Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad. / Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten.  Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten.   Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre / Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality.  Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE PALLIATIV VÅRD TILL ÄLDRE PERSONER PÅ ÄLDREBOENDE EN LITTERATURSTUDIEALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Antalet äldre individer över 65 år som tillbringar livets sista tid på äldreboende ökar och därmed ökar behovet av palliativ vård, och det ställs höga krav på att sjuksköterskor har god kunskap och kompetens att tillhandahålla en palliativ vård av hög kvalitet. Det finns många faktorer som kan påverka sjuksköterskors arbete med äldre palliativa patienter och det är av vikt att belysa dessa utifrån sjuksköterskors erfarenheter för att få ökad kunskap om vilka de är. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till äldre individer som bor på äldreboende.Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att sammanställa studiens resultat. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes för datainsamling. De utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundmans metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman; Patienten i fokus, Sjuksköterskans roll, Organisatoriska barriärer och Känslomässiga upplevelser. Dessa teman i sin tur skapade fram sju underteman; Symtomlindring, Anhöriga, Undervisning, Samordning, Resurser, Samverkan i team och Kunskapsbehov. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor utmaning att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende på grund av många olika barriärer såsom emotionella situationer, anhörigas involvering, och verksamhetens resurser. Dessa barriärer försvårade sjuksköterskornas möjligheter att tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård till de äldre.Nyckelord: Boendeformer för äldre, Erfarenheter, Kommunal vård, Livets slutskede, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Äldreboende. / NURSES’ EXPERIENCES OF GIVING PALLIATIVE CARE TO ELDERLY PEOPLE IN NURSING HOMESA LITERATURE REVIEWALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Nurses’ experiences of giving palliative care to older people in nursing homes. A literature review. Degree Project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The number of elderly persons who are over 65 years old that spend their last time in nursing homes is increasing, which means the need of palliative care is also increasing. High demands are placed on the nurse having good knowledge and skills to provide high quality palliative care. There are many factors that can affect the nurses’ work with older palliative patients. Caring for dying patients can evoke strong feelings for nursing staffs. Therefore, it is important to examine these experiences from nurse’s perspective so that newly gradated nurses can get more understanding for palliative care. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses’ experiences of giving palliative care for elderly people in nursing homes. Method: A literature review with ten empiric studies with qualitative approach was used to compile the study’s results. Databases such as CINAHL, PubMed and PsycINFO was used for collection of data. The quality of selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies. The content of these studies were analysed by qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman’s method. Results: The results were presented from four themes; Patient in focus, The nurse’s role, Organisational barriers and Emotional experiences. These themes in turn created seven sub-themes; Symptom relief, Relatives, Teaching, Coordination, Recourses, Team collaboration and Knowledge needs. Conclusion: The nurses felt that palliative care for elderly persons was a challenge because many different barriers such as emotional situations, family involvement and recourses were involved, and that hindered their ability to provide high quality palliative care to elderly people.Keywords: End-of-life care, Experiences, Housing for the elderly, Municipal Care, Nurses, Nursing home, Palliative care.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

Pandemier har kommit i flera omgångar i världen och covid-19 pandemin har drabbat Sveriges sjukvård hårt. Viruset som sprids upptäcktes år 2019 och nådde Sverige år 2020. Sveriges sjukvård och befolkning har tidigare sedan början av 1900-talet haft fyra pandemier: Spanska sjukan år 1918, asiaten år 1957, Hongkonginfluensan år 1968 och pandemin 2009 som kallades för svininfluensan. Men pandemiberedskap och planering för att minska de negativa konsekvenserna som en pandemi bidrar med har inte varit helt strukturerade. Att arbeta patientsäkert, lindra lidande samt jobba hälsofrämjande ingår i distriktssköterskans profession. Distriktssköterskans arbete har under en längre tid varit ansträngd och speciellt i hemsjukvården med underbemanning, mycket självständigt arbete och multisjuka patienter. Hemsjukvård är ett av de mest växande områdena inom hälso- och sjukvård och allt fler multisjuka patienter vårdas i hemmet. Arbetsbelastningen har redan innan covid-19 pandemin varit mycket psykiskt och fysiskt påfrestande för distriktssköterskan. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda covid-19 patienter under en pågående pandemi. Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor utfördes och materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Distriktssköterskorna uttryckte hur viktigt det var med starkt ledarskap i en organisation, oro, ängslan och rädslan av att ta med smittan hem till sitt privatliv. Känslan av nedprioritering av skyddsmaterial jämfört med andra vårdkedjor. Ingen rutin och struktur i arbetet och ett ökat vårdlidande relaterat till ökad arbetsbelastning på distriktssköterskorna. / Pandemics have occurred several times around the world and the covid-19 pandemic has hit Sweden's healthcare really hard. The spread of the virus was discovered in 2019 and reached Sweden in 2020. Sweden's healthcare and population have previously had four pandemics since the beginning of the 20th century: the Spanish flu in 1918, the Asian in 1957, the Hong Kong flu in 1968 and the 2009 pandemic called the swine flu. But pandemic preparedness and planning to reduce the negative consequences of a pandemic have not been fully structured. Working patient safety, relieving suffering for patients and working to promote health is part of the district nurses work. The district nurses work has for a long time been strained and especially in-home care with understaffing, very independent work and patient’s multiple health conditions. Home care is one of the fastest growing areas in health care and more and more sick patients are being cared for at home. Even before the covid-19 pandemic the workload has been very mentally and physically stressful for the district nurse. The purpose of this study is to investigate the district nurses experience of caring for covid-19 patients during an ongoing pandemic. Semi-structured interviews with ten district nurses were performed and the material was transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. The result resulted in three main categories and seven subcategories. The district nurses expressed how important it was to have strong leadership in an organization, anxiety, fear and apprehension of taking the infection home to their private lives. The feeling of down priority of protective materials compared to other care chains. No routine and structure in the work and an increased care sufferer related to increased workload on the district nurses.

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial. / Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.