Bakgrund: Kommunikation är en central del av omvårdnad och den palliativa vården. Det ärviktigt för sjuksköterskan att ha effektiva samtal med patienten för att förbättra vården förpatienten. Palliativ vård innebär att behandlingen är symtomlindrande då sjukdomen ärobotlig och när vården övergår till palliativ vård i livets slutskede är behandlingensymtomlindrande istället för livsförlängande. Sjuksköterskan har en viktig del i den palliativavården i livets slutskede och ha en holistisk och personcentrerad syn. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation medpatienter i palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Studien har baserats på 13 artiklar medkvalitativ metod och litteraturstudien har en induktiv ansats. Cinahl och PubMed har använtssom databaser vid sökningarna efter artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskat enligt SBU:sgranskningsmall och analysen har gjorts utifrån Popenoe analysmetod. Resultat: Tvåhuvudkategorier och nio underkategorier identifierades i data som analyserades. De tvåhuvudkategorierna var Främja kommunikation och Hinder för kommunikation. KategorinFrämja kommunikation omfattar underkategorierna bygga relation, Spiritualitet och religion,Icke-verbal kommunikation och Tidpunkt för samtal. Hinder för kommunikation kategorienomfattar Kunskap och utbildning, tidsbrist, Ansvarsfördelning, Patientens förutsättningar ochReligion, kultur och spiritualitet. Konklusion: Kommunikation var essentiellt för att bygga enrelation till patienter. Det fanns en kunskapsbrist hos sjuksköterskan om kommunikation somledde till en sämre kvalitet på vården. En del sjuksköterskor var obekväma att samtala omdöden. Tidsbrist, oklara rutiner, patientens brist på kunskap, sjuksköterskans oförmåga attanpassa språket och svårigheter att hantera de egna känslorna samtidigt som patientenskänslor var hinder i kommunikationen. Existentiella samtal var en tung börda för en delsjuksköterskor och en del sjuksköterskor ville prata om spiritualitet, religion och kultur medanandra inte ville det. Samtal kring döden kunde ske vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet. / Background: Communication is a central part of nursing and palliative care. It is important fornurses to have a effective communication with patients to improve the care to the patient.Palliative care is when the disease the patient have is incurable and when the care transitionsto palliative care et the end of life the treatment is oriented in symptom relief instead ofprolonging life. Nurses is a important part of the palliative care at the end of life and have aholistic an person centered view. Aim: The aim with this literature review was to explore thenurse experience of communication with palliative patients at the end of life. Method: Thestudy has been based on 13 studies with a qualitative method and have a inductive approach.Cinahl and PubMed have been used as databases in the search after articles. The articles havebeen evaluated with SBUs template and the analysis have been done with Popenoes analyzingmethod. Results: Two main categories and nine subcategories were identified in the dataanalyzed. The two main categories were Promoting Communication and Barriers toCommunication. The Promote Communication category includes the subcategories BuildingRelationship, Spirituality and Religion, Non-Verbal Communication and Time forConversation. Obstacles to communication category includes Knowledge and education, lackof time, Distribution of responsibilities, Patient's conditions and Religion, culture andspirituality. Conclusion: Communication was a important part of building a relationship withpatients. There was a lack of knowledge in nurses about communication which led to a carewith less quality. Some nurses were uncomfortable with talking about death. Lack of time,undefined routines, the patients lack of knowledge, the nurses inability to adapt the languageafter the patients level and difficulties handling the nurses own feelings at the same time asthe patients where obstacles in the communication. Existential conversations were a burdenfor some nurses and some nurses wanted to talk about spirituality, religion and culture whileother nurses did not want to talk about it. Conversation about death could take place atdifferent stages in the disease course.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har ett ansvar att arbeta personcentrerat med den äldre patienten i komplexa situationer, som livets slutskede. Trots detta saknas det forskning på hur specialistsjuksköterskor inom vård av äldre påverkar denna vård. Däremot är patientens och anhörigas erfarenheter kring den personcentrerade vården i livets slutskede väl forskat där det ses både positiva aspekter där behov och önskemål beaktas genom ömsesidighet och respekt, men även negativa aspekter i form av resursbrist och kommunikationsbrister. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre i livets slutskede på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta specialistsjuksköterskor inom särskilt boende. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård i livets slutskede innebar att ha ett fullständigt fokus på patienten, vilket inkluderade att vara lyhörd för patientens behov, att vara känslomässigt närvarande samt att möjliggöra samtal. Vidare erfors att alla i teamet behövs, att ha ett samarbetande team och att anhöriga är en viktig del i teamet. Det framkom även att specialistsjuksköterskor har ett övergripande ansvar och att det krävs rätt förutsättningar, genom att kompetens behövs, betydelsen av tillgängliga resurser samt att det finns tid för patienten. Slutsats: Det förekommer flera faktorer som påverkar den personcentrerade vården i livets slutskede och det såg en bredd bland specialistsjuksköterskornas erfarenheter. Känslomässig närvaro, stöd och samtal till organisatoriskt gällande resurser och tid erfors påverka den personcentrerade vården. Återkommande i studien och som även kunde ses i tidigare forskning var vikten av teamarbetet och att anhöriga har en viktig del i teamet. Sammantaget låg det övergripande ansvaret specialistsjuksköterskorna för att vården bedrevs personcentrerat och blev god i livets slutskede. / Background: The specialist nurse in care of the elderly has a responsibility to work person- centered with the elderly patient in complex situations, such as the end of life. Despite this, there is a lack of research on how specialist nurses in the care of the elderly influence this care. On the other hand, the patient's and relatives' experiences of person-centered care at the end of life are well researched, where both positive aspects are seen where needs and wishes are taken into account through reciprocity and respect, but also negative aspects in the form of lack of resources and lack of communication. Aim: The aim was to highlight the specialist nurses' experience of person-centered care for the elderly at the end of life in nursing homes.Method: A qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. A total of eight specialist nurses in special housing were interviewed. Data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results demonstrated that specialist nurses' experiences of person-centered care at the end of life involved having a complete focus on the patient, which included being sensitive to the patient's needs, being emotionally present and enabling conversation. Furthermore, it is learned that everyone in the team is needed, to have a collaborative team and that relatives are an important part of the team. It also emerged that specialist nurses have an overall responsibility and that the right conditions are required, in that competence is needed, the importance of available resources and that there is time for the patient Conclusion: There are several factors that influence person-centered care in the end-of-life phase, and this saw a wide range of specialist nurses' experiences. Emotional presence, support and conversation to organizationally relevant resources and time are expected to influence the person-centered care. Recurring in the study and which could also be seen in previous research was the importance of teamwork and that relatives have an important part in the team. All in all, the specialist nurses were responsible for ensuring that the care was person-centered and good at the end of life.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.

Bakgrund: Sjukhusens vårdavdelningar är den sista vårdplatsen för många människor, vilket innebär att många också dör i den kontexten. Organisationen är i huvudsak utformad för akutsjukvård och vård i livets slutskede är inte prioriterat, vilket gör att akutsjukvårdsmiljön är sämre utformad för den döende personen och närstående. Det finns behov av fler studier som fokuserar på vård i livets slutskede från dessa vårdkontexter.                                                                                                                                                                                                   Syfte: Syftet var att utforska närståendes erfarenheter av vad som är betydelsefullt i vårdmiljön inom akutsjukvården vid vård i livets slutskede. Metod: Den här studien är kvalitativ och designad utifrån tolkande beskrivning. Två akutsjukvårdsavdelningar i södra-mellersta Sverige rekryterades. Nio närstående, sex kvinnor och tre män, i åldrarna 23-63 år, deltog i studien. De blev individuellt intervjuade vid ett tillfälle. Vid intervjun användes fotoelicitering med utgångspunkt från bilder de själva hade tagit. Intervjuerna spelades in digitalt (ljud) och transkriberades ordagrant. Tolkande beskrivning användes för analys av materialet. Resultat: Närståendes erfarenheter av vårdmiljön presenteras i tre mönster, vilka är relaterade till varandra: Sensoriska upplevelser i den fysiska vårdmiljön som inkluderar visuella intryck, ljud och oljud samt ljus; Utrymme för privatliv och sociala relationer i den personliga vårdmiljön och avslutningsvis; Personalen som representanter för den institutionella vårdmiljön som omfattar förhållningssätt, möjliggöra orientering samt struktur och kontinuitet. Slutsats: Studien påvisar tre mönster som omfattar närståendes erfarenheter av det som är betydelsefullt. Betydelsen av sensoriska upplevelser, privatliv och sociala relationer samt personalen förhållningssätt och agerande beskrivs. Erfarenheter i och av vårdmiljön kunde öka eller minska deras stress i en svår livssituation. Utifrån dessa fynd är det av stor betydelse med ökad medvetenhet hos personalen om hur viktig vårdmiljön är och att miljön för vård i livets slutskede vid akutsjukvårdsavdelningar behöver uppmärksammas och tas om hand i större omfattning. / Background: Hospitals are and will continue to be the last place for care for many people, which also means that a lot of people die in these settings, within organizations for acute care. The main focus is not care at end-of-life and it is not prioritized, which means that these acute care environments not are adapted to the needs of dying persons and family members. More studies aiming at end-of-life care in acute care settings are needed.              Aim: The aim with this study was to explore important dimensions of the care environment in acute care settings from family members´ perspective during end-of-life care.                                                                Method: The design for this study was qualitative and used interpretive description. We recruited two acute care units from different hospitals in south-mid Sweden. The participants were nine family members, six women and three men, aged 23-63 years. They were at one occasion individually interviewed with the use of photo-elicitation and these photographs were participant-produced. These interviews were digitally audio-recorded and transcribed verbatim. The interviews were analysed with interpretive description.                                               Findings: These findings show family members´ experiences of the acute care environment, as described in three, interrelated patterns: Sensory experiences in the physical care environment including visual impressions, sound and noises, lighting; Space for privacy and social relations in the personal care environment; and Staff as representatives for the institutional care environment including attitude and manner, orientation, and structure and continuity.                                                                                                                                                              Conclusions: According to these findings three patterns are described from family members´ perspective, increasing or decreasing their distress in a demanding situation. Sensory experiences, privacy and social relations are of importance, just as staff. In line with these findings it is crucial with increased awareness among staff of how important the care environment is and the need for focusing more on and taking care of the end-of-life care environment in acute care settings. / Forskningsprogrammet DöBra / Plats och rum för vård i livets slutskede

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området. / Background: Many patients are in need of palliative care before they die. In Sweden there are several different options for specialized palliative care today. However, the specialized palliative care units are not sufficient to care for all patients in need of palliative care which leads to that nurses working at somatic wards in hospitals frequently encounter these patients. Aim: To describe nurses experiences of giving palliative care to patients in somatic hospital wards. Method: The study was conducted as a review. Data-collection was performed using the databases Cinahl, PubMed and Web of Science, resulting in the inclusion of 15 articles. Results: When caring for palliative patients, the nurses experienced communication to be difficult in many respects. Experienced difficulties for the nurses were fear to meet existential issues, lack of time and dysfunctional communication between professionals. Nurses experienced a major need for education and updating of skills. Conclusion: As palliative care implies a lot of challenges and difficulties, there is a need of specialized training. In order to develop care in somatic wards more education and research is required in this area.

Bakgrund Sjukvårdspersonal får dagligen handskas med etiska överväganden och beslut. Ställningstagandet om när livsuppehållande behandling ska fortsätta eller avslutas är ett komplext beslut som kräver flera överväganden. Läkaren har det fulla ansvaret vid ställningstagandet om att avsluta livsuppehållande behandling. Sjuksköterskan besitter ofta viktig kunskap och kännedom om patientens behov, vilket kan bidra till beslutsprocessen med betydelsefull information. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och kommunikation gällande det etiska ställningstagandet om att avsluta eller avstå från patientens livsuppehållande behandling. Metod Beskrivande litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat Analysen resulterade i två teman; delaktighet och kunskapsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sitt deltagande i ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling som bristande. Sjuksköterskan upplevde att samarbetet med läkaren i beslutsprocessen inte fungerade och kände ofta en frustration över att inte bli tillräckligt lyssnad på. Ytterligare hinder för sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessen framkom av sjuksköterskors kunskapsbrist gällande lagar, riktlinjer och etik samt bristande arbetserfarenhet och självförtroende.  Slutsats Sjuksköterskans delaktighet i vårdteamet kring ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling är bristfälligt. Ytterligare belyser studien sjuksköterskans behov av ökad kunskap inom lagar, riktlinjer och etik. / Background Healthcare professionals deal with ethical considerations and standpoints on a daily basis. Decision-making about when life-sustaining treatment should be continued or terminated is a complex position that requires several considerations. The doctor has the full responsibility regarding the standpoint to discontinue life sustaining treatment. The nurse often possesses important knowledge and understandings of the patient´s needs, which can provide important information in the decision making. Aim The aim of the study was to illustrate nurse´s experience of participation and communication regarding the ethical decision-making to terminate or refrain from patients life-sustaining treatment. Method Descriptive litterature review of ten qualitative research articles. Results The study resulted in two themes; participation and lack of knowledge. The results show that nurses considered their participation in the stance of maintaining or sustaining treatment as inadequate. The nurses felt that the cooperation with the physician in the decision-making did not work and felt a frustration related to not being listened to. Additional barriers to nurse’s participation in the decision-making appeared by nurse’s lack of knowledge regarding laws, guidelines and nursing ethics, as well as lack of work experience and confidence. Conclusion The nurse’s participation in the caring team about the stance of maintaining or sustaining life support care is inadequate. The study also highlight the nurses need for increased knowledge of laws, guidelines and ethics. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>

Bakgrund:Hemlöshet resulterar ofta i en signifikant påverkan såväl på livskvalité som förväntad livslängd. Samtidigt är gruppens tillgång till hälso- och sjukvård inkluderat palliativ vård, begränsad. Syfte: Att kartlägga och beskriva de barriärer och strategier som finns för personer som befinner sig i akut hemlöshet att få en god palliativ omvårdnad. Metod: Allmän litteraturstudie med elva artiklar som rekryterades via databaserna Pubmed och Academic Search Premier. Kvalitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; samtal om döden, socialt nätverk och vårdpersonalens upplevelser samt relation till vårdpersonal. Utifrån dessa övergripande barriärer framkom flera subteman. Flera möjliga strategier finns, exempelvis ett empatiskt bemötande, personcentrerad vård, och stärkning av individens autonomitet. Slutsats:Studien visar att personer i akut hemlöshet möter flera barriärer för att få en god palliativ omvårdnad. Barriärerna kan minskas genom ökad utbildning för sjuksköterskor om sociala determinanters påverkan på hälsan och omvårdnaden, men även ett holistiskt, empatiskt personcentrerat förhållningssätt kan förbättra den palliativa omvårdnaden för akut hemlösa.Klinisk betydelse: Kunskaper från denna studie ska kunna tillämpas av sjuksköterskor i den palliativa vården men även andra vårdenheter där hemlösa befinner sig. / Background: Homelessness often results in a significant impact on both quality of life and life expectancy. At the same time, the group's access to health and medical care including palliative care is limited. Aim: The aim of the study was to map and describe the barriers and strategies that exist for people who are in acute homelessness to get a good palliative care. Method: A general literature study with eleven articles recruited via the databases Pubmed and Academic Search Premier. Qualitative articles were included and reviewed on the basis of a content analysis. Results:Three overall themes were identified; talks about death, social network and the healthcare staff's experiences as well as relation to healthcare staff. Based on these overall barriers, several subthemes emerged. Several possible strategies exist, such as empathic treatment, person-centered care, and strengthening of the individual's autonomy. Conclusion: The study shows that people in acute homelessness face several barriers to get a good palliative care. These barriers can be reduced through increased training for nurses on how social determinants affect health and nursing, but also a holistic, empathically person-centered approach can improve the palliative care for the acute homeless. Clinical significance: Knowledge from this study can be applied by nurses in palliative care, but also by other care units where homeless people are in. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p>

Bakgrund: Nästan 90 procent av alla som årligen avlider i Sverige är 65 år eller äldre och det egna hemmet är den plats många önskar att få palliativ vård i. Sjuksköterskan skall ha ett holistiskt förhållningssätt i vården av den döende patienten och yrkesansvaret innefattar att lindra lidandet, ett värdigt bemötande av patienten och personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet Metod: En litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderats och som inhämtats från databaserna CINAHL Complete, Ageline och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och kategoriserades med utgångspunkt i Fribergs  analysmetod. Resultat: Fyra teman uppkom Känslomässiga erfarenheter, Vårdrelationens betydelse, Teamarbetets betydelse och Behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskor beskrev både positiva och negativa upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kände en meningsfullhet i den palliativa vården där de skapade en stark relation till den döende. De negativa upplevelserna grundade sig i yttre faktorer som gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa och utsatta i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna uttryckte bristande samarbete i teamarbetet samt behov av stöd och utbildning från arbetsgivare. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver styrkor och svagheter i litteraturöversikten. Resultatet diskuterades utifrån bakgrunden och tidigare forskning samt valda delar av Katie Erikssons teori om vårdande, lidande och begreppet hälsa. / Background: Almost 90 percent of the total amount who dies annually in Sweden is 65 or older and their own home is the place that many choose getting palliative care in. The nurse should have a holistic approach in end of life care and the professional responsibility include alleviate the suffering, a dignified treatment of the patient and person-centered care.  Aim:To describe the nurse experience of palliative care to elderly patients in their home.  Method: A literature review has been carried out in which nine qualitative and one quantitative article were included. They were extracted from the databases CINAHL complete, Ageline and PubMed. The quality of the articles follows the guidelines of Friberg’s analysis method.  Results: The analysis resulted in four themes Emotional experiences, Importance of nurse-patient relations, Importance of teamworkand Need of support and education. The nurses described both positive and negative experiences of end of life care to elderly patients in their home. The nurses felt satisfaction in end of life care where they created a strong relationship with the dying patient. The negative experiences were based on external factors that made the nurses feel powerless and vulnerable in their professional role. Discussion: The method discussion raises strengths and weaknesses in the literature review. The authors discussed the results based on the background and previous research, along with parts of Katie Eriksson’s theory of caring, suffering and the concept of health.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter som lider av en dödlig sjukdom. Palliativ vård delas in i två faser och skiljer sig åt mellan länder och kulturer. De flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter i palliativt skede under sin yrkeskarriär och behöver då kunna se hela människan bakom patienten för att relationen ska vara vårdande. Syfte: Att belysa förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med induktiv design och kvalitativ metod. Analysen består av elva kvalitetsgranskade artiklar. Utifrån analysen växte en ny helhet fram som bildade resultatet. Resultat: Fyra förutsättningar framträder (1) Utbildning och kunskap: kontinuerlig utbildning inom kommunikation, förbättringsarbeten och vårdande av patienter med svår demenssjukdom. (2) Goda relationer och bra samarbete: med goda relationer och bra samarbete mellan vårdpersonal, patienter och närstående blir den palliativa vården god och effektiv. (3) Öppen och ärlig kommunikation: när kommunikationen fungerar blir vården säkrare och patienten slipper onödigt lidande (4) Tydlig dokumentation: patientens behov, utförda åtgärder samt utvärdering av dessa ska vara tydligt dokumenterat. Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning, kommunikationen behöver fungera för att skapa goda relationer samt att dokumentationen är i behov av utveckling. / Background: Palliative care should relieve suffering and promote well-being of patients suffering from a fatal disease. Palliative care is divided into two phases and there are differences between countries and cultures. Most nurses meet patients in palliative stages during their professional career and need to be able to see the whole person behind the patient for the relationship to be caring. Aim: To illuminate the prerequisites for nurses to provide good palliative care. Method: Literature review with inductive design and qualitative method. The analysis consists of eleven quality-reviewed articles. Based on the analysis, a new entirety was found which formed the result. Result: Four prerequisites emerge (1) Education and knowledge: continuous education in communication, improvement work and caring for patients with severe dementia. (2) Good relations and good cooperation: with good relations and good cooperation between healthcare professionals, patients and relatives palliative care becomes good and effective. (3) Open and honest communication: when communication works care becomes safer and the patient avoids unnecessary suffering (4) Clear documentation: the patient's needs, actions performed by healthcare professionals and their evaluation must be clearly documented. Conclusion: Nurses need continuous education, the communication needs to work to create good relations and the documentation needs development.