Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare uppstår behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné; Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede. Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt i palliativt skede. / Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage. Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed. Results: The six categories that emerged were deficits in communication, information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information, symptom relief and good care play an important role in the care of patients with heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.

Cancer kan drabba alla, oavsett kön eller ålder. När sjukdomen ej längre är kurativ och döden blir förutsägbar så bedöms patienten vara i sent palliativt skede. Sjuksköterskor möter dessa patienter samt deras närstående vid olika instanser i vården där det krävs ett palliativt förhållningssätt och goda kunskaper kring en förebyggande omvårdnad i livets slutskede. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes och baserades på tolv vetenskapliga artiklar, alla kvalitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Utifrån resultatet i artiklarna identifierades likheter som resulterade i teman och subteman. Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudteman, Tillhörighet, Meningsfullhet och personlig utveckling, Behov av stöd och Stress. Två subteman framkom även; Meningslöshet ochRädsla. Styrkor och svagheter i metoden såsom eventuell förförståelse och tillvägagångssätt diskuteras genom arbetet. I resultatdiskussionen är det tidigare forskning som berör sjuksköterskors upplevelser, författarnas egna reflektioner samt Watsons teori om mänsklig omsorg med två caritativa processer; ett kärleks och omsorgsfullt sinnelag – att bry sig om samt att vara autentiskt närvarande som ligger till grund för diskussionen. / Cancer can affect everyone regardless of gender or age. When the disease no longer is curable and death is inevitable the patient is then assessed to be in a late palliative stage. Nurses´ meet these patients and their close relatives at various care instances where a palliative approach and good knowledge about preventive care in the end of life is required.  The aim of this study was to illustrate nurses´experiences caring for patients with cancer at end of life.  A literature review according to the method of Friberg was conducted and based on twelve scientific articles, all qualitative. The articles were published between 2008 and 2018. The searches were completed in the CINAHL complete and PubMed databases. Similarities in the results of the articles were identified and categorized in to themes and sub themes. Analysis of the articles resulted in four main themes, Affiliation, Meaningfulness and personaldevelopment, Need of support and Stress. Two sub themes also emerged; Meaninglessness and Fear. Strenghts and weaknesses of the method such as preunderstanding and approach will be discussed and the basis of the result discussion will include; previous research regarding nurses` experiences, the authors’ reflections and Watsons theory of human care including two of the caritive processes; a loving and caring mind-caring and to be present autenticly.

<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning. Inställningen till eutanasi skilde sig beroende på vart sjuksköterskorna arbetade t.ex. vid intensivvårds-, palliativ- eller pediatrisk vårdavdelning. De som arbetade inom pediatrisk och palliativ vård var i högre omfattning emot mot eutanasi. Sjuksköterskor som uppgavs sig vara religiösa var mer negativt inställda till eutanasi och till legalisering av eutanasi. I länder där eutanasi är legaliserat pågår diskussioner om sjuksköterskans roll inom eutanasivården och dess beslutsprocess. Slutsatsen är att frågor kring eutanasi är viktigt att undersöka, inte bara allmänhetens inställning utan även olika professioners reflektioner. Debatten kring eutanasi kommer att fortgå.   Nyckelord: eutanasi, sjuksköterskors inställningar, palliativ vård, beslut i livets slutskede / Abstract The aim of this literature review was to describe nurse’s attitudes towards euthanasia. The method used was a descriptive design. Of the 220 hits, 14 was chosen by CINAHL and PubMed (MedLine) and then analyzed. Both qualitative and quantitative aspects were included. The results showed that euthanasia is a complex issue where many ethical and moral aspects come in to play. The nurses felt that euthanasia was ethically acceptable for safeguarding patient autonomy, but also when patients’ suffered from incurable disease and severe pain therefore requested euthanasia. Arguments against euthanasia where directed towards the nurse’s role as lifesaver and preserver of life, the risk of misuse and religious beliefs. The study showed that younger nurses and those with lower formal education where more prone to the use of euthanasia than elderly nurses and those with higher education. Attitudes toward euthanasia differed depending on what type of ward the nurses worked in, for example at intensive care units, palliative care or pediatrics. Those who work in pediatric wards or with palliative care are those who more often oppose the use of euthanasia. Nurses who described themselves as religious often argued against the use of euthanasia and its legislation. In countries where euthanasia is legal there is an ongoing debate about nurses’ role in euthanasia and in its decision processing. The conclusion is that questions regarding euthanasia are important to investigate, not only by exploring the public’s attitudes but also by exploring the reflections of professionals. The debates will continue regarding euthanasia.  Keywords: Euthanasia, nurses’ attitudes, palliative care, end of life decisions

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier. Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården. / Background: The meaning of passive euthanasia is to withhold or withdraw life-sustaining treatment and is generally both legally and ethically approved. The nurse plays an important and decisive role regarding passive euthanasia since he or she has a major role in the care of people in end-of-life as well as the care of their relatives/loved ones. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of participating in passive euthanasia. Method: This study is a literature review with an inductive approach based on ten articles on which a manifest content analysis was conducted. Results: The analysis resulted into four main categories; to take responsibility, contains the nurses’ responsibility and it’s consequences, to take part in the decision making illuminates the nurses’ urge to share one’s knowledge, to be emotionally affected outlines how the care affects the nurses’ and to provide care at the end-of-life stage portrays how to bestow a dignified death. Within these categories twelve subcategories arose. Conclusion: The most paramount aspect of passive euthanasia was providing dignity in dying. This could be done by taking part in the decision making and tending to the relatives/loved ones as well as including them in the care.

Bakgrund: När botande vård inte längre är möjligt krävs en klar och noga övervägd vård för att hjälpa både patient och närstående. Inom den palliativa vården ses döden som ett normalt skeende, och varken påskyndar eller skjuter upp döden. Vården ger individer stöd att leva med värdighet och bästa möjliga omvårdnaden i livets slutskede. I palliativ vård ses patienten och närstående som en helhet för att möjliggöra att de får den bästa möjliga vården. Syfte: Syftet är att utifrån ny forskning beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Genom hela studien är hoppet en viktig aspekt, som diskuteras av både närstående och sjuksköterskor. Hoppet är viktigt för att hantera upplevelsen av död samt för att skapa en god relation mellan sjuksköterskor och närstående. En god relation kräver tid för samtal och förståelse. Resultatet presenteras i fem kategorier som tillsammans skapar en god helhetsbild av studien. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om värderingar som är viktiga för de närstående då de kommunicerar. Sjuksköterskan ska leda konversationen, men närstående ska ges tolkningsföreträde. / Background: When curing care is no longer possible it requires a personal and deliberate approach in care to help both patient and relatives. In palliative care death is seen as a normal process, palliative care neither speed up or postpone death. Palliative care support people to live with dignity and welfare in the end of life. In palliative care patient and relative is seen as a unit, to guarantee that they receive the best care possible. Aim: To describe communication among nurse and relative in palliative care. Method: A literature review that includes both qualitative and quantitative articles. Result: Through the study hope is a great aspect of importance, discussed by both relatives and nurses. Hope is an important factor to deal with experiences of death and to create a good relation between nurses and relatives. A good relation requires time for conversation and understanding. The result is present in five categories that explain aspects of importance in communication. Conclusion: It´s important that nurses is aware of relative’s values of importance when they communicate. A nurse is supposed to guide the conversation but relatives should be given priority of interpretation.

Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté. Studier från hela världen inkluderades. Huvudresultat: Ett flertal studier visade att LCP bidrog till ett ökat självförtroende och tydligare riktlinjer för den palliativa vården. Sjuksköterskorna upplevde en förbättrad symtomkontroll och förbättrad vård efter införandet av LCP. Sjuksköterskorna var positiva till dokumentationen i LCP och det framgick också att LCP hade förbättrat och underlättat kommunikationen med närstående. LCP erbjöd stöd och vägledning i vården men det framgick också att det fanns oklarheter vad beträffar diagnostiserande av en patient som döende. Slutsats: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway. Det framgick att det fanns bristande kunskaper om palliativ vård, men att införandet av LCP gett sjuksköterskor stöd och vägledning samt förbättrat kunskapen om palliativ vård. En vårdplan som LCP kan vara ett stöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård, men en sådan vårdplan kan aldrig ersätta sjuksköterskans kliniska kompetens. Det är därför viktigt att sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning inom palliativ vård, samt att en vårdplan som LCP används utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna. En betydande del av upplevelserna var av existentiell karaktär. Slutsats: Blivande sjuksköterskor och yrkesverksamma sjuksköterskor behöver vetskap om hur det kan påverka dem att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor behöver få möjligheter att reflektera över sina upplevelser och sin attityd till döden för att kunna utveckla ett professionellt förhållningssätt. / Aim:The aim of this study was to describe the nurses’ experience of end of life care in a hospital setting. Method:The study was conducted as a descriptive literature study based on thirteen scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Resultat: End of life care in a hospital setting is a complex situation. Nurses described experiences of satisfaction and closeness at the same time as they had feelings of inadequacy. Relationship with patients and their relatives were meaningful but keeping a professional distance was necessary. Issues impacting on the experiences was nurses own fear of death, previous experiences, lack of time and the hospital environment. A significant part of the described experiences was of existential character. Conclusion: Future and working nurses need more knowledge of how caring for dying people can effect them. Nurses require opportunities to reflect on end of life care experiences and their own attitudes to death, in order to develop a professional approach.

Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede. Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva. Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros. Metod. En kvalitativ ansats har använts i form av en litteraturstudie med beskrivande syntes av publicerade artiklar. Resultat. Det framkommer att människor med cystisk fibros har varierande upplevelser av begränsningar och autonomi. De upplever sig som normala utifrån sin livsstil samtidigt som de känner sig annorlunda. Ungdomar upplever svårigheter i vardagen och genomgår en process för att acceptera sjukdomen som en del av livet. Att uppleva ansvar över sin vård och sitt liv skapar upplevelse av självständighet vilket underlättar för den drabbade att uppleva sig som normal. Slutsatser. Det är svårt att acceptera ett liv med CF, den drabbade upplever sig som annorlunda samtidigt som de kämpar för att uppleva sig som normala. Ytterligare forskning behövs om vårdrelationen mellan sjuksköterska och patienten som är drabbad av CF. / Background. Parents experience concern because cystic fibrosis will make their children experience themselves different. Because of a lengthy nurse-patient relationship the nurses‟ experience it is emotionally demanding to care for a patient with cystic fibrosis in the final phase of life. Problem. To get knowledge if the one affected by cystic fibrosis experience that the disease is an obstacle in life. Purpose. To describe experiences of living with cystic fibrosis. Method. A qualitative approach was used in the form of a literature study with a descriptive synthesis of published articles. Results. It appears that people with cystic fibrosis experience varied perceptions of limitations and autonomy. They experience themselves as normal as seen from their lifestyle at the same time as they felt different. Young people experience difficulties in their everyday life and go through a process of accepting the disease as a part of life. To experience responsibility over your care and life creates an experience of independence which makes it easier for the ones‟ affected to experience themselves as normal. Conclusions. It is difficult to accept a life with cystic fibrosis, the affected ones experience themselves as different at the same time as they struggle to experience themselves as normal. Further research is needed about the nurse-patient relationship between the nurse and the patient that is affected by cystic fibrosis.