Bakgrund: Inom palliativ vård sker det många etiska ställningstaganden som kräver beslut. Vårdteamet har olika ansvarsområden i den palliativa vården. Läkaren har huvudansvaret över beslut men för att en god palliativ vård ska kunna bedrivas krävs ett multiprofessionellt samarbete.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocesser i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna granskades med en hjälp av SBU:s granskningsmall. Vidare analyserades artiklarna utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocesser, patienten och anhöriga i beslutsprocesser och vikten av samarbete i beslutsprocesser.Konklusion: Sjuksköterskan bör ha en tydligare roll och delaktighet i beslutsprocesser samt att ett nära samarbete i det multiprofessionella teamet är av stor vikt för att kunna bedriva en god palliativ vård. / Background: When working in palliative care one is often subjected to many difficult ethical dilemmas that needs to be dealt with. Within an interprofessional team those that are included have different areas of responsibility, out of which the doctor is the one who carries the main responsibility for making decisions. However, in order to give high quality palliative care it is essential that the cooperation within the group is functional.Aim: To illuminate the experiences of nurses that are within the process of decision-making concerning palliative care.Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles which were gathered from the databases CINAHL and PubMed. The chosen articles were reviewed using SBU’s reviewing template. From there on the articles were analyzed in accordance to the content analysis of Graneheim & Lundman.Result: Is presented in three separate categories: The nurses’ participation in decision-making, the patient and their relatives’ involvement in the process and the importance of cooperation within the interprofessional team in the process of making decisions.Conclusion: In order for the interprofessional team to be able to carry out a qualitative palliative care, it is essential that nurses are given a more clearly defined and participatory role when decisions are being made.

Bakgrund: Palliativa vården inom intensivvården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta närstående. Intensivvårdssjuksköterskorna ska tillsammans med patienten och närstående optimera en god hälsa under och efter livets slutskede och fortlöpande upprätthålla personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av patientens vård i livets slutskede inom intensivvården. Metod: En litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med god kommunikation och bra bemötande då information och en god personal-patientnärstående relation gynnade välmående. För att närstående skulle orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom god stöttning och en lugn omgivning.  God symtomlindring samt att intensivvårdssjuksköterskorna såg till en personcentrerad omvårdnad, resulterade i att närstående tyckte patienten fick en god och värdig död. Slutsats:  Främja närståendes upplevelser är viktigt genom praktiskt och emotionellt stöd. Intensivvårdssjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom både kommunikation och palliativ vård för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Background – Most likely, nurses will be in contact with patients and their relatives in palliative care at the end of life at some point in their careers. Studies have shown that relatives (family members or close friends) play a crucial role in palliative care, and that communication is a key factor in providing support for relatives. For optimal care provision, it is essential for nurses to consider and comprehend the experiences of relatives involved in palliative care at the end of life. Aim – The aim of the study was to describe the experiences of being relative to a person receiving palliative care in the end of life. Method – For this study a literature-based study grounded in analysis of qualitative researchwas used (Friberg, 2017). The qualitative method aims to create an understanding of individual’s experiences, perceptions, and needs. Nine scientific studies where analyzed. Results – Three themes where found; 1) The importance of communication and cooperation, 2) Respect and understanding, 3) Emotional challenges. Relatives express a need for clear and accessible information to alleviate stress and enhance their ability to support their loved ones effectively. Active involvement in care decisions and a person-centered approach were underscored as pivotal. Conclusion – The study underscores the significance of tailored information dissemination, active involvement of relatives in care decisions, and a person-centered approach to honor the dignity of patients in end-of-life care. Addressing these aspects can significantly improve the end-of-life experience for patients and their relatives. / Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som erhöll palliativ vård i livets slutskede. Närstående påverkas betydligt av situationen då livets slutskede hos deras anhörige väcker många olika känslor och upplevelser. Efter noggrann granskning och analys av nio vetenskapliga artiklar framkom att närstående önskade att få detaljerad information och ville vara mer involverade i vårdbeslut som tas för deras anhörige. När närstående fick vara delaktiga i vården ökade deras välbefinnande. Resultatet tydliggjorde även vikten av att bevara patientens integritet genom att individanpassa vården för att säkerställa en lugn och fridfull palliativ vård i livets slutskede. Närstående uttryckte en önskan om att undvika onödigt lidande för sin anhörige. Närstående menade att detta kunde uppnås genom att deras anhörige fick smärtlindring vid behov. Dessutom efterfrågade närstående stöd från sjuksköterskan, vilket visade sig vara av stor betydelse för att hantera denna känsliga period i livet. Diskussionen belyser sjuksköterskans centrala roll i att möta närståendes behov. Detta inkluderar att patientens integritet beaktas genom att ge en respektfull vård. Diskussionen framhåller närståendes behov av stöd och sjuksköterskans roll i att tillhandahålla känslomässigt stöd och lindra lidande. Genom att bättre förstå och tillgodose närståendes behov kan sjuksköterskan skapa en mer stödjande och empatisk vårdmiljö för både patienten och deras närstående under livets slutskede.

Background: End-of-life care meant seeing patients as a whole person where integrity and autonomy were considered. Good communication, documentation and information to both patients and relatives was considered essential. It was also important that healthcare professionals provided support to both patients and their relatives during a difficult time such as the end of life. Aim: The purpose was to describe how relatives experience the planning of end-of-life care. Method: A general literature review in which nine qualitative studies, one quantitative study and two mixed articles were used. Results: Three categories emerged in the thesis; the importance of communication, to make decisions in end-of-life care and to listen to relatives' wishes in end-of-life care. Good communication reduces unnecessary suffering in both close and family members. The second category described how difficult decisions may have to be made by relatives, which points to the importance of being able to participate in end-of-life care. This was based on the decisions relatives made based on patients' wishes at the end of life. Conclusion: Good communication was important for relatives who wanted to be involved in the end of life. There were also fears and concerns among relatives.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta utefter en helhetssyn från de fyra hörnstenarna för att stödja och lindra lidande samt främja en god död vid palliativ vård. Som sjuksköterska ska du bemöta patienten med öppenhet för att skapa en tillit och främja en god vård. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.  Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt av tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte.  Resultat: I studien framkom två huvudteman och fyra subteman. Dessa påvisar att sjuksköterskor upplever osäkerhet och stora känslor inom den palliativa vården. Även en vilja att främja en värdig död finns hos sjuksköterskorna. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att kontinuerlig utbildning ökar kunskap och trygghet samt att de får med sig verktyg som kan främja en god död. / Background: The nurse has to work according to a holistic view from the four cornerstones to support and relieve suffering and promote a good death in palliative care. As a nurse, you have to treat the patient with openness to create trust and promote good care. Aim: The aim was to study nurses experience of palliative care. Method: The chosen method was a literature review of ten qualitative and two quantitative articles that responded to the purpose of the study.  Findings: Two main themes and four subthemes emerged in the study. These show that nurses experience uncertainty and great emotions in palliative care. The nurses also have a desire to promote a dignified death. Conclusion: Nurses feel that continuous education increases knowledge and security and that they get implements that can promote a good death.

Bakgrund: I Sverige är det ungefär 90 000 personer som avlider årligen och utav detta antal, är det 70 000 personer som är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden bedriver en flerdimensionell omvårdnad för vårdtagare som vårdas palliativt i livets slutskede, för att främja deras livskvalité. Vårdtagare som närmar sig livets slutskede uttrycker även ett behov av att kommunicera om vård i livets slutskede. Syfte: Beskriva vårdtagarens upplevelse av kommunikation med vårdpersonal om vård i livets slutskede på vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Studien visar att vårdtagare har svårt för att kommunicera med vårdpersonalen om vård i livets slutskede. Utifrån resultatet utformades två huvudkategorier, att känna sig bekräftad och att känna sig värdig. Kategorierna består sammanlagt av fem underkategorier, av att bli sedd, att få uttrycka sina önskemål, att känna tillit, att inte få frågan samt att uppleva sig till besvär. Slutsats: Genom denna studie framkom det att vårdtagarna upplevde att kommunikation med vårdpersonalen angående vård i livets slutskede sällan förekom. Vårdtagarna har önskemål om vård i livets slutskede som sällan blir framfört av anledningar så som tidsbrist från vårdpersonalen, vårdtagarna upplever sig till besvär, de känner sig inte sedda och bekräftade.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 70 000 människor avlidit till följd av en långsamt förlöpande kronisk sjukdom som behandlas med palliativa insatser. Dygnet runt vårdas svårt sjuka patienter på landets alla sjukhus. Hos flertalet av dessas patienter står det klart att sjukdomen inte längre är botbar. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen och dennes anhörige genom hela kvarståendevårdförlopp och ge det bästa möjliga vård. Det skapas dagligen nya relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Detta innebär stora påfrestningar för sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan då de ständigt ställs inför etiska dilemman. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Som analysmetod valdes Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman, den första temat var Att bli känslomässigt engagerad, det andra var Att känna sig otillräcklig, det tredje var Att uppleva brist på tid, och det sista blev Att uppleva avsaknad av kunskap. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och ett behov av stöd när de arbetade med patienter i livets slutskede vilket har lett till att vårdkvalitén försämrats. Sjuksköterskorna upplevde att kunskaps avsaknaden kring palliativ vård kunde påverka vårdkvaliteten negativt och den vård som erbjuds till patienten.

Bakgrund: Vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja väl­befin­nande för den unika patienten och dess närstående. Sjuksköterskor bör vårda caritativt och personcentrerat gentemot patienten, samt stödja närstående under och efter dödsfallet. Lagar och styrdokument syftar till att säkerställa vårdkvaliteten, patient och närståendes rättigheter samt stödja för sjuksköterskorna i vården vid livets slutskede. De medför också krav på autonomi, integritet och delaktighet samt kommunikationsförmåga, lyhördhet och empati. Tidigare forskning visar dock att vården brister enligt patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede inom en somatisk vårdmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa, två kvant­ita­tiva samt en mixad ansats. Resultat: Sjuksköterskorna eftersträvade en idealisk vård för patienter och närstående, men konfronterades med olika utmaningar när de vårdade i livets slutskede i den somatiska vårdmiljön. Emellertid framkom även vissa möjligheter, såsom kompetensutveckling, vårdplanering, prioritering och att arbeta personcentrerat. Att vårda i livets slutskede kunde medföra professionella konsekvenser som fordrade strategier för att hantera dem. Slutsats: Det multiprofessionella samarbetet behöver förbättras liksom priorit­ering av gemensamma mål med vården. Sjuksköterskorna behöver formellt stöd för att bearbeta känsloreaktioner och upprätthålla energi. Vidare behövs mer utbildning och mer tid för att idealet ska nå verkligheten.

Bakgrund: En patient bedöms vara i livets slutskede när allmäntillståndet är nedsatt, ytterligare behandling inte kommer förbättra tillståendet och eventuell försämring riskerar dödlig utgång. För att uppnå bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede och inte påskynda eller fördröja döden används palliativ vård. Palliativ vård syftar till att förebygga, lindra lidande och främja livskvalitén för patienter och anhöriga. Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande, främja livskvalitet och en värdig död. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Ett huvudtema identifierades: ”Utmaningar i yrkesrollen” med tre subteman; ”känslomässig påfrestning”, ”meningsfull professionell och personlig utveckling” och ”betydelsen av stöd, samverkan och hanteringsstrategier”. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vården i livets slutskede som känslomässigt och psykiskt dränerande. Mötena beskrevs vara meningsfulla, givande och utmanande och leda till personlig och professionell utveckling. De upplevde ett personligt lidande, reflekterade kring existentiella frågor samt tvingades balansera mellan att vara emotionellt närvarande och emotionellt distanserade. Sjuksköterskorna ville vara tillgängliga för patienterna med behov av existentiellt och emotionellt stöd samtidigt som de behövde hantera sina reflektioner kring liv och död. Även vikten av hanteringsstrategier samt stödjande kollegor belystes. / Background: A patient is at the end-of-life [EOL] when the general condition is impaired, further treatment will not improve the condition and any deterioration risks death. Palliative care is used to achieve best quality of life [QOL] at the EOL and not to hasten or delay death. Palliative care aims to prevent and alleviate suffering and promote QOL for patients and their families. The nurse's responsibility is to alleviate suffering, promote QOL and a dignified death. Aim: The aim is to describe the nurses’ experiences of meeting patients at end-of-life. Method: Qualitative literature review with thematic analysis method. Results: A main theme was identified: 'Challenges in the professional role' with three sub-themes: 'emotional strain', 'meaningful professional and personal development' and 'the importance of support, collaboration and coping strategies'. Conclusion: The nurses experienced EOL care as emotionally and psychologically draining. Encounters were described as meaningful, rewarding and challenging which led to personal and professional development. They experienced personal suffering, reflected on existential issues and had to balance between being emotionally present, emotionally distant and dealing with their own reflections on life and death. The importance of coping strategies and supportive colleagues was also highlighted.