Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innefattar lindring av lidande och därmed upplevda symtom. För att uppnå en god palliativ omvårdnad bör vårdpersonalen utgå från de fyra hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Barn som befinner sig i livets slutskede ska trots sjukdom få leva ett så normalt liv som möjligt. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull arbetsroll för att hjälpa patienten och närstående med allt som omvårdnaden innebär. / Background: Palliative care in the end of life includes relief of suffering and thus experienced symptoms. In order to achieve a good palliative care, healthcare staff should focus on the four cornerstones; symptoms, teamwork, relationship and communication, and support for relatives. Children who are in the final stages of life should, despite illness, have a normal life as possible. The nurse has an important role in helping the patient and relatives with all that nursing implies.

Bakgrund: 80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen. / Background: 80% of the people that die every year in Sweden are believed to have benefited from palliative care. In order for patients to be involved in their care, they must be well informed about their condition. Reports show that not all palliative patients get a breakpoint conversation, which increases the risk that patients don’t feel involved in their care. Aim: To investigate patients’ experiences of participation in their end-of-life care Methods: The design is a literature review. Data collection has been done through searches in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result was based on 15 scientific articles and were divided into four categories: patients’ need for information, shared decision-making, patients’ preferences, and experience of a good death. Most patients wanted information about their condition, but not everyone felt that they received it. It varied in how much patients wanted to be involved in the decision-making. Patients who wanted shared decision-making felt less that their wishes were met. Conclusions: To ensure that patients feel involved in their care, it is important to investigate the individual's needs and to adjust the care accordingly, as well as being aware that this may change over time.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stödja patienter att åstadkomma bästa möjliga livskvalité i livets slut. Målet med palliativ vård är att lindra smärta och symtom för att patienten ska uppleva välbefinnande. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt. De 6:sn är en vårdmodell som ingår i de personcentrerade arbetssättet och syftar till att lindra lidande, främja välbefinnande och stödja närstående före och efter döden. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturöversikt och elva kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet presenterades i tre huvudteman; betydelse av god kommunikation, närståendes betydelse och aspekter som försvårar den palliativa vården. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplever att faktorer som brist på tid, kunskap och erfarenhet hindrar en god palliativ vård medan en god kommunikation till patient och närstående medför en trygghet. Konklusion: Sammanfattningsvis visade detta examensarbete att många faktorer spelade in för att kunna ge en god palliativ vård i livets slutskede. / Background: Palliative care aims to support the patient to achieve the best possible quality of life toward the end of life. The purpose of palliative care is to relieve pain and symptoms so that the patient will be more comfortable. As a nurse it’s important to work by a personalized care. The 6:s is a care model that is included in the personalized care and aims to relieve suffering, to promote well-being and support the family before and after death. Aim: The purpose of the study is to describe the nurse's experiences in taking care of palliative patients toward the end of life at hospital. The method that was used was a literature review and the result was based on eleven qualitative articles. The results are presented in three main themes; the meaning of good communication, the importance of close relatives and aspects that complicate palliative care. The results shows that nurses find that factors such as lack of time, knowledge and experience prevent good palliative care, while good communication with patients and close relatives brings safety. Conclusion: The conclusion is that this thesis shows that many factors are important in order to provide a good palliative care in the end of life.

Bakgrund: Antalet äldre personer i befolkningen ökar. Många äldre i livets slutskede har ofta komorbiditet vilket ställer krav på hög kompetens hos sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. Det är oundvikligt att nyutexaminerade sjuksköterskor träffar äldre i livets slutskede inom slutenvården, men studier visar att de dock inte har tillräckligt med kunskap att vårda denna patientgrupp. Forskningen inom området är dock begränsad och så även svenska studier. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i livets slutskede inom slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med elva nyutexaminerade sjuksköterskor på tre medicinavdelningar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerade av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Resultatet av studien presenterades i fyra huvudkategorier: Mötet med anhöriga, vikten av teamarbete, behovet av kunskap och vårdmötet med den döende patienten. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga och samtala med dem om döendeprocessen. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att de saknade tillräcklig kunskap, tid och erfarenheter att vårda äldre i livets slutskede. En förutsättning för att den döende patienten skulle få en värdig död var ett välfungerande teamsamarbete. Slutsats: Genom mer träning med erfarna sjuksköterskor och internutbildning på avdelningarna kan nyutexaminerade sjuksköterskor få bättre förutsättningar och skaffa sig erfarenhet och därmed öka sin kompetens inom vård av äldre i livets slutskede. / Background: The number of older people in the population is increasing. Many elderly people at the end of life often have comorbidity, which requires high levels of expertise among nurses in nursing work. It is inevitable that newly graduated nurses will meet the elderly at the end of life in the hospital, but studies show that they do not have enough knowledge to care for this patient group. However, research in this area is limited and so are even Swedish studies. Aim: The aim of the study is to illustrate newly graduated nurses´ experiences of caring for elderly people in the final stages of life in the hospital. Method: An interview study was conducted with eleven newly graduated nurses at three medical departments. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs (2008). Results: The results of the study were presented in four main categories: the meeting with family members, the importance of teamwork, the need for knowledge and the care meeting with the dying patient. The result showed that newly graduated nurses found it difficult to meet family members and talk to them about the dying process. The newly graduated nurses expressed that they lacked sufficient knowledge, time and experience to care for the elderly at the end of life. Prerequisite for the dying patient to receive a dignified death was well-functioning team collaboration. Conclusion: Newly graduated nurses can have a better opportunity to increase their skills in the care of the elderly at the end of life through more training with experienced nurses and internal education in the medical department about how to care for the elderly at the end of life.

Bakgrund: När botande behandling inte längre är möjlig ges palliativ vård. Tidigare studier visar att patienterna upplever sjuksköterskorna som arbetar med palliativ vård som kompetenta, empatifulla och varma, men ibland kan kommunikationen brista och sjuksköterskorna kan upplevas som distraherade. Närstående upplever också att informationen och kommunikationen från sjuksköterskorna kan vara bristande och de skulle behöva ett bättre emotionellt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livet slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att de behöver mer kunskap och utbildning för att kunna utveckla sin kompetens av palliativ vård. De upplever även ett behov av stöd från arbetsplatsen för att kunna bearbeta de existentiella tankarna som uppkommer vid vårdande av patienterna i livet slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas arbete med patienterna kräver ökad utbildning kring palliativ vård i livets slutskede. I arbetet behövs mer stöd till sjuksköterskorna för att ta itu med sina egna existentiella tankar och tillfredsställa patienternas och närståendes behov. / Background: When curative treatment is no longer possible, palliative care is provided. Previous research shows that patients experience the nurses as competent, full of empathy and warm but sometimes they experience lack of communication and that the nurses seem distracted. Family members experience a lack of communication and information from the nurses and they would like better emotional support from the nurses. Aim: To describe nurse’ experiences of caring for patients in palliative care at the end of life. Method: A systematic literature study based on ten qualitative articles with a descriptive synthesis. Results: Nurses experience that they are in need of more training and education to be able to develop their competence in palliative care. They also experience that they are in need of support to be able to process the existential thought that occur when caring for dying patients. Conclusion:Nurses require more education about palliative care and end of life care. Nurses are in need of more support to be able to process their existential thoughts but also to satisfy patients and family member’s needs.

Människor lever längre och det innebär att de allra flesta som dör i Sverige är äldre. Vårdfilosofin palliativ vård definieras som en helhetsvård, där patienten och anhöriga ska göras delaktiga i omvårdnaden. Enligt svensk lag har sjuksköterskan en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård. Vården i livets slutskede blir allt mer avancerad och det är viktigt att patienten görs delaktig, för att främja en god död. Samband i form av delaktighet och en god död har påvisats. Sjuksköterskan kan skapa förutsättningar för patientens delaktighet genom att vara lyhörd och lyssna samt se till att patientens delaktighet finns dokumenterad. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och möjlighet att göra den äldre patienten delaktig vid vård i livets slutskede inom kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Deltagarna var åtta sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede i kommunens hemsjukvård. Kvalitativa innehållsanalysen gav ett resultat med fyra huvudkategorier: sjuksköterskans roll, teamets betydelse, anhörigas roll samt etiska dilemman. Slutsatsen är att det behövs mer dokumentation om den äldres delaktighet i kommunens hemsjukvård. / People live longer and that means that the vast majority of people who die in Sweden are older. Care philosophy, palliative care is defined as a holistic care, where the patient and relatives must be involved in the care. According to Swedish law, the registered nurse has an obligation to involve the patient in their care. The end of life care is becoming more advanced and it is important that the patient becomes involved in their care, as it can lead to a good death. Relationships in the form of participation and a good death have been demonstrated. The registered nurse can create conditions for the patient's participation by being responsive and listening, and ensuring that the patient's participation is documented. The aim was to describe the registered nurse's experience and opportunity to involved the older patient in care at the end of life within the municipality's home health care. A qualitative study with an inductive approach was conducted. Eight registered nurses with experience in end of life care in municipality's home care. The qualitative content analysis a resulted in four main categories: the registered nurse's role, the importance of the team, the role of relatives and ethical dilemmas. The conclusion is that more documentation is needed about older patient´s participation in municipality's home health care.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inträder i övergången då patienten närmar sig livets slut och kännetecknas av en helhetssyn på människan. Vården utförs i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Anhöriga ska också erbjudas att delta i den palliativa vården. Forskning visar att ungefär 10 procent av efterlevande riskerar att få sorgerelaterade psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var undersöka anhörigas upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med tio artiklar. Nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixed-method som analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Huvudtemana som växte fram var kommunikation, information, anhörigstöd och delaktighet i den palliativa vården. Huvudtemana delades var för sig upp i underkategorierna kommunikation som mottogs väl, kommunikation som brast, information som förmedlades bra, undermålig information, emotionellt stöd, avsaknad av emotionellt stöd, andligt stöd, tillfredställande delaktighet, när anhöriga inte blev delaktiga. Slutsats: Anhöriga upplevde brister beträffande både kommunikation, information, delaktighet och emotionellt stöd i den palliativa vården. Detta medförde ett onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Bristerna fick dem i värsta fall att känna sig förringade och avvisade. Anhöriga behövde en kommunikation som genomsyrades av empati och engagemang. Informationen behövde vara lättförståelig och upprepas. Anhöriga upplevde att de hade behov avemotionellt stöd i form av att bli förstådda och bekräftade i sin sorg. De upplevde också ett behov av att få delta i vården och upplevde den palliativa vården som mer positiv om de erbjöds att delta. / Background: Palliative care in the final stages of life enters the transition when the patient approaches the end of life and is characterized by a holistic view of man. The care is performed in order to alleviate suffering and promote the quality of life for all patients with progressive, incurable disease or injury. Relatives must also be offered to participate in palliative care. Research shows that about 10 percent of survivors are at risk for grief-related mental illness. Aim: The purpose of the study was to investigate relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: Literature overview with ten articles. Nine qualitative articles and one article with mixed method. Results: Main themes emerged were communication, information, family support and participation in palliative care. Main themes were divided separately into the sub-categories communication well received,communication broken, information conveyed well, substandardinformation, emotional support, lack of emotional support, spiritual support, satisfactory participation, when relatives did not participate. Conclusion: Relatives experienced shortcomings in terms of communication, information, participation and emotional support in palliative care. This led to unnecessary suffering and deteriorating quality of life. In the worst case, the shortcomings made them feel degraded and rejected. Relatives needed a communication that was permeated by empathy and commitment. Information needed to be easy to understand and repeat. Relatives felt they needed emotional support of being understood and confirmed in their grief. They also experienced a need to participate in care and experienced palliative care as more positive if they were offered to participate.

Bakgrund: De flesta som dör är gamla och sjuka och många dör på sjukhus. En del döende patienter är rädda och ensamma och behöver stöd från andra samt utrymme att tala om sina tankar och känslor. På sjukhus arbetar sjuksköterskan i team med andra och leder omvårdnadsarbetet och i sjuksköterskans roll ingår det att vårda döende patienter.Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar 10 vetenskapliga artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ, från CINAHL Complete och PubMed. Dataanalys enligt Friberg.   Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad en god vård för döende patienter innebar och vad som krävdes för att ge det, exempelvis närvaro, att skapa en relation, respekt och samtal med patient och närstående. Samtidigt förhindrades sjuksköterskorna att utöva en god vård, på grund av olika faktorer, vilket ledde till bland annat känslor av maktlöshet och skuld hos sjuksköterskorna. Sammanfattning: När sjuksköterskor förhindras att utöva en god vård innebär det en risk för patientsäkerheten samt en risk för ett ökat lidande hos patienter. Sjuksköterskor riskerarar också att drabbas av moralisk stress och utmattningssyndrom på grund av det, vilket kan ha en negativ påverkan på deras hälsa samt leda till att sjuksköterskor lämnar sin arbetsplats eller byter yrke. / Background: Most people who die are old and sick and many die in hospitals. Some dying patients are scared and lonely and need support from others as well as space to talk about their thoughts and feelings. In hospitals, the nurse works in teams with others and leads the nursing work, and the nurse´s role includes caring for dying patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Method: A literature review including 10 scientific articles, 9 qualitative and 1 quantitative, obtained from CINAHAL Complete and PubMed. Analyze according to Friberg.  Results: The nurses felt that they knew what good care for dying patients meant and what was required to provide it, for example presence, to create a relationship with the patient, respect and conversation with the patient and relatives. At the same time, the nurses were prevented from providing good care, due to various factors, which led to, among other things, a sensation of powerlessness and guilt among the nurses.  Conclusion: When nurses are prevented from providing good care, it entails a risk to patient safety and can increase the suffering of patients. Nurses are also at risk of suffering from moral stress and fatigue syndrome because of it, which can have a negative impact on their health and lead to nurses leaving their workplace or changing professions.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att människan belyses av en helhetssyn, där förebyggande och lindrande av det fysiska, psykiska, sociala samt de existentiella behoven ska ske. I tidigare forskning upplevde patienterna att de behövde stöd och hjälp utav sjuksköterskorna för deras mående och för att de skulle kunna känna trygghet. Även anhörigas involvering var viktigt, då det hjälpte till med att skapa stöd och trygghet enligt patienterna.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. De två teman är: Sjuksköterskors upplevelser av ett gott bemötande och sjuksköterskors upplevelser av ett meningsfullt arbete. De fyra subteman är: att vara delaktig, att vara i en relation, att bidra till en värdig död och att utvecklas som sjuksköterska.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vårdandet inom palliativ vård som givande och tillfredställande. Samarbete mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga upplevdes vara betydande, samt hur delaktighet kunde resultera i ett bättre samarbete. Sjuksköterskorna upplevde dock begränsningar i form av känslomässiga påfrestningar samt bristfällig prioritering utav att lindra lidande, till följd av tidsbrist och hög belastning. / Background: Palliative care means that the human being is illuminated by a holistic view, where prevention and alleviation of the physical, mental, social, and existential needs must take place. In previous research, patients felt that they needed support and help from the nurses for their well-being and for them to be able to feel safe. The involvement of relatives was also important, as it helped to create support and security according to the patients. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of nursing in palliative care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis of ten qualitative articles. Results: Two themes and four sub-themes were identified. The two themes are: Nurse’s experiences in meeting patient’s and nurse’s experiences of meaningful work. The four sub-themes are: to be involved, to be in a relationship, to contribute to a dignified death and to develop as a nurse. Conclusion: The nurses experienced that nursing in palliative care was rewarding and gave satisfaction. Collaboration between the nurse, the patient and relatives were perceived to be significant, as well as how participation could result in better collaboration. However, the nurses experienced limitations in the form of emotional strain and inadequate prioritization of relieving suffering, due to lack of time and high workload.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. / Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.