Background: Palliative care at the end of life affects both the patient and relatives. Relatives experience that palliative care differs between different care contexts in relation to nurses' interaction and characteristics. Good communication with nurses is crucial for relatives' experience of well-being and a good meeting in palliative care at the end of life.  Aim: To create an overview of nurses’ experiences meeting relatives in palliative care at the end of life.   Method: A general literature review was used to analyze eight qualitative and three quantitative articles that were used.   Result: The theme The importance of competence in the meeting with relatives showed that nurses' lack of competence affected the meeting with relatives. The theme Support for relatives showed that nurses' ability to provide emotional, practical and individual support was crucial for a good meeting. The theme Relation to relatives showed that nurses' ability to communicate and to create a relationship was crucial for the experience of a good meeting.   Conclusion: Nurses need more competence and experience in communication and the dying process to enable a good meeting with relatives in palliative care at the end of life. Furthermore, nurses' qualities are crucial for relatives' experience of a good meeting.   Keywords: General literature review, meet, nurses, palliative care at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som den vård som ges i slutskedet av patientens liv. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja välbefinnande. Sjuksköterskor inom palliativ vård har ett stort ansvar gentemot närstående men specifikt mot patienten för att eftersträva ett värdigt liv för personen i livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Sju kvalitativa, två kvantitativa samt en mixad metod inkluderades.  Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman, brist på kunskap eller kompetens, känslomässiga reaktioner och vikten av stöd och samarbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården är i behov av kontinuerlig utbildning, få möjligheten att lära sig kommunikationsstrategier samt ha en god samverkan i förhållande till olika professioner. Sjuksköterskor behöver ge patienten en säker och personcentrerad vård in i livet slutskede. / Background: Palliative care is defined as the care provided in the final stages of the patient's life. The goal of palliative care is to alleviate suffering and promote health. Nurses in palliative care have a responsibility towards patients and relatives, especially towards the patient so they can live a life with dignity into the last time of life. Aim: The aim is to describe nurses experience for patients at the end of life withinin patients care. Method: A literature review was conducted and seven qualitative, two quantitative articles and one mixed method were included. Results: The results were divided into three themes, lack of knowledge or competence, emotional reactions, and the importance of support and cooperations. Summary: Nurses who work with palliative care need continuous training, have the opportunity to learn communications strategies and to have a good collaboration in relation to different professions. Nurses need to provide the patient with safe and individual care into final stages of life.

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående. För att få fram vetenskapliga artiklar användes elektroniska databaser såsom PubMed, CINAHL och Internurse. Till metoddelen följdes sju steg där kvalitetsgranskning inkluderades. Meningsenheter, kondensering, koder och kategorier användes i artikelanalysen. Resultatet visade att patienter med amyotrofisk lateralskleros förväntade sig att ha kontroll och få god information av kunnig sjukvårdspersonal. Närstående förväntade sig att ha någon att tala med, få egen tid, bra information, kommunikation och stöd samt att inte behöva tänka på framtiden / Amyotrophic lateral sclerosis is a disease which attacks the motor nervous system. The disease is incurable and the patient finally dies because of paralyses. More and more patients choose to be cared for in their own homes and relatives often participate in the care of the patient. The purpose of this literature review was to illuminate which kind of expectations patients with ALS and their relatives had on end of life care, at home. In order to obtain scientific articles, electronic databases were used such as PubMed, CINAHL and Internurse. For the method parts seven steps were followed, one of which were quality research. Clusters, condensation, codes and categories were used in the article analysis. The result showed that patients with amyotrophic lateral sclerosis expected to remain in control and to obtain useful information from competent nursing staff. Relatives expected to have someone to talk to, to have time for themselves, to have good information, communication and support, as well as not having to think about the future.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring för personer med obotlig sjukdom, där det syftas till att öka livskvalitén. Palliativ vård kan delas in i tidig respektive sen fas. Livets slutskede beskrivs som en brytpunkt där det huvudsakliga målet ändras från livsförlängande vård till fokus på att lindra lidande. Sjuksköterskan är en omvårdnadsansvarig yrkesperson som arbetar för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av 12 artiklar. Resultat: Sex teman identifierades och bildades. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var stöd, information, beaktande av behov och önskemål samt bildandet utav relationer betydande. Relationen mellan sjuksköterskor och anhöriga var delaktighet, lyhördhet, respekt och närvaro viktigt. Deltagande i beslutsfattande visade att sjuksköterskor vägleder patienter genom information, stöd och samtal. Smärthantering inkluderade kommunikation, information och vägandet av nytta/skada. Informationsöverföring framkom vikten av informationsöverföring mellan olika professioner. Kunskap och kompetens framkom vikten av att sjuksköterskan erhåller detta inom vård i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskan innehar en mångfattig roll i vård i livets slutskede som härrör både patienter och anhöriga. Genom att sjuksköterskan individanpassar vårdandet, genom ett empatiskt, lyhört och informativt förhållningssätt, kan ett fint, värdigt avslut uppnås.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns över 55 miljoner människor som lever med demenssjukdomar i världen. Demenssjukdom är en allmän term som beskriver olika former av sjukdomar som påverkar hjärnans nervceller och gradvis leder till kognitiv försämring. Vård i livets slutskede är en känslig fas där det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal respekterar patienternas integritet. Syfte: Att beskriva hälso-och sjukvårdspersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede och vad i vården som påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har kvalitetsgranskat utifrån Forsberg & Wengströms granskningsmall, och resultaten analyserades enligt Fribergs analysmodell. Som teoretiskreferensram har Joyce Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att tolka personer med demenssjukdom. De uttryckte sorg och starka känslor i vården av den döende. Säkerställa vårdens kvalitet ansågs kräva både riktlinjer samt praktisk och teoretisk kunskap. Etiska dilemman uppstod bestående av svårigheter runt mat, vätska och läkemedel i livets slut. Ett välfungerande samarbete och kommunikation mellan olika yrkesgrupper ansågs avgörande. En trygg bekant vårdmiljö upplevdes minska lidandet och personalen betonade vikten av att involvera anhöriga i vården i livets slutskede för att underlätta för den döende. Slutsats: Det fanns flera faktorer som personalen upplevde både svårigheter och möjligheter i vården för personer med demenssjukdom i livet slut. De upplevde att rätt kompetens, empatisk förmåga, en trygg miljö samt stöd och inkludering av anhöriga minskade lidandet för personer med demenssjukdom. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar personer med demenssjukdom i livets slutskede är medvetna om dessa faktorer för att skapa förutsättning som utvecklar vården. / ABSTRACT Background: There are over 55 million people living with dementia worldwide. Dementia is a general term describing various diseases affecting the brain's nerve cells, leading to gradual cognitive decline. End-of-life care is a sensitive phase where it's crucial for healthcare professionals to respect patients' integrity. Purpose: To describe healthcare professionals' experiences of caring for individuals with dementia at the end of life and to identify factors in care that affect individuals with dementia. Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach. The articles were quality-assessed using Forsberg & Wengström's appraisal tool, and the results were analysed using Friberg's analysis model. Joyce Travelbee's nursing theory was used as the theoretical framework. Results: Healthcare professionals experienced difficulties in interpreting individuals with dementia. They expressed grief and strong emotions in end-of-life care. Ensuring the quality of care was deemed to require both guidelines and practical and theoretical knowledge. Ethical dilemmas arose regarding difficulties with food, fluids, and medication at the end of life. Effective collaboration and communication among different professional groups were considered crucial. A safe and familiar care environment was perceived to reduce suffering, and staff emphasized the importance of involving relatives in end-of-life care to facilitate care for the dying. Conclusion: There were several factors that healthcare professionals experienced as both difficulties and opportunities in end-of-life care for people with dementia. They found that the right competence, empathic ability, a safe environment, and support and inclusion of relatives reduced suffering for individuals with dementia. Therefore, it is essential for healthcare professionals caring for individuals with dementia at the end of life to be aware of these factors to create conditions that enhance care.

Bakgrund: Årligen dör cirka 90 000 människor i Sverige, och ungefär 80% av dem anses behöva palliativ vård. Med en växande befolkning globalt ökar trycket på vården, särskilt på den palliativa vården. I hemmiljö blir närstående huvudansvariga för att vårda de som får palliativ vård. Detta innebär ett betydande ansvar för sina familjemedlemmars välbefinnande. Det är därför av betydelse att sjuksköterskor har kunskap om närståendes upplevelser av den palliativa vården som ges i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes, med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Sju vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: I resultatet visas fyra olika kategorier som identifierades i analysen. Kategorierna var att uppleva att religion och kultur har en inverkan, att uppleva ett växande ansvar, att uppleva att stöd från vårdpersonal är viktig och att uppleva otillräcklighet. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet spänner över både positiva och negativa aspekter. Det är av betydelse att sjuksköterskor antar ett personcentrerat tillvägagångssätt och inkluderar både patienten och närstående i vården. Resultaten pekar på betydelsefulla insikter som sjuksköterskor kan integrera i sin kliniska praxis för att förbättra närståendes välmående och upplevelser under den palliativa vården i hemmet.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Bakgrund: En god vård i livets slutskede innebär att tillgodose patienter med de resurser som behövs för ett gott slut genom att lindra lidandet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga erfar sjuksköterskor stressade och emotionellt frånvarande. Patienter och anhöriga uttryckte behovet av tydlig kommunikation, delaktighet i vården och emotionellt stöd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg med 12 artiklar, 9 kvalitativa och 3 kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades betydelsen av kommunikation, betydelsen av att skapa en relation, att hantera emotionella utmaningar, behovet av kompetensutveckling. Dessa teman beskrev hur sjuksköterskor var viktiga för en god vård i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att ha en öppen kommunikation och möjligheten till relationskapande samt behovet av kompetensutveckling är viktiga aspekter för säkerställandet av en god vård i livets slutskede.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är den sena fasen inom palliativ vård och fokuserar på att skapa välbefinnande, lindra lidande och upprätthålla värdighet genom att vårda utifrån holistiskt perspektiv. Tidigare forskning underströk sjuksköterskors roll i att erbjuda anpassad och värdighetsbevarande vård, samt betonar vikten av effektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpas. Examensarbetet inkluderade totalt 11 vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultat: Arbetets resultat identifierade tre teman Otillräcklig kommunikation, Emotionell påverkan och Kunskapsbrist. Det framkom att sjuksköterskor erfor svårigheter gällande kommunikation och bristande kunskap vid tillhandahållande av vård i livets slutskede. Utöver detta upplevde sjuksköterskor svårigheter i att hantera starka känslor som uppkom i samband med vård i livets slutskede, vilket resulterade i emotionell utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor var i behov av utökad kunskap för att förbättra sina förutsättningar att tillhandahålla effektiv vård i livets slutskede på sjukhus. Om sjuksköterskor besatt mer kunskap i kommunikation och att bemöta sina egna, patienters och anhörigas känslor som förekom vid vård i livets slutskede skulle även patienter och anhöriga få ett bättre välbefinnande.