Abstrakt  Bakgrund: Cirka 56,8 miljoner människor i världen beskrivs behöva palliativ vård varje år. I Sverige avlider cirka 90 000 människor per år och cirka 80% av dem kan ha behövt palliativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes på nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. För att analysera studierna har Fribergs femstegsmodell använts. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var känslomässiga reaktioner, stöd och bristande stöd, copingstrategier och strävan efter att vara professionell. Konklusion: Sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som meningsfullt och känslomässigt utmanande. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor kan påverka patienters vårdkvalitet och bristande stöd från arbetsplatsen kan påverka sjuksköterskors hälsa. Ytterligare forskning kan behövas angående sjuksköterskors utbildning och erfarenheter av palliativ vård. / Abstract  Background: Around 56.8 million people in the world are described as needing palliative care each year. In Sweden, around 90,000 people die each year and around 80% of them have needed palliative care. Aim: The aim of the literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Methods: A literature study was carried out on nine qualitative articles. Database search was performed in Cinahl, Pubmed and PsycInfo. To analyze the studies, Friberg's five-step model has been used. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories. The four main categories were emotional reactions, support and lack of support, coping strategies and ambition to be professional. Conclusion: Nurses experience end-of-life care as meaningful and emotionally challenging. Lack of knowledge among nurses can affect patients' quality of care and lack of support from the workplace can affect nurses' health. Further research may be needed regarding nurses' education and experiences in palliative care.

Bakgrund: De senaste decennierna har antalet personer som drabbas av pankreascancer ökat. Pankreascancer upptäcks ofta sent under sjukdomsförloppet och botande behandling är sällan möjlig. Sjukdomen innebär för patienten olika komplexa symtom, där studier visat att patienterna har mer smärta och ångest än andra cancerpatienter. Medianöverlevnad efter diagnos är 4–6 månader. Detta innebär att de flesta patienter som diagnostiseras med pankreascancer förr eller senare kommer behöva palliativ vård.  Motiv: På mindre orter finns inte samma förutsättningar för att bedriva specialiserad vård vilket innebär att patienter med specifika sjukdomstillstånd såsom pankreascancer vårdas på akutvårdsavdelningar där personalen saknar specialistkunskaper inom onkologi/palliativ vård. Den föreliggande studien är därför viktig för att belysa vilka svårigheter sjuksköterskor möter samt vilka resurser de behöver för att bedriva god och patientsäker vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: ”Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård påverkar patientens sista tid”, ”Sjuksköterskor känner sig otillräckliga”, ”Externa resurser är ett värdefullt stöd” samt ”Viktigt att avdelningsläkarna har rätt kompetens och är engagerade”.    Konklusion: Studien ger ökad kunskap om möjligheter och svårigheter vid vård i livets slutskede på akutvårdsavdelning. Resultatet visar att vårda patienter i livets slutskede på akutvårdsavdelning innebar en etisk stress för sjuksköterskan då prioriteringar mellan vård i livets slutskede och patienter med akuta medicinska behov ofta gjordes. Bristande kompetens inom palliativ vård försvårade vårdsituationen. Fler specialistsjuksköterskor och kontinuerliga vidareutbildningar för vårdpersonalen skulle kunna förbättra vården för patienterna och därmed öka möjligheterna till jämlik vård.

Bakgrund: Närstående kan betraktas vara till god hjälp i vård i livets slutskede. Närstående anses besitta goda kunskaper om patienten och kan vara till god hjälp för symtomlindring, som är en av de fyra hörnstenarna i den palliativa vården. Sjuksköterskan utgår ifrån sex kärnkompetenser för att bedriva en säker vård för patient och närstående.  Syfte: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att göra närstående delaktiga i vården till patienter som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En studie med kvalitativ metod som baserades på elva vetenskapliga artiklar och granskades utifrån Fribergs fem analyssteg.  Resultat: Studiens resultat påvisade att närstående är en viktig del i vård i livets slutskede samt besitter goda kunskaper om patienten. Resultatet består av två huvudfynd och sex subkategorier. I resultatet framkom det att god kommunikation, tidig planering samt en god vårdmiljö krävdes av sjuksköterskan för att göra närstående delaktiga. Etiska dilemman upplevde sjuksköterskor vara en svår del av delaktighetsprocessen. Resultatet uppger att sjuksköterskans kompetens och professionella roll sattes på spel när konflikter med närstående uppstod.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att närstående var en viktig pusselbit för att främja patientens livskvalitet i livets slutskede, samt för att bidra till en personcentrerad omvårdnad. / Background: Relatives can be considered as good help in end-of-life-care, and they also have good knowledge of patients wishes in the end of life. Relatives can be of significant help for nurses when it comes to symptom reliefs which is one of the four cornerstones in palliative care. Nursing care is based on six core competencies for conducting a patient-relative centered care.  Aim: To describe nurses' experiences of involving relatives in the care of patients who needs end of life care.  Method: A literature review with a qualitative method that included eleven scientific articles that were reviewed and analyzed, based on Friberg's five steps.  Results: Relatives are important in the final stages of life and possess good knowledge of the patient. Two main categories and six subcategories were found. The results proves that good communication, early planning and good environment are important for nurses to include relatives in the end-of-life-care. Ethical issues were experienced as difficult to make relatives participating in the end-of-life-care. When conflicts occurred, the nurses’ competences and professional role were questioned. Conclusion: Nurses felt that relatives were important to promote the patient's quality of life in the final stages of life, and to contribute to person-centered care.

Bakgrund: Ingen kan fly från döden. Det är en process som ställer en inför psykiska, fysiska, sociala men främst existentiella utmaningar och svårigheter. Intensivvården med dess livsuppehållande behandling är en ung konst. Exempelvis började maskiner för artificiell ventilation användas under 50- talet. I vår nutid omfattas vård i livets slutskede av den palliativa vården. Socialstyrelsen publicerade 1992 en handbok som gav vägledning i form av riktlinjer om vissa etiska frågor bakom livsuppehållande behandling. Syfte: Att skapa en överblick över de juridiska dimensionerna i beslutet om att avstå från eller avbryta livsuppehållande medicinska åtgärder, och att granska de viktigaste etiska argumenten kring denna fråga. Metod: Studien baserades på en texttolkande, hermeneutisk metod. Begrepps- och argumentationsanalys genomfördes. Relevant litteratur valdes utifrån projektarbetets frågeställning som sedan analyserades ur ett etiskt perspektiv. Resultat: Exempel på livsuppehållande behandlingar är andningsunderstödjande behandlingar så som respirator, assisterad cirkulation i form av HLR samt dialys eller tillförsel av blodprodukter, vätska och näring. En patient som är beslutskapabel har rätt att neka livsuppehållande behandling. Om patienten inte är beslutskapabel ska de som känner patienten bäst i samråd med vårdteamet besluta vad patienten hade önskat om denne var beslutskapabel. Ett ställningstagande bör alltid utgå från patientens bästa intresse. Slutsats: Att endast utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet kan i vissa ögon ses som >hjärtlöst<. Beslutet måste vara baserat på empati, medmänsklighet, vetenskap, beprövad erfarenhet men framför allt med patientens bästa intresse i absoluta fokus.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande. När döden är nära önskar de flesta att få slippa lidande samt få en död som är förenlig med sina egna värderingar. Värdighet som identitet är en av de viktigaste aspekterna i samband med vårdande och har stor påverkan på hur vårdandet av individen ska ske. Patientens värdighet kan i vårdsituationer gå förlorad på grund av bristande kunskaper och bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bevara värdigheten hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Metod: Studien har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt. Genom systematisk databassökning har 13 artiklar identifierats. Artiklarna har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Fribergs analyssteg. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Respekt för patienten, Kommunikation och Lindra lidande. Dessa komponenter ansågs vara viktiga i bevarandet av patientens värdighet vid vård i livets slutskede. Slutsats: Att bevara värdighet hos patienter vid vård i livets slutskede inbegriper respekt för patientens värdighet, god kommunikation mellan patient, närstående och vårdteam samt lindrat lidande. Detta kan uppnås genom att respektera och stödja patientens rätt till delaktighet i vård och behandling samt att vara lyhörd inför de preferenser och önskemå lpatienten har inför livets slutskede. Sjuksköterskans nyckeluppgift för att bevara patientens värdighet är att försöka förstå och respektera patientens bakgrund, tro och religion. Frånvaro av fysiskt och psykiskt lidande anses vara av vikt i bevarandet av patientens värdighet. / Background: Palliative care at the end of life aims to promote quality of life and alleviate suffering. When death is near, most people wish to avoid suffering and to have a death that is compatible with their own values. Dignity as an identity is one of the most important aspects in connection to caring and has a great influence on how the care of the individual should be done. The patient's dignity can be lost in care situations due to lack of knowledge and treatment from healthcare professionals. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ experiences of preserving dignity in adult patients in end of life care. Method: The study has been conducted as a structured literature review with the elements of methodology used in systematic literature review. Through systematic database search, 13 articles have been identified. The articles have been quality checked and analyzed according to Friberg’s steps of analysis. Results: In the result three categories emerged: Respect for the patient, Communication and Reducing suffering. These components were considered important in the preservation of the patient’s dignity in end of life care. Conclusions: Preserving dignity of patients in end-of-life care includes respect for the patient's dignity, effective communication between the patient, relatives and care team, and alleviated suffering. This can be achieved by respecting and supporting the patient's right to participate in care and treatment, as well as being sensitive to the preferences and wishes the patient has before the end of life. Nurses’ key task in preserving the patient's dignity is to try to understand and respect the patient's background, faith and religion. Absence of physical and psychological suffering is considered important in preserving the patient's dignity.

Bakgrund: Barn förväntas växa upp och överleva sina föräldrar, att leva ett långt liv. Det blir inte så för alla barn, detta kan bero på att barnet drabbas av en obotlig sjukdom som slutligen leder till lindrande behandling i livets slutskede för barnet. Sjuksköterskors uppgifter i palliativ vård är att lindra lidande och främja patienters livskvalité. Familjecentrerad omvårdnad och kommunikation är en viktig del i vårdandet av barn i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med 12 inkluderande artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, med en induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades i sex slutkategorier; att möta utmaningar i relation med barnet och familjen, att vara känslomässigt och professionellt involverad var en svår balans, att växa i sin profession och ifrågasätta sitt arbete, att arbeta i en känslomässig bergodalbana, att ha behov av stöd i och utanför arbetet och att kommunicera på patientens villkor. Slutsats: Etiska och moraliska situationer satte press på sjuksköterskor vid vårdandet av barn i livets slutskede. Litteraturstudien kan tillföra en förståelse för sjuksköterskans arbete i vårdandet av barn i livets slutskede. Förståelsen kan bidra till förbättringsmöjligheter i professionsutövandet och i arbetsmiljön.

Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år, varav 550 av dessa är barn.  Specialiserad palliativ vård samt specialistutbildningar inom palliativ vård är generellt inte utformad för vård av barn i livets slutskede. Bristfällig utbildning hos vårdpersonal samt liten erfarenhet av att ge palliativ vård till barn orsakade känslor av osäkerhet i  vårdsituationer med barn och familjer. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier samlade från databaserna Cinahl och PubMed. En manuell sökning gjordes. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, att hantera svåra situationer, utmaningar i mötet med familjer och möjligheter i mötet med familjer. Konklusion: Vårdpersonal önskar utbildning i palliativ vård av barn samt kommunikationsövningar med sörjande familjer. Vidare forskning behövs angående barns risk för lidande vid familjecentrerat förhållningssätt, nödvändiga organisatoriska åtgärder samt vårdutbildningars behov av att inkludera palliativ vård av barn. / Background: About 90,000 people die every year in Sweden and of those are 550 children. Specialized palliative care and specialist education in palliative care are generally not designed for end-of-life care of children. Inadequate education of healthcare professionals and little experience of giving palliative care for children caused feelings of insecurity in care situations with children and families. Aim: The purpose was to describe healthcare professionals experiences of providing end-of-life care for children in hospitals. Methods: Literature study based on nine qualitative studies collected from the databases Cinahl and PubMed. One manual search was performed. The analysis was implemented using Friberg's fivestep model. Results: The analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories were: emotional reactions, to handle difficult situations, challenges in meeting families and opportunities in meeting families. Conclusion: Nursing staff want education in palliative care of children and communication exercises with grieving families. Further research is needed regarding children's risk of suffering from a family-centered approach, necessary organizational measures and the need for nursing education to include palliative care of children.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården. Att sköta en patient i livets slutskede är en krävande uppgift, om se-dan patienten dessutom kommer från en annan kultur, krävs en kunskap och en annan inriktning på arbetet än vad vi är vana vid. Syftet med studien var att belysa vilka kunskaper vårdpersonalen behöver vid omvårdnad av patienter som har en annan kultur/religion än vårdgivarens egen och är i livets slutskede. I de veten-skapliga artiklar vi analyserat framkommer viss kunskapsbrist hos vårdpersonal, religiöst kunniga medlemmar, samt familjemedlemmars omhändertagande. I stu-dien framkommer även lämpliga åtgärder som bör vidtagas. Den kunskap och information vi fått från vår analys av artiklar och litteraturstudier, visar att mer utbildning och forskning behövs inom det här området. / Nilsson, A & Svensson, T. End of life care from a cultural perspective. A litera-ture review about the nursing staffs care of dying and/or deceased patient from Islamic or Jewish religion/culture. Degree project, 10 Credit Points. Nursing pro-gram. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2005.Through the world´s globalising and the open borders this brings, the nursing staff’s work have gotten yet another alignment, namely the culture congruent care. To care for a patient in the end of life is a demanding task, and if then the patient furthermore is from another culture, this will demand a knowledge and alignment in the work we are used to. The purpose of this study was to illustrate which knowledge the nursing staff needs in care of patients that have a different cul-ture/religion other than the caregivers own and is in the end of life. In the scien-tific articles we analysed certain lack of knowledge with the nursing staff, reli-gious competent members, and family members care emerged. In the study also appropriate needs to be undertaken emerged. The knowledge and information we received from our analysis of the articles and literature reviews shows that more education and research in this area is needed.

Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella frågor. Då patienter i livets slutskede befinner sig på vanliga vårdavdelningar behöver allmänsjuksköterskan kunskap om andlighet i livets slutskede, särskilt då patienter inte får stöttningen som önskas från sjukvårdspersonal i andliga frågor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse för patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes i olika databaser. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades och tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades för att sedan sammanställas till studiens resultat. Resultat: Två teman framkom: Inge trygghet och styrka och inge skuld, tvivel och rädsla. Trygghet och styrka innefattades av hopp om liv efter döden, lämna kontrollen till en högre makt, acceptans, mening, frid, försoning, och en vilja att hjälpa andra. Skuld, tvivel och rädsla kunde grunda sig i att sjukdomen sågs som ett straff eller att högre makter skulle ha kontroll över situationen. Djup smärta, förtvivlan och desperation var betydelsen av andlighet för en del patienter. Konklusion: Andlighet hade olika betydelse för olika individer. För vissa betydde andlighet trygghet eller styrka, för andra skuld, tvivel eller rädsla. / Background: Nurses feel unsure while meeting patients at the end of life and are lacking competence in spiritual and existential questions. Since patients at the end of life are cared for at regular care units the general nurse need knowledge about spirituality at the end of life, especially when patients don’t receive the support they wish for in spiritual issues from healthcare professionals. Aim: To describe the meaning of spirituality for patients at the end of life. Method: A literature review based on scientific articles. The data were collected from different data bases. Articles that answered the aim were quality controlled and ten articles were included in the study. The results of the articles were analysed, themed and then put together to form the result of this study. Result: Two themes appeared: instil comfort and strength and instil guilt, doubts and fear. Comfort and strength covered hope of an afterlife, leaving the control to a higher power, acceptance, meaning peace, reconciliation and a will to help others. Guilt, doubts and fear were based on that the disease was considered to be a punishment or that higher powers had the control of the situation. Deep pain, despair and desperation were the meaning of spirituality for some patients. Conclusion: Spirituality had different meanings to different individuals. For some spirituality meant comfort or strength, for others it meant guilt, doubts or fear.

The purpose of the study was to discover how nurses can maintain a good quality of life for cancerpatients at the end of life. We examined seven scientific articles in accordance with Polit, Beck & Hungler (2001) criteria for scientific validity. We used Carnevali's (1996) model of demand and resources as a frame of reference. The results showed that physical, psychological, social and spiritual needs affect quality of life in different ways. It also came out that it was difficult to measure something as individual as quality of life. / Syftet med vår litteraturstudie var att ta reda på vad cancersjuka patienter i livets slutskede upplevde som livskvalité och vilka omvårdnadsåtgärder kan vi som sjuksköterskor tillämpa för att upprätthålla den livskvalitén. Metoden var en litteraturstudie där vi har granskat sju vetenskapliga artiklar enligt Polit, Beck & Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Vi använde oss av Carnevali´s (1996) modell för krav och resurser som referensram. Resultatet visade att fysiska, psykiska, sociala och andliga behov påverkade livskvalitén på olika sätt. Det framkom också att det var svårt att mäta något så individuellt som livskvalité