Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll. Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal. Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är. / Background: Palliative care is performed throughout the continuum of care, from home care to specialized care in an institution. Palliative care is buildt on a holistic approach that is secured through patient-centered care where the patient's participation is central. Objective: Highlighting adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care. Method: The study is a systematic literature review mainly based on the methodology described by Forsberg and Wengström (2013). Results: The theme opportunities and obstacles in the experience of their participation emerged, with four categories below: the management of their disease situation, overwhelming new living situations, be seen as an individual and not to be seen as an                                    individual. It was discovered that patients in the late stage palliative phase found opportunities to participate in their care by gathering knowledge about their disease and their future. This knowledge created understanding, giving them the tools to manage and participate in their care. An obstacle to patients’ participation appeared to be when the patients experienced neglect by health professionals. Conclusion: Adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care cannot be described as a single phenomenon, but needs to be described by an integrated approach of the patient. The unique patient forms a dynamic whole, and needs to be treated as the unique individual he/she is.

Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman. Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser. Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang. / Background: A major responsibility rests on the nurse, not least the responsibility to take care of herself in order to perform a good and secure health care with the individual patient in focus, especially when it comes to end-of-life care. Previous research shows that it is emotionally challenging to work with people who are about to die and that the nurse needs emotional strength to manage this difficult task. Aim: The aim was to elucidate factors that the nurse experience gives strength emotionally while managing to care for patients in the end of life. Methods: The authors analyzed the results of already completed articles and made a synthesizing summary of the selected area that was to be elucidated, which resulted in several themes. Results: The work itself, having strength from caring for patients at the end of life, gave the nurses strength which was revealed as being satisfied with her/his ​​job, feeling gratitude and strong commitment and having opportunity for learning, development and emotional competence. Gaining strength in social relationships and getting strength from having balance was also revealed as important for the nurses when managing to care for patients in the end of life was. The nurses could get in balance by taking care of her/himself and by setting limits. Discussions: Both positive and negative experiences can give the nurse strength and there are several sources of power that the nurse uses but these cannot be used each one in isolation but must be viewed in context.

Bakgrund: Palliativ vård skyddar och värnar om patienten i livets slutskede. Sjuksköterskan jobbar för att bibehålla patientens respekt för rättigheter, rätt till liv, till värdighet och att behandlas med respekt. En lugn död hos patienten kräver att sjuksköterskan har en god kommunikation och relation till patient, anhöriga och kollegor. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede. Metod: Genom en litteraturöversikt med användning av kvalitativa och kvantitativa artiklar har syftet besvarats. Resultat: Studien har kommit fram till tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Sjuksköterskan har inte tillräckligt med tid för att ge en god personcentrerad vård. Många känslor uppkommer hos sjuksköterskan vid palliativ vård som både kan hindra och främja arbetet. En välfungerande kommunikation och relation mellan läkare, sjuksköterska, patient och anhörig är av god vikt för att den palliativa vården ska bli bra för patienten. Ständig kunskap behöver erfordras från sjuksköterskans egna håll. Erfarenhet är något som sjuksköterskan bygger upp med åren och genom erfarenhet ökar kunskapen samt en trygghet i rollen som sjuksköterska. Konklusion: Tidigare studier belyser vikten av sjuksköterskans tidsbrist att kunna ge god palliativ vård. Läroplanen måste utveckla mer kunskap om palliativ vård för att sjuksköterskor ska kunna känna ökad trygghet. / Background: Palliative care protects and care for the patient at the end of life. The nurse works to maintain the patients respect for rights, right to live, to have dignity and to be treated with respect. In order for the death to be as calm as possible, the nurse needs a good communication and relationship with the patient, relatives and colleagues. Aim: The aim is to investigate the nurse's experience of caring for palliative patients in the final stages of life. Method: The aim of the study was answered through a literature review using qualitative and quantitative articles. Results: Three main categories and eight subcategories was made. Nurses do not have enough time to provide good person-centered care. Many feelings occur when nurses provide palliative care that can both prevent and promote their work. A well-functioning communication and relationship between the doctor, nurse, patient and relatives is of great importance in the context of palliative care. Constant knowledge needs to be required from the nurse's. Experience is something that the nurse builds over the years, and through experience, knowledge and security in the role of nurse increase. Conclusion: Previous studies show the importance of the nurse's lack of time to provide a good palliative care. The curriculum must develop more knowledge of palliative care in order for nurses to feel more secure.

Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp. / The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.

Bakgrund: Vård i livets slutskede bygger på att lindra lidande samt förbättra livskvaliteten för patienten, vilket är en del av sjuksköterskors grundläggande ansvarsområden och ingår i den personcentrerade vården. Beroende på vilket stadie i sjukdomen patienten befinner sig i påverkas vilka vårdinsatser som behövs. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar och har en definitiv roll i omvårdnaden av patienten i livets slutskede.Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställer både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar från olika delar i världen. Uppsatsförfattarna har valt att dela in resultatet i huvudkategorier: Känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor, Tids- och resursbrist för att stödja patienten i livets slutskede, Påverkbara aspekter i vårdmiljön, Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienten och Behov av kunskap och utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskor upplever blandade känslor och delade meningar om att vårda patienter i livets slutskede och möta deras behov i slutet av livet vilket beror på sjuksköterskors yrkeserfarenhet.Slutsats: Sjuksköterskor upplever känslomässiga reaktioner, tids-och resursbrist, brist på utbildning samt olika nivåer av erfarenheter vilket är faktorer som försvårar deras arbete av vård i livets slutskede. Detta gav känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde även att kommunikationen var svår vilket oftast grundade sig i att sjuksköterskorna kände sig otrygga i sina roller i arbetet med patienter i livets slutskede medan sjuksköterskor med längre erfarenhet och de som hade högre kunskap inte hade några svårigheter att möta dessa patienter. / Background: End of life care based on relieving suffering and improving the quality of life for the patient´s, which is the nurses basic responsibilities, which are part of the person centered care. Depending on the stage of the disease the patient is in, the helath care needs are affected. The nurse´s faces major challenges and has a definite role in nursing care in the final end of life.Aim: To compile the nurse's experiences about palliative care in hospitalsMethod: A literature review which compiles qualitative and quantitative articles from databases PubMed and CINAHL.Results: The result is based on scientific articles from various parts of the world. The authors have chosen to divide the results into main categories: Emotional responses in nurses, Time and resource shortages to support end-life patients, Impactable aspects of the health environment, Communication between nurses and patients and the need for knowledge and training in palliative care. Nurses experience mixed feelings and shared opinions about caring for patients in the end of life and meeting their needs at the end of life, which is due to the nurse's professional experienceConclusion: Nurses experience emotional responses, lack of time and resources, lack of education, and different levels of experience are factors that complicate their work of care at the end of life, which gave feelings of inadequacy. Nurses also felt that communication was difficult, which was mostly based on the fact that nurses felt insecure in their role in working with patients in the final stages of life while nurses with longer experience and those with higher knowledge had no difficulty in meeting these patients.

Syfte : Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av vården i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien bygger på femton stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats och granskats med hjälp av analysmetod enligt Evans (2002). Litteraturstudien genomfördes under våren 2018. Resultat : Dataanalysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra stycken kategorier; Känsla av börda, Önskan att bli sedd, Behov av delaktighet och Behov av stöd. Majoriteten av resultatet baserades på artiklar från Europa. Slutsatser : Mer kunskap krävs när det gäller anhörigas upplevelser av vård i livet slutskede och hur sjuksköterskan kan bemöta anhöriga i detta. De 6 S:n kan vara ett verktyg som kan bidra till planeringen och på så sätt få anhöriga mer delaktiga vilket kan förbättra vården för patienten. / Purpose: The purpose of this literature study was to describe the relatives experience of care in the final stages of life in nursing homes. Method : A literature study that included fifteen scientific articles. Method of analysis according to Evans (2002) were used. The study was conducted during the spring of 2018. Results: Data analysis resulted in 4 categories; Feeling of burden, Desire to be seen, Need for participation and Need for support. The majority of the results were based on articles from Europe. Conclusions: More knowledge is required regarding relatives' perceptions of care in the final stages of life. The 6 S can be a tool that can contribute to planning, thus increasing the number of relatives who can participate and it that way improve the care of the patient.

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård ska utföras i syfte att lindra lidande hos patienter. Symtomkontroll är en viktig aspekt i den palliativa vården. Smärta vid livets slut är ett vanligt förekommande fenomen hos patienter med palliativ cancerdiagnos. Upplevd smärta ökar lidandet hos patienter som vårdas vid livets slut. Syfte: Att sammanställa forskning om smärtupplevelser hos patienter med cancerdiagnos i palliativ fas. Metod: Litteraturstudie där 10 kvalitativa originalartiklar granskades. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarnas resultat bidrog till en sammanställning och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård hade starka, fysiska smärtupplevelser. Smärta hade även en påtaglig psykologisk påverkan som hade tydlig inverkan på patienters välbefinnande. Patienternas beskrivningar av systematisk smärtskattning visade på olika åsikter och syn beroende på studie. Generellt reflekterade artiklarnas resultat att patienterna hade liknande tankar och åsikter om smärtlindring. Slutsats: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård upplever smärta fysiologiskt samt psykologiskt. Smärta och effekterna av denna förhindrar patienternas möjlighet till bra livskvalitet trots svår sjukdom, vilket är ett av målen för palliativ vård. För att systematisk smärtskattning ska fungera adekvat krävs en öppen och ärlig dialog mellan patient och vårdpersonal, vilket ställer krav på att det finns förtroende för vårdpersonalen. Patienternas beskrivningar av smärtlindring visar på en utbredd okunskap samt rädsla kring smärtlindrande läkemedel hos patienterna. Patienternas tankar och åsikter om smärtlindring visade i föreliggande arbete bristen av information från vårdpersonal till patient. / Background: Palliative care is provided to relieve suffering among patients’. Symptom control is an important aspect in the palliative care. Pain at end of life is a common phenomenon in patients’ with advanced cancer. Experienced pain increases suffering among patients’ at palliative care Aim: The purpose of this article is to compile research about pain experiences in patients with cancer diagnosis under palliative care. Method: A literature review where 10 qualitative original article were examined. The articles were found on CINAHL and PubMed and were analyzed using content analysis method. Results: Patients’ with advanced cancer had strong physical experiences of pain. Experienced pain also had a significant psychological impact, which had an effect on patients’ well-being. The descriptions of systematic pain measurement were different depending on the study. The articles’ results generally described patients’ similar thoughts and opinions about pain relief. Conclusion: Patients with cancer diagnosis under palliative care experience pain both physiologically and psychologically. Pain, and the effects of pain, prevents patients’ possibility for quality of life despite severe illness – one of the ambitions of palliative care. For an adequate pain measurement, an open and honest dialogue between patients’ and health care professionals is vital; which also requires the trust of healthcare professionals. Patients’ descriptions of pain relief prove a widespread ignorance and fear of pain relieving drugs among patients’. Much caused by health care professional’s lack of information.

Bakgrund: Inom intensivvården råder en kurativ vårdkultur, målet är att patienter ska botas. Dock sker nästan en femtedel av alla dödsfall i Sverige inom intensivvården. Således är behovet av kvalificerad palliativ vård betydande, men forskning visar att vården i dagsläget har svårt att möta dessa behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom intensivvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman konstruerades: strävan efter att skapa en värdig död, hinder för en värdig död och faktorer som främjar en värdig död. Diskussion: Författarna har utifrån valda delar i Watsons Caring Science omvårdnadsteori i relation med tidigare forskning, diskuterat de fynd de ansåg varit mest intressanta. / Background: The intensive care has a curative caring culture, and the goal is to cure patients. Even so, one fifth of the deaths in Sweden happen within the intensive care. This makes the need for qualified palliative care apparent, though research shows that current care fails to meet these needs Aim: To describe nurses experiences of providing palliative care in an intensive care context. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Three themes were constructed:  striving to create a dignified death, barriers to a dignified death and factors that promote a dignified death. Discussion: Based on selected parts of Watson's Caring Science Nursing Theory and in relation to other research, the results considered to be of highest interest is discussed.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att andligt stöd är viktigt, men att sjuksköterskor inte alltid uppmärksammar det i sitt arbete. Detta kan bero på tidsbrist eller brist på kunskap och utbildning inom det. Syfte: Att belysa andlighet och andligt stöd för anhöriga till personer som vårdas vid palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Analysmetoden som användes var ett beskrivande syntes. Det användes tio vårdvetenskapliga artiklar som datamaterial. Resultat: I resultatet framstod två teman varav fem subteman identifierades. Första temat var: Att låta tron ta plats där identifierades två subteman: Att ha tro som en trygghet och att utöva bön och religiösa ritualer. Det andra temat var: Betydelsen av att bli mött i sin troutifrån detta tema identifierades tre subteman: Att sträva efter att få andligt stöd, att få stöd av en sjuksköterska och att få stöd av en präst eller en andlig person. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att andligt stöd är viktigt för anhöriga och att den kan fås i två olika former, av individen själv eller med hjälp av en präst eller sjuksköterska. Det kan framstå en implikation att sjuksköterskor lägger mycket fokus på andligt stöd för anhöriga men att patienters andliga behov glöms bort. / Background: Previous research showed that spiritual support is important, yet nurses do not pay much attention to this practice. This may be because of the lack of time, knowledge and training within it. Aims: To illustrate the importance of spirituality and spiritual support for relatives to people who are cared for in palliative care. Methods: The method that was used was a qualitative literature study. The analysis that was used was a descriptive synthesis. There were ten care science articles used as data material. Results: In the results there were two themes and five sub themes identified. The first theme was: To allow their faith to take place where of two subthemes were identified: To have faith as a feeling of safety and to practice prayer and religious rituals. The second theme was: The importance of being met in their faith. From this theme three sub themes were identified: To strive for spiritual support, to get support from a nurse and to get support from a priest or a spiritual person. Conclusions: The conclusion that could be drawn was that spiritual support is important to relatives and could be given in two different forms. It could either be given by the individual himself, or by a professional. There may arise an implication that nurses pay more attention to the spiritual support for relatives but forget about the patient’s spiritual needs.