens vård. / Background: End of life care means that the nurse alleviates the patient´s suffering and promotes the quality of life. Relatives must also be involved in the care. Person centered care means that the nurse has a holistic view of the patient and shapes the care based on the patient´s needs and wishes. Nurses may experience that end of life care is complex and therefore find certain situations difficult to handle.Aim: The aim of this study is to describe the patient´s experience of what is important in end of life care.Method: A literature review where the result are based on 17 scientific articles. Through the analysis the content of the articles have been presented in four themes.Result: The four themes of the result are: Creating a relationship, Meeting and holistic view, Communication and information, and the Importance of close relatives for patients at the end of life. These themes were shown to be important to patients in end of life care.Conclusion: Patients experience that it is important to create a relationship with the nurse, to be treated from a holistic perspective, communicate and receive information, and that relatives are included in the patient´s care.

Bakgrund: Att utöva andlighet är ett allmänmänskligt behov och särskilt i livets slutskede kan andliga frågor aktualiseras. Patienter har rätt att bli bemötta i sina andliga behov och i tillgodoseendet av detta har sjuksköterskor ett viktigt ansvar. Trots detta saknas kunskap om vad andlig omvårdnad innebär och hur det kan erbjudas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av andlig omvårdnad i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där åtta kvalitativa studier analyserades och syntetiserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades under studiens resultat; Sjuksköterskans förmågor, Sjuksköterskans förhållningssätt, Betydelsefulla komponenter i mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt Sjuksköterskans upplevelse av mötet. Slutsatser: Sjuksköterskors förmågor och förhållningssätt visade sig vara viktiga förutsättningar för andlig omvårdnad och användes i mötet med patienter i livets slutskede för att etablera tillitsfulla relationer, kommunicera inkännande och ge villkorslöst stöd. Mötet med patienter i livets slutskede kunde ge upphov till känslor av både otillräcklighet och meningsfullhet för sjuksköterskor. Rekommendationer för fortsatt forskning är studier utförda i andra vårdkontexter än den palliativa. / Background: Practicing spirituality is a basic human need and especially at the end-of-life spiritual issues tend to get actualized. Patients have the right to have their spiritual needs met, and in ensuring this, nurses have an important responsibility. Despite this, knowledge about the meaning and provision of spiritual care are inadequate. Aim: To describe nurses’ experiences of spiritual care in a palliative care context. Method: A literature review analyzing and synthesizing eight qualitative studies using qualitative content analysis. Results: Four themes were identified in the result of the study; The nurses’ skills, The nurses’ attitudes, Significant components in the encounter between the nurse and the patient and The nurses’ experiences of the encounter. Conclusion: The nurses’ skills and attitudes showed to be important prerequisites in the provision of spiritual care and were used by the nurses in the encounter with patients at the end-of-life to establish trusting relationships, compassionately communicate and offer unconditional support. The encounter with patients at the end-of-life had the potential to provoke both feelings of inadequacy and meaningfulness for the nurses. Recommendations for future research are studies conducted in other caring contexts than the palliative one.

Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

Bakgrund: Vård av barn i palliativt skede upplevs påfrestande och emotionellt tungt. Det är en vårdform som kräver trygg personal och tydliga riktlinjer vilket tidigare forskning visat att sjuksköterskor kan uppleva sig sakna. Detta trots att sjuksköterskans centrala roll då barn vårdas palliativt i livets slutskede medger möjlighet att göra skillnad för barn och familj. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn palliativt i livets slutskede. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt med sjuksköterskor (n=11) som rekryterats via bekvämlighets- och snöbollsurval varefter data analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn palliativt i livets slutskede: Känslan av att inte räcka till, Känslan av att bli personligt involverad, Känslan av att vara förberedd och Känslan av ett fungerande team. Konklusion: Om än det upplevdes känslomässigt påfrestande att vårda barn palliativt i livets slutskede så övervägde känslan av att ha gjort skillnad vilket sjuksköterskorna upplevde givande. Det var känslomässigt påfrestande att acceptera att ett barn skulle behöva dö och när känslan av att inte räcka till infann sig försvårades vårdandet om något än mer. Det som gjorde det hela uthärdligt var privilegiet att få göra barnets sista tid så fin som möjligt och därmed bidra med något meningsfullt. / Background: Palliative care of children is a arduous and weary experience. It is a kind of care that requires secure personnel and clear guildelines, which previous research has shown that some nurses feel are lacking. This despite that being a nurse in the palliative care of children in the end of life m­­akes it possible to make a difference for both the child and the family. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how nurses experience palliative care of children in the end of life. Method: Data was collected via semi-structured interviews performed digitally with nurses (n=11) that were recruited via convenience- and snowball sampling. The data was then analysed using the method for qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in identifying four categories that illuminates nursers experience of palliative care of children in the end of life; the Feeling of not being able to do enough, the Feeling of getting personally involved, the Feeling of being prepared and the Feeling of a working team. Conclusion: Though it was emotionally wearing to care for children palliatively in the end of life, it was also rewarding to have made a difference. It was emotionally straining to accept that a child would have to die and the feeling of not being able to do enough complicated the care further. What made it more bearable was the privilege of being able to make the childs final time as pleasant as possible and thereby contribute to something meaningful.

Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt. / Background: Palliative care is an internationally recognized form of care and an area of competence where a person is treated physically, psychologically, socially and existentially. In Sweden, the average life expectancy is 84 years for women and 81 years for men. Most people who receive palliative care are aged and more knowledge is needed to illuminate what it is like to receive palliative care at the age of 18-65. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of palliative care at age 18-65. Method: A literature review with a qualitative approach has been conducted based on twelve empirical studies on patients' experiences of palliative care at the age of 18-65. Results: Two themes were identified based on recurring features between the studies: The importance of social support and New existential needs. The importance of social support consisted of four subthemes: Prioritising relationships with family and friends, The importance of family-inclusive care, Feeling community with others in the same situation and Feeling alone in your illness. New existential needs consisted of three subthemes: Being too young to die, Finding meaning and Growing spiritual needs. Conclusion: Psychosocial, emotional and existential aspects of living with palliative care in the ages 18-65 tend to weigh more heavily than aspects related to physical health. Social relationships, connection with others in the same situation and finding meaning and tending and spiritual needs become important sources of support, hope and happiness. This corroborates the importance that palliative care treats a person psychologically, socially and existentially and not only physically.