Bakgrund: När anhöriga vårdar palliativ närstående i hemmet behöver de ett fullgott stöd från hälso- och sjukvården. Detta för att klara av omvårdnadssituationen samt parallellt hantera sorgeprocessen under hela sjukdomsförloppet. Hälso-och sjukvårdspersonal behöver kunna fånga upp och förse anhörigvårdare med rätt insatser för att bibehålla deras hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda palliativ närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Många anhöriga känner ambivalens inför sin roll som anhörigvårdare. För att hantera denna roll är många anhöriga i behov av en tydlig roll- och ansvarsfördelning, både mellan hälso- och sjukvårdspersonal men även andra inblandade parter. Flera anhöriga belyser en önskan om att få möjlighet till mental och känslomässig förberedelse för att växa in i sin roll som anhörigvårdare. De viktigaste faktorerna för att vårda närstående med framgång är anhörigas känsla av säkerhet, trygghet och tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Anhöriga ställs inför varierande utmaningar vilket leder till behov av olika former av stödinsatser och information från hälso-och sjukvårdspersonal. Konklusion: För att klara av rollen som anhörigvårdare behöver anhöriga känna att de får tillgång till rätt och adekvat stöd från hälso-och sjukvårdspersonal samt inblandade parter. / Background: Relatives’ nursing their next of kin facing end of life at home, needs adequate support from the healthcare to successfully handle the caring situation as well as their grieving process during the illness trajectory. Healthcare professionals need to be interceptive and provide the right interventions to maintain the health and quality of life in family caregivers Aim: To describe family caregivers’ experiences of nursing a relative facing end of life in a home setting. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. Findings: Experiences of ambivalence towards the role of family caregivers. To manage the family caregiver role distinct distribution of care responsibilities between health care professionals is needed, as well as an expressed desire for mental and emotional preparedness to grow in their role as family caregiver. Important considerations to successful family caregiving are the relatives’ feelings of security and trust towards the healthcare professionals. Varying challenges in family caregiving need to be addressed and supported by healthcare professionals. Conclusion: To master the family caregiver’s role it’s important to get access to right and timely support from healthcare professionals as well as involved parties.

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring. / Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort i hela världen och cirka 40 miljoner människor behöver vårdas palliativt varje år. Många människor önskar att få dö i sina egna hem och därför har palliativ vård i hemmet blivit en växande vårdform som är under utveckling. Palliativ vård grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Dessa bygger på att lindra och förebygga lidandet hos patienten. Sjuksköterskan har en ledande roll i omvårdnaden och ska arbeta genom ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskans arbete grundar sig i respekt för patientens integritet och fokusering på att främja hälsa, lindra symtom och lindra lidandet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i patientens egna hem. Metod: En litteraturöversikt gjordes enligt Fribergs (2017) metod. De databaser som användes inför sökningen av vetenskapliga artiklar var följande: CINAHL Complete, PubMed och Medline. I arbetet inkluderades nio kvalitativa och en kvantitativ artikel, då dessa bedömdes svara på syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Utvalda artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: Vårdrelationens betydelse, Arbetsgruppens betydelse, Behovet av kompetensutveckling och Personlig påverkan. Sjuksköterskorna hade positiva och negativa erfarenheter av den palliativa hemsjukvården. Goda vårdrelationer, fungerande samarbeten och den tillfredsställelse som arbetet gav upplevdes som positivt. Otillräcklig kunskap, brist på tid samt svårigheter i att möta etiska dilemman upplevdes som negativt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkor såväl som svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden i resultatet genom Katie Erikssons omvårdnadsteori, tidigare forskning, bakgrund och författarnas egna reflektioner. / Background: Worldwide, approximately 40 million people are in need of palliative care every year. Many people wishes to die in their own homes, palliative home care is therefore a growing form of care. Palliative care is based on the four cornerstones: relieve symptoms, teamwork, communication and relations and family support, which aims to alleviate and prevent patient suffering. The nurse has a leading role in nursing and shall work through an ethical and person-centered approach. The nurse's work is based on respect for the patient's integrity and focus on promoting health, alleviating symptoms and suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of palliative care in the patient's own home. Method: A literature review was made according to Friberg's (2017) method. The databases that were used for the search of scientific articles were as follows: CINAHL Complete, PubMed and Medline. Nine qualitative and one quantitative article were included, since they were assessed to respond to the aim of exploring nurses' experiences of palliative care at home. Selected articles were analyzed using Friberg's method of analysis. Results: The results are presented in four themes: The importance of a care relationship, The importance of colleagues, The need of education and Personal impact. The nurses had positive and negative experiences of palliative home care. Good care relationships, good cooperation in the team and satisfaction through work were perceived as positive. Insufficient knowledge, lack of time and difficulties in meeting ethical dilemmas were on the other hand perceived as challenging. Discussion: In the method discussion, the authors discusses strengths as well as weaknesses with the literature review. In the result discussion, the main findings in the results are discussed through Katie Eriksson's nursing theory, previous research, background and the authors' own reflections.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater runt om i världen och kan ske via eutanasi eller läkarassisterat döende. Det dominerar två modeller, Beneluxmodellen och Oregonmodellen. I livets slutskede har alla rätt till den bästa omvårdnaden och sjuksköterskan försöker sätta sig in i och förstå varför patienter ber om dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka patienter i livets slutskede att önska dödshjälp.  Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningarna genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och MEDLINE. Resultat: Tre huvudteman identifierades, autonomi, existentiella värderingar samt lidande. Som subteman till autonomi valdes rätt att styra över sin egen död samt självkänsla och börda. Subteman som valdes till existentiella värderingar var andligt samt hopplöshet och misstro. Till lidande valdes outhärdligt lidande samt fysiskt och psykiskt lidande som subteman. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med vald metod. Resultatet diskuterades med delar av Katie Erikssons teori. Patienter önskade dödshjälp främst genom att få dö med värdighet, undkomma lidande med oro, ångest och depression. Att kunna ha rätt till sin autonomi och själv bestämma när livet ska avslutas. Att inte känna sig som en börda och vara beroende av omvårdnad motiverade patienter att önska dödshjälp. / Background: Euthanasia is only legal in a few countries and states around the world and can be done through euthanasia or physician-assisted dying. It dominates two models, the Benelux model and the Oregon model. At the end of life everyone is entitled to the best care and the nurse tries to understand why patients ask for euthanasia. Aim: The purpose was to describe causes that may influence patients at the end of life to seek euthanasia. Method: A literature review was chosen as the method where five qualitative and three quantitative scientific original articles were included in the result. The literature searches were conducted in CINAHL Complete, PubMed and MEDLINE. Results: Tree main themes were identified, autonomy, existential values and suffering. As a subtheme of autonomy, the right to rule over one´s own death as well as self-esteem and burden was chosen. Subthemes chosen for existential values were spiritual as well as hopelessness and mistrust. For suffering, unbearable suffering was chosen as well as physical and mental suffering as subthemes. Discussion: In the method discussion strenghts and weaknesses were discussed with the chosen method. The result was discussed with parts of Katie Erikssons theory. Patients wanted euthanasia mainly by dying with dignity, escaping suffering with depression and anxiety. Being able to have the right to their autonomy and decide for themselves when life should end. Not feeling like a burden and being dependent on nursing motivated patients to wish euthanasia.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt. / Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: Cancer är den andra största orsaken till att människor dör världen över. Enligt WHO dog 9,6 miljoner människor i cancer 2018. I takt med att antalet människor som insjuknar i cancer ökar blir även behovet av vård i livets slutskede större samt mer kunskap efterfrågas. Vård i livets slutskede är flerdimensionellt och komplext vilket ställer höga krav på såväl vårdgivare som sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Forsberg och Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Emotioner, Personlig och professionell utveckling, Professionellt stöd och Kommunikation. Konklusion: Den samlade bilden av de granskade studierna visar att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede upplevs av sjuksköterskorna som både givande och påfrestande. Vidare är den subjektiva känslan hos sjuksköterskorna något som handlar om den egna existensen och att alltid ha döden närvarande samt att i många avseenden känna sig otillräcklig. / Background: The second leading cause of death globally is cancer. According to WHO 9,6 million people died from cancer in 2018. As the number of people who suffer from cancer diagnosis increases, the need for palliative care and more knowledge increases. End of life care is demanding and complex and therefore it is important to expand our knowledge and illuminate the experiences of nurses who work with patients in the end of life care. Aim: The purpose is to describe the experiences of nurses caring for patients with cancer diagnosis at the end of life. Method: A literature review with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies and were analyzed based on Forsberg and Wengström's model for content analysis. Results: In the results four themes emerged, Emotions, Personal and professional growth, Professional support and Communication. Conclusion: The general findings from the selected studies show that end of life care is experienced by the nurses as both rewarding and wearisome. Furthermore, the subjective feelings that concerns the nurses’ own existence and the feeling of death always being present, which gives them a feeling of being inadequate.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Detta innefattar att bemöta olika personer. Trots detta upplever sjuksköterskor svårigheter med att bemöta anhöriga i den allmänna palliativa vården. Detta på grund av att sjuksköterskor upplever sig ha bristande kompetens inom området. Samtidigt uttrycker anhöriga en önskan att involveras i vården. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede. Metod: Totalt 14 kvalitativa artiklar som fokuserar på anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede identifierades och analyserades för att finna gemensamma teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Vikten av sociala relationer samlar anhörigas upplevelser kring mellanmänskliga relationer med sjuksköterskan, patienten men även relationen till sig själv. Vikten av att vara delaktig handlar om hur vården kan påverkas genom anhörigas upplevelser och kunskap. Vikten av god vård för patienten påvisar att patienters upplevelser påverkar anhöriga. Vikten av att ta hand om sig själv beskriver olika sätt att som anhöriga kunna anpassa sig till vård i livets slutskede. Konklusion: Eftersom både anhöriga och sjuksköterskor upplever svårigheter i mötet krävs utökad kompetens hos sjuksköterskan för att kunna bemöta anhöriga vid vård i livets slutskede. / Background: Person-centred care is one of the nurses six core competencies. Which includesmeeting different people. Despite this fact nurses’ experiences difficulties when meeting next of kins in general palliative care. This is caused by nurses’ lack of competence in the field. While next of kins expresses a wish to be involved in caring. Aim: To illustrate next of kins experiences in end-of-life care. Method: A total of 14 qualitative articles which focuses onnext of kins experiences of end-of-life care were identified and analysed in order to findcommon themes. Results: Four main themes were identified. The importance of social relationships gathers next of kins experiences of interpersonal relationships with nurses, the patient but also the relationship to oneself. The importance of being involved focus on how care can be affected by next of kins experiences and knowledge. The importance of good carefor the patient demonstrates that patients’ experiences affect next of kins. The importance of selfcare describes different ways next of kins can adapt to end of life care. Conclusion: Expanded competency in nurses is demanded, since both next of kins and nurses experience difficulties in encounters in end-of-life care.

Bakgrund: Drygt 90 000 personer avlider årligen i Sverige därav uppskattas mellan 70 000 och 75 000 personer att vara i behov av palliativ vård. Patienter som får vård vid livets slutskede befinner sig inom olika vårdformer, både inom öppen och sluten vård men även inom den kommunala vården. En god palliativ vård grundar sig i de fyra hörnstenarna: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, kommunikation, samt stödja närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier som hittades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier och SBU:s kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier. Studiernas var publicerade under 2000-talet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Sjuksköterskan och patientrelationen, Vikten av att skapa relationer med anhöriga, Behov av att kommunicera, Betydelsen av samarbete, och Känslor i mötet med palliativa patienter. Konklusion: Sjuksköterskorna beskrev att vård av patienter i livets slutskede är både emotionellt påfrestande men även lärorikt. För att inte bli allt för emotionellt påverkad var det viktigt att hitta en balans mellan närhet och avstånd. Sjuksköterskorna önskade få mer stöd och utbildning inom palliativ vård för att klara av arbetet och ge patienten en god omvårdnad. / Background: Approximately 90 000 people die yearly in Sweden, and between 70 000 to 75 000 of those people are estimated to be in need of palliative care. The patients that get palliative care are in various forms of care, both in outpatient and inpatient care but also in the municipal care. Good palliative care has it´s common ground in four cornerstones: multidisciplinary collaborations, relief of symptoms, communication, and also offering support to the patient´s families. Purpose: The purpose of this literature study was to compile nurse´s experiences of taking care of patients in palliative care at the end of their life. Method: This literature study was based on ten qualitative studies that lay as ground for the results. The studies were found through searches in the databases Cinahl and PubMed. The studies were qualitative reviews with the help of SBU:s template for qualitative review of studies and SBU:s qualitative assessment of research studies. The studies were published in the 2000s. Results: The results were divided into the five following categories: The nurse and the patient relationship, The importance of creating relationships with the patient´s relatives, The need to communicate, The importance of collaboration, and The emotions when meeting patients in palliative care. Conclusion: The nurses described that caring for patients who are in the end of their life is both emotionally stressful but also educational. In order to not to be too emotionally affected, many described that it was important to find a balance between closeness and distance. The nurses wished to receive more support and education/training in palliative care in order to cope with the work and give the patients good nursing.

Background: Palliative care aims to alleviate the suffering and bring quality of life to patients who have an incurable disease diagnosis. Patients who are in need of palliative care can usually experience different dimensions of pain. Suffering in the form of existential pain can lead to strong emotions such as death anxiety and hopelessness. Several studies have shown that existential pain is not as noticed as other dimensions of pain and thus increased knowledge is needed about this form of pain. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of nursing for patients with existential pain in end-of-life care. Method: A literature review conducted with a qualitative approach. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Result: Two themes and four subthemes were identified. Existential care with subthemes communication between nurse and patient and person-centered care. The second theme was emotional challenge with subthemes conveying hope and approach towards patients. Conclusion: The delivering of existential care in the case of existential pain can be considered challenging for the nurse where many aspects and dimensions must be taken into consideration, such as the nurses’ feelings of exhaustion and powerlessness. / Bakgrund: Palliativ vård har i syfte att lindra lidandet och förbättra livskvalitén hos patienter som har en obotlig sjukdomsdiagnos. Patienter som är i behov av palliativ vård kan oftast uppleva olika dimensioner av smärta. Lidande i form av existentiell smärta kan leda till starka känslor som dödsångest och hopplöshet. Flera studier har påvisat att den existentiella smärtan inte är lika uppmärksammad som övriga dimensioner av smärta och därmed behövs utökad kunskap kring denna form av smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patienter med existentiell smärta vid vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomförd med kvalitativ ansats. Tio artiklar identifierades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Existentiell omvårdnad med subteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt personcentrerad vård. Det andra temat var emotionell utmaning med subteman förmedla hopp och bemötande gentemot patienter. Slutsats: Förmedling av existentiell omvårdnad vid existentiell smärta kan anses vara utmanande för sjuksköterskan där fler aspekter och dimensioner bör beaktas, som exempelvis känslor av utmattning och maktlöshet hos sjuksköterskan.