Vid vård i livets slutskede har sjuksköterskan en mycket viktig roll som omvårdnadsansvarig för patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede i hemmet. Tillvägagångssättet som har använts i detta arbete är en litteraturstudie med inifrånperspektivmed fokus på människor och i detta fall sjuksköterskors upplevelse. Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa studier och har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kommuniceramed kollegor är svårt men samarbete är viktigt; Att ha patientens hem som arbetsplats är problematiskt; Att göra fel vid ensamt arbete skapar rädslor; Att känna behov av struktur och organisering vid ett tidspressat arbete;Vikten av god kunskap och erfarenhet vid palliativ vård i hemmet; Att bemöta och bilda en relation till patient och anhöriga. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet uppskattar en god kommunikation mellan kollegorna då det är mycket ensamarbete och sjuksköterskorna var oroliga för att göra misstag. Det visade sig även att struktur och organisering i arbetet blev ännu viktigare när det var ett högt tempo. Sjuksköterskors kunskap, erfarenhet och ett gott bemötande av patienten samt dess anhöriga var en förutsättning för god vård.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Bruun, M & Merriam, R. Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Vård i livets slutskede förekommer i flertalet olika vårdkontexter utöver palliativa vårdavdelningar. Närstående till döende patienter riskerar att bli utmattade och är en väsentlig del av omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda närstående stöd på ett sätt där deras känsla av sammanhang tas i beaktning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede. Efterföljande frågeställning var: Hur påverkade dessa erfarenheter sjuksköterskors förhållningssätt till närståendes känsla av sammanhang vid vård i livets slutskede?Metod: En litteraturstudie med 13 studier med kvalitativ ansats genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av närstående vid vård i livets slutskede sammanställdes till tre kategorier med tillhörande underkategorier: Sjuksköterskans relation till närstående (Att inventera närståendes resursförmåga; Att ge stöd); Sjuksköterskans relation till sig själv (Emotionell komplexitet; Självreflektion och personlig utveckling); Sjuksköterskans kommunikation med närstående (Att ge information; Att ha svåra samtal).Konklusion: Att engagera sig i närståendes situation för att erbjuda stöd visade sig vara grundläggande men svårt. Sjuksköterskors erfarenheter präglades av reflektioner kring hur nära de skulle vara de närstående, hur sårbara de skulle göra sig i mötet med dem och hur de skulle hantera både närståendes och sina egna känslor. Att som sjuksköterska bli känslomässigt berörd är både ett faktum, en utmaning och en tillgång. Sjuksköterskor kan sträva mot att skapa en känsla av sammanhang hos närstående genom lämpligt utformad information för att göra tillvaron begriplig, att noga balansera närvaro och avstånd mellan sjuksköterskan och närstående för ökad hanterbarhet samt att skapa intimitet mellan närstående och den döende patienten för att göra situationen meningsfull.Nyckelord: Känsla av sammanhang, närstående, omvårdnad, palliativ vård, sjuksköterskors erfarenheter, stöd, livets slutskede. / Bruun, M & Merriam, R. Nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: End-of-life care occur in several different care contexts beyond palliative care units. Close relatives of dying patients are at risk of getting exhausted and are an essential part of the care at the end of life. Nurses are responsible for supporting the close relatives in a way that consider their sense of coherence. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses’ experiences of close relatives in end-of-life care. Subsequent research questions were: How did these experiences influence nurses’ approach to close relatives’ sense of coherence in end-of-life care?Method: A literature review with 13 studies of qualitative approach was conducted and the result was compiled through a content analysis.Result: Nurses’ experiences of close relatives in of end-of-life care were compiled into three categories and related subcategories: The nurses’ relation to the close relatives (To make inventory of the close relatives’ resource capacity; To give support); The nurses’ relation to the self (Emotional complexity; Self-reflection and personal development); The nurses’ communication with the close relatives (To give information; To handle difficult conversations).Conclusion: Engaging in close relatives’ situation to offer support was shown to be essential but difficult. Nurses’ experiences were characterized by reflections regarding how close to the relatives they would get, how vulnerable they would make themselves in the encounter with them and how they would cope with both the relatives’ and their own emotions. To become touched emotionally is both a fact, a challenge and an asset for nurses. Nurses can strive towards creating a sense of coherence for the close relatives through appropriately designed information to make the situation comprehensible, through carefully balancing presence and distance between the nurse and the relatives for increased manageability and through creating intimacy between the relatives and the dying patient for achieving meaningfulness in the situation.Keywords: Close relatives, end-of-life care, nurses’ experiences, nursing care, palliative care, sense of coherence, support.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE PALLIATIV VÅRD TILL ÄLDRE PERSONER PÅ ÄLDREBOENDE EN LITTERATURSTUDIEALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Antalet äldre individer över 65 år som tillbringar livets sista tid på äldreboende ökar och därmed ökar behovet av palliativ vård, och det ställs höga krav på att sjuksköterskor har god kunskap och kompetens att tillhandahålla en palliativ vård av hög kvalitet. Det finns många faktorer som kan påverka sjuksköterskors arbete med äldre palliativa patienter och det är av vikt att belysa dessa utifrån sjuksköterskors erfarenheter för att få ökad kunskap om vilka de är. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till äldre individer som bor på äldreboende.Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att sammanställa studiens resultat. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes för datainsamling. De utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundmans metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman; Patienten i fokus, Sjuksköterskans roll, Organisatoriska barriärer och Känslomässiga upplevelser. Dessa teman i sin tur skapade fram sju underteman; Symtomlindring, Anhöriga, Undervisning, Samordning, Resurser, Samverkan i team och Kunskapsbehov. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor utmaning att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende på grund av många olika barriärer såsom emotionella situationer, anhörigas involvering, och verksamhetens resurser. Dessa barriärer försvårade sjuksköterskornas möjligheter att tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård till de äldre.Nyckelord: Boendeformer för äldre, Erfarenheter, Kommunal vård, Livets slutskede, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Äldreboende. / NURSES’ EXPERIENCES OF GIVING PALLIATIVE CARE TO ELDERLY PEOPLE IN NURSING HOMESA LITERATURE REVIEWALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Nurses’ experiences of giving palliative care to older people in nursing homes. A literature review. Degree Project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The number of elderly persons who are over 65 years old that spend their last time in nursing homes is increasing, which means the need of palliative care is also increasing. High demands are placed on the nurse having good knowledge and skills to provide high quality palliative care. There are many factors that can affect the nurses’ work with older palliative patients. Caring for dying patients can evoke strong feelings for nursing staffs. Therefore, it is important to examine these experiences from nurse’s perspective so that newly gradated nurses can get more understanding for palliative care. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses’ experiences of giving palliative care for elderly people in nursing homes. Method: A literature review with ten empiric studies with qualitative approach was used to compile the study’s results. Databases such as CINAHL, PubMed and PsycINFO was used for collection of data. The quality of selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies. The content of these studies were analysed by qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman’s method. Results: The results were presented from four themes; Patient in focus, The nurse’s role, Organisational barriers and Emotional experiences. These themes in turn created seven sub-themes; Symptom relief, Relatives, Teaching, Coordination, Recourses, Team collaboration and Knowledge needs. Conclusion: The nurses felt that palliative care for elderly persons was a challenge because many different barriers such as emotional situations, family involvement and recourses were involved, and that hindered their ability to provide high quality palliative care to elderly people.Keywords: End-of-life care, Experiences, Housing for the elderly, Municipal Care, Nurses, Nursing home, Palliative care.

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.

Background: Palliative care in the end of life is the care given when the patient has a short time left in life. The purpose is to alleviate suffering and provide the best possible quality of life during the time the patient has left. Patients and relatives experience that they do not receive sufficient support. Aim: Describe nurses’ experiences of caring for patients in palliative care at the end of life. Method: Systematic qualitative literature study with 10 care science articles with a descriptive synthesis. Results: The analysis resulted in two main themes and four sub-themes where it emerged that giving and receiving support was important to provide good care for patients in the end of life. The first main theme Provide support in care provided a description of the nurses’ support for patients and relatives in care. The second main theme Getting support in care gave a description of the importance of nurses receiving support in care. Nurses experienced that conversations with patients at the end of life was draining yet energizing. Conclusion: Nurses experienced that the work was often meaningful and that support and communication are two key parts that nurses experienced important in order to perform the work professionally but also personally. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är den vård som ges när patienter har en kort tid kvar att leva. Målet är att lindra lidande och ge den bästa möjliga hälsan den tiden som patienter har kvar i livet. Patienter och närstående upplever att de inte får tillräckligt med stöd. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede vid palliativ vård. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman där det framkom att ge och få stöd var viktigt för att kunna tillhandahålla god vård för patienter i livets slutskede. Första huvudtemat Ge stöd i vårdandet gav en beskrivning på sjuksköterskornas stöd till patienternas och närstående i vårdandet. Andra huvudtemat Få stöd i vårdandet gav en beskrivning av vikten att sjuksköterskorna får stöd i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde att samtal med patienternas som var i livets slutskede tog på krafterna men att det även gav energi tillbaka. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet många gånger var meningsfullt samt att stöd och kommunikation var två centrala delar som sjuksköterskorna upplevde som viktiga för att kunna utföra arbetet professionellt men även personligt.

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slutskede önskar en god vård av sjuksköterskor samt en god sista tid. De upplever en förlust av autonomi och självbestämmande och de önskar ett respektfullt bemötande. Patienter anser att otillräckligt stöd från sjuksköterskorna bidrar till orolighet och ångest under sista tiden i livet. Anhöriga till patienter anser att de har ett stort behov av stöd, en god kommunikation och tillräcklig information. De anhöriga upplever inte alltid att detta behov tillfredsställs. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Det första huvudtemat Göra gott för den unika människan uppmärksammar sjuksköterskors upplevelser av vikten att tillfredsställa patienters behov och att skapa goda relationer. I det andra huvudtemat, Hinder i vårdandet, beskrevs två hinder som sjuksköteskor upplevde, svårighet i kommunikation och brist på kunskap och erfarenhet. Slutsats: Sjusköterskorna upplevde att vården var berikande när de kinde skapa goda relationer med patienter och anhöriga och tillgodose deras behov. Dock upplevde sjuksköterskorna att vården innebar utmaningar som var relaterade till bristande kunskap och erfarenhet vilket kunde utgöra ett hinder till tillfredställa patienternas behov. / Background: Patients who are cared for at the end of life want good care by nurses and good last days of life. They experience a loss of autonomy and self-determination and they want a respectful treatment. Patients believe that insufficient support from the nurses contributes to anxiety and anxiety in palliative care. Relatives of patients believe that they have a great need for support, good communication and sufficient information. The relatives do not always feel that this need is met. Aim: The aim of the examination work is to describe nurses experience of caring for patients at the final stages of life. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 11 qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four subthemes. The first main theme Do good for the unique person draws attention to nurses' experiences of the importance of satisfying patients' needs and creating good relationships. The second main theme, Obstacles in care, described two obstacles that nurses experienced, difficulties in communication and lack of knowledge and experience. Conclusion: The nurses felt that the care was enriching when they could create good relationships with patients and relatives and meet their needs. However, the nurses experienced the care involved challenges that were related to lack of knowledge and experience, which could constitute an obstacle to satisfying the patients' needs.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att de personliga attributen och sociala förmågor hos en människa utgör grunden för medlidande. Medlidande handlar om att vårdaren har modet att själv offra någonting för att kunna ta hand om den lidande personen. Compassion energy ger mening i att vårda andra och uppstår när sjuksköterskan möter patienten på ett omsorgsfullt sätt med intentionen att lindra lidande. Upplever sjuksköterskan mycket medlidande till patienten kan compassion fatigue uppstå, som är en bristande förmåga att vårda andra. Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors upplevelser av medlidande i vårdandet av patienter i livets slutskede. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Att utmanas i vårdandet som sjuksköterska samt Att sjuksköterska och patient skapar en relation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa upplevelser av medlidande, när de vårdar patienter i livets slutskede. Sjuksköterskors upplevelser både överensstämmer och avviker med patient- och anhörigas upplevelser. En del upplevelser går emot, samtidigt som andra upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård. De negativa upplevelserna går att se som bidragande faktorer till lidande och compassion fatigue medan de positiva upplevelserna var bidragande för vårdgemenskap och compassion energy.

Background: When a person suffers from a disease that can no longer be treated curatively, care becomes palliative. The focus is on alleviating the suffering and improving the quality of life for patients in the last period of life. Previous research shows that patients and relatives experience shortcomings in nurses' competence regarding palliative care. Patients expressinsufficient self-determination and inadequate communication with nurses. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review, the analysis is based on eight qualitative and three quantitative articles. Results: Four themes were identified; To possess the right knowledge, To relate to the organization, To treat patients and relatives and To be affected emotionally. Together most nurses experience palliative care as something meaningful and an area that is close to their hearts. Nurses' lack of in-depth knowledge in palliative care was manifested in uncertainty and difficulties in dealing with their own emotions as well as dealing with patients and relatives. Conclusions:The assigment of nurses is to take advantage of humans natural ability to care. The difficulties in maintaining quality palliative care are recurring due to lack of knowledge and insufficient psychosocial support in the professional role. / Bakgrund: När människan drabbas av en sjukdom som inte längre går att behandla kurativt övergår vården till att bli palliativ. Det innebär att fokus läggs på att lindra lidandet och förbättra livskvaliteten för patienter den sista tiden i livet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister i sjuksköterskors kompetens gällande palliativ vård. Patienter uttrycker ett otillräckligt självbestämmande samt bristfällig kommunikation med sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt där analysen baseras på åtta kvalitativa samt tre kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Att inneha rätt kunskap, Att förhålla sig till organisationen, Att bemöta patienter och anhöriga samt Att påverkas emotionellt. Gemensamt erfor de flesta sjuksköterskor palliativ vård som något meningsfullt och ett område som ligger dem varmt om hjärtat. Sjuksköterskors avsaknad av fördjupade kunskaper inom palliativ vård resulterade i svårigheter att hantera egna känslor samt bemöta patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskors uppgift är att ta vara på människans naturliga förmåga att vårda. Svårigheterna med att upprätthålla kvalitativ palliativ vård är återkommande på grund av bristande kunskap samt otillräckligt psykosocialt stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.