SAMMANFATTNING Bakgrund   Palliativ vård innebär mycket mer än bara att vårda en person i livets slutskede. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt synsätt på vårdandet samt omvårdnaden ska ske med beaktande för personen i livets sluts välbefinnande och värdighet. Arbetet innebär många aspekter där stöd och tröst för både anhöriga och personen i livets slut är en stor del. Vikten av ett fungerande team samt hanteringsstrategier är av stor betydelse vid svåra situationer inom vårdandet. Givet dessa svåra situationer betonas vikten av erfarenhet samt utbildning för att kunna tillhandahålla god personcentrerad palliativ vård vid livets slut.  Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer i livets slutskede på akutsjukhus. Metod Den icke systematiska litteraturstudien är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa originalartiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Vidare granskades detta enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag modifierat utifrån Berg et al. (1999) och Willman et al. (2011). Litteraturstudien följer mallen enligt en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet presenteras enligt två huvudkategorier; Nyckeln till god palliativ vård och den emotionella påverkan av att ge palliativ vård. Resultatet betonade vikten av ett fungerande team, erfarenhet, copingstrategier samt kommunikation. Slutsats Givet fynden hittade i litteraturstudien visar det på erfarenheter kring vårdandet av personer i livets slut av sjuksköterskor och hur alla delar måste fungera för att en ska klara av de svåra stunderna inom yrket. Litteraturstudien betonar vikten av erfarenhet och utbildning kring palliativ vård. / ABSTRACT Background Palliative care involves much more than just caring for a person at the end of life. The nurse should have a holistic mindset in the care and the caring should pay regard to the persons’ well-being and dignity. The work implies many aspects where support and comfort for both the family and the person at the end of life is highly important. The importance of a functioning team and coping strategies are of great importance in difficult situations. Given these difficult situations, the importance of experience and education to be able to prove good person-centred palliative care at the end of life is furthermore emphasized. Aim The aim for this literature review was to illustrate nurse’s experiences of caring for people in the final stages of life in an emergency hospital. Method The non-systematic literature review is based on 15 scientifically qualitative and quantitative original articles searched from the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, these articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University’s assessment data modified on the basis of Berg et al., (1999) and Willman et al., (2011). The literature review follows the template according to an integrated data analysis. Results Result was presented according to two main categories; The key to good palliative care and the emotional impact of providing palliative care. The results emphasized the importance of a functioning team, experiences within the field, coping strategies and good communication. Conclusions Given the findings from the literature review, it shows that experiences around end-of-life care by nurses are highly dependent on that all parts must function in order for nurses to be able to cope with difficult moments at work. Furthermore, the literature review has emphasized the importance of experience and education in palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård är en viktig aspekt av hälso- och sjukvården, särskilt under den sista fasen av livet. Sjuksköterskor spelar en central roll i denna process, de är ofta i frontlinjen för att ge stöd och omsorg för patienten. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slut kan ge värdefulla insikter i hur denna vård kan förbättras utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av att palliativt vårda patienter i livets slutskede. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie enligt Willmans metod. Databassökningar genomfördes på PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalité granskades enligt SBU:s mall Resultat: Två kategorier identifierades där den första benämndes som "utmanande arbete" med de fyra subkategorierna; emotionella och etiska utmaningar, otillräcklig kunskap och kompetens, svårigheter i samverkan och kommunikation och tidsbrist. Andra kategorin som identifierades var “ett meningsfullt arbete” med de två subkategorierna; nya perspektiv på livet, och en känsla av att göra skillnad i ett viktigt skede. Det framkom att flera organisatoriska faktorer inte fungerade på bästa sätt för att möjliggöra en personcentrerad vård, vilken ansågs vara av yttersta vikt. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor möter många utmaningar vid vård av patienter i livets slutskede, såsom emotionella och etiska dilemman, kunskapsbrist, otillräcklig samverkan och tidspress. Bristande stöd och samarbete inom det multiprofessionella teamet kan förvärra dessa problem, vilket leder till känslor av otillräcklighet och frustration. Trots dessa utmaningar finns också en känsla av meningsfullhet i arbetet. Studien understryker vikten av adekvat utbildning, stöd och resurser för att hantera dessa utmaningar, vilket kan bidra till att förbättra både patientvården och sjuksköterskornas arbetsmiljö och välbefinnande. / Background: Palliative care is a critical aspect of healthcare, particularly in the management of incurable diseases. Nurses play a central role in this process, often being on the front line of providing support and care at the end of a patient's life. Their experiences and perceptions can provide valuable insights into how this care can be improved, both for the patient and the caregiver. Aim: To shed light on nurses' experiences of providing palliative care to patients at the end of life. Method: This study was a literature review according to Willman's method and a qualitative study design. Database searches were conducted on PubMed and CINAHL, then quality articles were reviewed according to SBU's template. Results: Two main categories were identified where the first was termed 'challenging work' with four subcategories; emotional and ethical challenges, insufficient knowledge and skills, difficulties in interaction and communication and lack of time. The second category identified was "meaningful work" with two subcategories: new perspectives on life, and a sense of making a difference at an important stage. It emerged that several organizational factors were not functioning optimally to enable person centered care, which was considered to be of utmost importance. Conclusion: The study highlights the challenges nurses face when caring for patients at the end of life, including emotional and ethical dilemmas, lack of knowledge, insufficient collaboration and time pressure. Lack of support and collaboration within the multiprofessional team exacerbates these problems, leading to feelings of inadequacy and frustration. Despite these challenges, there is also a sense of meaningfulness in the work. The study highlights the importance of adequate training, support and resources to address these challenges, which can help to improve both patient care and nurses' work environment and well-being.

Att leva med en kognitiv sjukdom kan ha stora konsekvenser för både personen själv och dess närstående. Ca 55 miljoner personer världen över lever med kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom är en dödlig sjukdom som inte går att bota. Svårigheter kan finnas för både personen och närstående att prata om döden vilket i sin tur kan försvåra beslutsfattande när personen närmar sig livets slutskede. Ofta saknas individuella vårdplaner vilket kan leda till lidande, onödiga behandlingar och sjukhusvistelser. Personer med kognitiv sjukdom riskerar att få sämre symtomlindring i livets slutskede på grund av kommunikationssvårigheter, trots att det finns lagar och styrdokument som säger att vården ska anpassas till individuella förutsättningar. Syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. Metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderade 15 artiklar och sammanställdes med en integrerad analys för att få fram ett resultat. Resultatet var att betydelsen av kompetens innebar att det krävdes både kunskap och erfarenhet för att tolka signaler och lindra olika symtom som personen med kognitiv sjukdom uppvisade. Betydelsen av samarbete visade sig vara avgörande vid upprättande av vårdplaner samt en god kommunikation med läkare, närstående och övriga teamet i syfte att ge personen med kognitiv sjukdom ett värdigt avslut. Betydelsen av att känna personen med kognitiv sjukdom var betydelsefullt och brist på resurser såsom tid, personal och kontinuitet kunde vara ett hinder för god omvårdnad i livets slutskede. Slutsatsen visar att det bland annat krävs kunskap, resurser och ett bra samarbete mellan sjuksköterskor och närstående, läkare och andra i det multiprofessionella teamet för att ge en god omvårdnad i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. En vårdplan som upprättas tidigt med personen och närstående kan underlätta i den personcentrerade processen och vid beslutsfattande senare i sjukdomsförloppet. / Living with dementia can have major consequences for the person afflicted and for people close to them. Approximately 55 million people worldwide live with dementia. Dementia is a fatal and incurable disease. There can be difficulties for both the person and people close to them when it comes to addressing death, which in turn can hinder decision making when the afflicted person nears the end of life. Individual care plans are often not in place, which can lead to suffering, unnecessary treatments, and hospitalisation. People with dementia risk receiving substandard alleviation of symptoms in end-of-life care due to difficulties with communication, despite laws and governing documents in place to assure that health care is adapted to individual circumstance.  The purpose of the study was to describe nurses’ experience of end-of-life care for people with dementia.  The method used was a general literature review with an inductive approach that included 15 articles and was compiled using an integrated analysis to reach a result. The result showed that the importance of competence meant that it took both knowledge and experience to interpret signals and alleviate different symptoms that the person with dementia expressed. The importance of cooperation proved to be a deciding factor, in the construction of care plans as well as in establishing good communication between doctors, relatives and other members of the team, with the purpose of providing a dignified closure to the person with dementia.  In conclusion, the study shows that it takes, among other things, knowledge, resources and well functioning cooperation between nurses, relatives, doctors and other members of a multiprofessional team to provide end-of-life care with good quality, for people with dementia. A care plan constructed early on with the person and its relatives can alleviate the person-centered process and decision making, later on, in the course of the disease.

No description available.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom förenad med stort lidande för de drabbade. Personer med kronisk hjärtsvikt har återkommande försämringsperioder med stor prognostisk osäkerhet. Genom en djupare förståelse av upplevelsen att leva med hjärtsvikt i livets slutskede kan omvårdnaden anpassas därefter. Syfte:  Att beskriva upplevelser av att leva med hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Polit & Becks niostegsmodell.  Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att leva med hjärtsvikt i livets slutskede är förenad med känslor av att tappa kontrollen, inte ha tillräckligt med information, nedsatt sjukdomsinsikt samt rädsla och oro. Det ena huvudtemat som arbetats fram är att konfronteras med det okända med subteman kunskapsbrist, rädsla och oro och trygghet.  Att hantera förändringar i livet är det andra huvudtemat och har subteman att möta sin sjukdom, att kommunicera om livet slutskede, förluster i livets slutskede och att vårda sig själv. Slutsats: Personer med hjärtsvikt har en nedsatt sjukdomsinsikt och upplevde sig inte ha en dödlig sjukdom. Personerna upplevde att de inte fick tillräcklig information eller felaktig information om sjukdom och prognos. Den bristande kunskapen om hjärtsvikt talar för att ytterligare utbildning krävs för vårdpersonal och de drabbade. Hjärtsvikt ger svåra symptom i livets slutskede. Personer med hjärtsvikt får inte palliativ vård i samma utsträckning som andra patientgrupper. / Heart failure is a chronic disease associated with great suffering for those affected. People with chronic heart failure have recurrent periods of deterioration with great prognostic uncertainty. Through a deeper understanding of the experience of living with heart failure at the end of life, care can be adapted accordingly. Purpose: To describe experiences of living with heart failure at the end of life. Method: A literature review was conducted consisting of sixteen scientific articles of qualitative design. Data analysis has been carried out according to Polit & Beck's nine-step model. Results: The results show that the experience of living with heart failure at the end of life is associated with feelings of losing control, not having enough information, poor understanding of the disease, fear and anxiety. One of the main themes that has been developed is being confronted with the unknown with sub-themes lack of knowledge, fear and anxiety and safety. Coping with changes in life is the second main theme and has sub-themes of coping with illness, communicating about end of life, end of life losses and caring for oneself. Conclusion: People with heart failure have a reduced awareness of illness and did not perceive themselves to have a fatal illness. The people felt that they did not receive sufficient information or incorrect information about the disease and prognosis. The lack of knowledge about heart failure speaks for further education for healthcare professionals and those who are affected. Heart failure causes severe symptoms at the end of life. People with heart failure do not receive palliative care in the same extent as other patient groups.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter värdesätter en god kommunikation som grundar sig på humanitära inslag av respekt, värdighet, genuinhet och värme. Patienterna värdesätter även att ha sjuksköterskor närvarande under livets slutskede. Det framgår även att anhöriga upplevde en lättnad när patienterna blev omhändertagna av sjuksköterskorna. En uppskattning fanns under sjuksköterskornas omvårdnadsnärvaro då en ömsesidig anknytning främjades. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård under livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysering av tio artiklar presenteras i examenarbetets resultat. Resultat: Efter analys framkom två teman: Upplevelser av olika känslor och uppleva värdefulla möten med patienter och anhöriga. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs där totalt sex subteman identifierats. Slutsats: Viljan av att kunna göra mer under livets slutskede handlade om att kunna vara närvarande för patienter och anhöriga. Att kontinuerligt kunna utvecklas som sjuksköterska och att kommunikation är viktigt att upprätthålla. Upplevelser av bristande vård kunde handla om konflikter med anhöriga, hög arbetsbelastning och om bristande kunskap i sjuksköterskans profession. / Background: Previous research shows that patients value good communication that is based on humanitarian elements of respect, dignity, genuineness and warmth. Patients also value having nurses present during the end of life. It also appears that relatives experienced a sense of relief when the patients were cared for by the nurses. An appreciation existed during the nursing presence of the nurses when a mutual connection was promoted. Purpose: To describe nurses' experiences of palliative care during the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Analysis of ten articles is presented in the results of the thesis. Results: After analysis, two themes emerged: Experiences of different emotions and experiencing valuable meetings with patients and relatives. Nurses' experiences are described where a total of six subthemes have been identified. Conclusion: The desire to be able to do more during the final stage of life was about being able to be present for patients and relatives. To be able to continuously develop as a nurse and that it is important to maintain communication. Experiences of lack of care could be about conflicts with relatives, high workload and about a lack of knowledge in the nursing profession.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort behov av palliativ vård. Cirka 70 000-75 000 patienter som avlider är i behov av palliativ vård. En stor del av den palliativa vården, inbegriper geriatriska patienter. Utifrån detta finns det därför ett stort behov av att öka kunskapen ytterligare kring hur sjuksköterskan ska utföra en god omvårdnad, och vara till stöd för den äldre patienten med en palliativ diagnos utifrån ett holistisk- och patientperspektiv.   Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad inom slutenvården. Metod: Den allmänna litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats, som analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Upplevelser av symtomlindring, Upplevelsen kommunikation,Upplevelser av patientens relation med sjuksköterskan och anhörig. Dessa tre kategorier identifierade och beskrev äldre patienter (60+) med en palliativ diagnos och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Slutsats: Större delen av de patienterna med den palliativa diagnosen upplever inte alltid att de får en god omvårdnad av sjuksköterskan inom slutenvården. Detta då många patienter inte vill störa sjuksköterskorna när de jobbar samt att de känner att sjuksköterskan inte har tid. Därmed får den personcentrerade vården mindre plats för att kunna möta patientens önskemål och behov, vilket för med sig att upplevelsen av att få omvårdnad från sjuksköterskan därtill förbises.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande, främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos döende patienter. Det innefattar även att stödja närstående i deras sorg. Sjuksköterskans uppgift är att organisera vården och skapa goda relationer med patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slut. Metod: En litteraturstudie gjordes där nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Efter analys identifierades tre kategorier. Första kategorin, att ge god omvårdnad, omfattar att arbetet upplevs som meningsfullt, att sjuksköterskan tillgodoser var och ens behov samt att relationen med patient och närstående är betydelsefullt. Andra kategorin, påfrestande att vårda i livets slutskede, omfattar att arbetet är känslomässigt krävande och svårigheter att hålla distans. Stöd från kollegor är en viktig del. Tredje kategorin, förutsättningar för att ge en god och säker vård, omfattar vikten av samarbete och kompetensutveckling. Konklusion: Resultatet antydde att sjuksköterskor upplevde att vårda i livets slut var både givande och utmanande. Relationer, samarbete och kunskap är viktiga faktorer för god vård. / Background: The purpose of palliative care is to provide good health, ease suffering and improve quality of life to dying patients. Supporting relatives in their grief is also a part of palliative care. Nurses' role is to organize care and create good relationships with patients and relatives. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of caring at the end of life. Method: This is a literature study. Nine articles were analyzed. The literature research was done in the data bases PubMed and Cinahl. Findings: After the result had been analyzed, three categories were identified. The first category, to provide good care, includes that the work is experienced as meaningful, that the nurse pays attention to everyones’ needs and that the relationship with patients and relatives is important. The second category, strenuous to care at the end of life, includes emotionally demanding work and difficulties in keeping distance. Support from colleagues is an important part. The third category, prerequisites for giving a good and safe care, includes the importance of collaboration and skills development. Conclusion: The result of this study suggests that nurses experience end of life care as meaningful and challenging. Relationships, teamwork and knowledge are important aspects to provide good care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Palliativ vård är en typ av vård som handlar om att lindra symtom och lidande i livets tidiga och sena slutskede. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården står dagligen inför olika dilemman och påfrestningar i arbetet. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna teamarbete, symtomlindring, kommunikation samt närståendestöd och kännetecknas av en helhetssyn på människan.  Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i arbetet med omvårdnad av vuxna patienter i palliativ vård. Metod Metoden som tillämpats i studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Med hjälp av sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL Complete har totalt 15 vetenskapliga artiklar identifierats, både med kvalitativ och kvantitativ metod. I enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag har artiklarna blivit kvalitetsgranskade och analyserade med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet i litteraturöversikten är presenterat utifrån de 15 vetenskapliga artiklarna som ingår i resultatdelen. I resultatet identifierades fyra olika huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De fyra huvudkategorierna var bristande erfarenheter och kunskap av palliativ vård hos sjuksköterskor, vikten av tydlig och professionell kommunikation med patient och närstående, relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskors upplevelser ur ett känslomässigt perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor ofta saknar kunskap kring palliativ vård och att många önskar att utbildning och kunskap inom detta område ska förbättras och prioriteras mer redan under sjuksköterskeutbildningen. Det framkom även att en fungerande kommunikation mellan patienten, anhöriga och sjuksköterskan är av betydelse för att vården ska bli så bra som möjligt. Denna kommunikation utvecklades och blev ofta både bättre och lättare med sjuksköterskans ökade arbetserfarenhet.  Slutsats Med resultatet som grund i detta arbete framgår det tydligt att sjuksköterskor, både nyexaminerade och erfarna inom den palliativa vården, önskar en mer kompetent utbildning. Utbildning, både grundutbildning samt vidare kompetensutveckling på arbetsplatser i palliativ vård kan göra att hälso- och sjukvårdspersonal upplever en ökad säkerhet i sitt arbete samt i sin professionella yrkesroll. Sjuksköterskor som själva upplever sig säkra i sitt arbete kan ge en patientsäker vård. / ABSTRACT Background Palliative care is a type of care that focuses on relieving symptoms and suffering. Nurses who work in palliative care face daily various dilemmas and distresses. The quality of good palliative care is measured in four cornerstones that are; teamwork, symptom relief, communication and support for relatives, and is characterized by a holistic view of the human being. Aim The aim of this research was to shed light on nurses' experiences that they have or felt within their practice of adult patient care in palliative care.  Method The method used in this study is a non-systematic literature review. Using searches in Pubmed and CINAHL Complete databases, a total of 15 scientific articles have been identified, both with qualitative and quantitative methods. In accordance with Sophiahemmet's assessment data, the articles have also been quality reviewed by the authors in the sense that the articles have been analyzed using an integrated analysis method. Results The findings presented are based on 15 scientific articles. The authors identified four different main categories with associated subcategories going through the articles. The four main categories were; lack of experience and knowledge of palliative care among nurses, the importance of clear and professional communication with patients and relatives, the relationship between nurse and patient and nurses' experiences from an emotional perspective. The findings emphasized that nurses often lack knowledge about palliative care. Many nurses also wish for better education and knowledge, but also that the education should be prioritized and improved during nursing education. The findings also showed that communication between the patient, his relatives and the nurse is the key in order for the care to be as good as possible. However, the basis for a well-functioning communication is based on experience and thus became better and easier the longer the nurse had been involved with the palliative care for the patient. Conclusion The conclusion of this study shows that both recently graduated nurses and experienced nurses with experience in palliative care, wish for better and more qualified education. A better education in terms of more practical experience but also more qualified theoretical education in order for them to feel more confident within the field of palliative care and in the nursing professional role. Nurses who are confident in their work deliver a better and safer care for their patients.

Bakgrund:Den palliativa vården är en form av helhets vårdande och går ut på att se patienten som individ och främja livskvalitet samt lindra smärtan för patienten under sista tiden på jorden. Livskvalitet kan förbättras genom att förbättra andligt, emotionellt eller socialt välbefinnande hos patienten. Sjuksköterskans roll i det hela går ut på att bygga en professionell vårdrelation ur de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, kommunikation och teamarbete. Det moderna samhället har allt svårare att kommunicera kring döden samt se på den som en naturlig del av livet, bland annat då det ses som något medicinskt. Detta för att död är vanligare i sjukhus än i hem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede  Metod: Denna litteraturstudie baserades på 12 kvalitativa studier som publicerats mellan 2013-2023 och som sökts genom databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs fyrstegsmetod användes för att analysera studierna och resultaten diskuterades utifrån Dahlbergs et al. redogörelse av vårdrelationer. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede delades upp i 3 huvudteman: Sjuksköterskans möte med döden och döende patienter, sjuksköterskans syn på sin yrkesroll, sig själv och patient och sjuksköterskans behov av stöd och samarbete inom vårdteamet. Sjuksköterskans möte med döden genomsyras av den allmänna synen på döden som råder inom det moderna samhället. Detta för med sig svårigheter i att bibehålla ett balanserat känslomässigt förhållningssätt som inte påverkar den professionella vårdrelationen. Genom att ha en hälsosam distans till patienten, tilldelas chansen att bearbeta sina känslor och erkänna sin roll som lindrare och stöd till patienten kan sjuksköterskan uppleva känslor av meningsfullhet i arbetet. Sjuksköterskan agerar som ’spindeln i nätet’ för vårdteamet och behöver som så stöd från resten av vårdteamet för att kunna utföra sin roll i enlighet med de fyra palliativa hörnstenarna. Sammanfattning: Resultaten visade att sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede kan påverka deras syn på yrkesrollen och värdet av deras arbete. Genom att se döden som en naturlig del av livet och genom att fokusera på att främja patientens välbefinnande snarare än att rädda liv, kan sjuksköterskor uppleva sitt arbete som meningsfullt och tillfredsställande. / Background: Palliative care is a form of holistic care that aims to see the patient as an individual and promote their quality of life while relieving their pain during their last days on earth. Quality of life can be improved by enhancing the spiritual, emotional, or social well being of the patient. The nurse's role is to build a professional care relationship based on the four cornerstones of symptom relief, support for loved ones, communication, and teamwork. The modern society is finding it increasingly difficult to communicate about death and view it as a natural part of life, partly because it is seen as a medical issue. This is since death is more common in hospitals than in homes. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: The study is a literature review based on 12 qualitative studies published between 2013-2023 and searched through the Cinahl and Pubmed databases. Friberg's four-step method was used to analyze the studies, and the results were discussed based on Dahlberg et al.'s account of care relationships. Results: Nurses' experiences of caring for patients in the end-of-life stage were divided into three main themes: The nurse's encounter with death and dying patients, the nurse's perception of their professional role, themselves, and the patient, and the nurse's need for support and collaboration within the healthcare team. The nurse's encounter with death is permeated by the general view of death prevailing in modern society. This brings difficulties in maintaining a balanced emotional attitude that does not affect the professional care relationship. By having a healthy distance from the patient, the chance is given to process their feelings and acknowledge their role as a reliever and support to the patient. The nurse can experience feelings of meaningfulness in the work. The nurse acts as the 'spider in the web' for the care team and needs support from the rest of the care team to perform their role in accordance with the four palliative cornerstones. Summary: The results show that nurses' experiences of caring for patients at the end of life can affect their view of their professional role and the value of their work. By seeing death as a natural part of life and focusing on promoting patient well-being rather than saving lives, nurses can experience their work as meaningful and satisfying