Sammanfattning Bakgrund: Vård i livets slutskede är krävande för såväl familj som sjuksköterskor, men många sjuksköterskor erfar trots det att de får någonting tillbaka av att vårda de döende. Cancersjukdomar är vanligt och både överlevnaden och prognosen skiftar mycket beroende på vilken typ av cancer en person blir diagnostiserad med. Det är därmed viktigt att sjuksköterskor har kunskap och förståelse om grundläggande palliativ vård samt vård i livets slutskede för att kunna erbjuda den bästa vården för såväl patient som dennes anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i vårdandet av patienter med cancer i livets slutskede på sjukhus. Metod: Examenarbetet utgick enligt en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Utifrån 11 artiklar analys framkom två tema: Etiska utmaningar i vårdandet och sjuksköterskans utveckling. Dessa innefattar fem subteman som beskriver sjuksköterskors erfarenheter att vårda i livets slutskede. Slutsatser: Det framkom att sjuksköterskor blir utmanade av känslomässig involvering med patienter, tidsbrist, mängden information sjuksköterskor bör ge sina patienter samt att kunna vara i ett existentiellt samtal. Sjuksköterskorna erfor att de har utvecklats mycket av att vårda patienter i livets slutskede, både personligt och professionellt. Däremot erfor sjuksköterskorna också att de saknade kunskap i att ge vård i livets slutskede. / Background: To give care in the end of life is a demanding process for both family members and nurses, but the nurses experiences that in spite this, they gain a lot in return to care for the dying. Cancer is common and the survival and prognosis differs depending on what type of cancer a person is diagnosed with. It is therefore important for the nurse to have knowledge and understanding in basic palliative care and end-of-life care to be able to offer the very best care for both the patient and their family. Aim: This study describes the experiences that nurses have in the care of patients with cancer in end-of-life care in a hospital. Methods: A systematic literature study with descriptive synthesis was used. Results: After 11 articles were analyzed two themes emerged: Ethical challenges in caring and nurses’ development. These include five subthemes that describes the nurses experience in end-of-life care. Conclusions: Results showed that nurses were challenged by the emotional involvements with their patients, the lack of time, how much information to give their patients and how to be in existential conversations with their patients. The nurses experienced that they developed a lot by caring for patients in the end of life. However, the nurses experienced that they lacked knowledge in providing end-of-life care

Bakgrund: Palliativ vård innebär att främja livskvalité och att lindra lidande för patienter som vårdas vid livets slutskede. Lindra smärta och symptom är två viktiga mål för att patienten ska kunna uppleva ett välbefinnande trots sin svåra sjukdom. Omvårdnaden för den döende patienten bör vara personcentrerad, en vårdmodell som kallas de 6:sn underlättar och främjar en personcentrerad vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede inom sluten somatisk vård. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturbaserad metod bestående av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkommer tre huvudteman; bygga nära relationer, samarbete mellan inblandade aktörer och emotionellt påfrestande, med sju underteman. Konklusion: Den kommunikativa förmågan hos sjuksköterskan är en kärnpunkt för god omvårdnad inom den palliativa vården, kontinuerlig övning och utbildning skapar goda förutsättningar för hög kommunikativ förmåga. Att möta patienter i livets slutskede är emotionellt påfrestande, tid och kontinuitet för varje patient skapar goda förutsättningar för sjuksköterskan att möta dessa känslor på professionellt sätt. / Background: Palliative care means supporting life quality and preventing suffering to patients in care in the end of life. Relieving pain and symptoms are two important aims for the patient to experience a wellbeing despite a severe disease. The care for the dying patient should be person centred, a model of care I used to simplify a person centred care and it`s called the 6:sn. Purpose: To illustrate nurses’ experiences of caring patients in a palliative phase within closed somatic care. Method: The used method in this study is a literature review consisting nine qualitative articles. Result: Three main themes are emerged from the analysis; build close relationships, cooperation between actors involved and emotional stress, with seven subthemes. Conclusion: The nurse’s ability to communicate is the main point for good care in the palliative care. Frequent practice and education creates good qualifications for having a well developed communicative skill. To meet patients in the end of life is an emotionally trying, time and continuity to each patient creates a good basis for the nurse to meet these feelings in a professional way.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja dem att leva med värdighet och välbefinnande till livets slut oavsett diagnos och ålder. Syftet med palliativ vård är att förebygga och lindra lidandet genom tidigt upptäckt, noggrann analys och behandling. Det handlar om att bevara patientens självbild, självbestämmande, integritet och sociala relationer samt skapa mening och en god symtomlindring. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att utföra palliativ omvårdnad till vuxna patienter. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar och en mixad metod analyserades och presenterades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Efter analys uppkom sex huvudkategorier och fyra underkategorier. Dessa kategorier var: utmaningar, (när tiden inte räcker till, när kommunikationen inte fungerar), närståendes delaktighet, att fatta beslut, arbetstillfredsställelse (att kunna vägleda en patient till en värdig/god död, att känna en känsla av privilegium), känslomässigt överväldigande samt tro och andlighet. Diskussion: I detta avsnitt tog både metoddiskussion och resultatdiskussion upp. I metod delen diskuterades metodens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultat i en ordning med utgångspunkt i omvårdnadsteori (Travelbee, 1971). Författarnas egna reflektioner också diskuterades under hela avsnittet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att tiden inte räckte till, att de behövde mer tid avsatt till palliativa patienter och inte akuta situationer där de måste skynda sig och lämna den palliativa patienten. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>

No description available.

Background: The palliative care's unique characteristics and specific guidelines are described in the steering documents by the WHO and “Socialstyrelsen”, it includes both patient and related persons. The specific palliative care is divided into two phases that have different goals and directions regarding the patient. The are described as start and end palliative phase, where the later phase is referred to as end-of-life care. Experiences of existential and emotional suffering, vulnerability and stress are described in patients' and relatives' reports. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses´ experiences of caring for patients at the end of life.   Method: The literature review is based on ten scientific original articles. The articles were analyzed with the help of Friberg so that themes could be identified. The search bases used to find the articles were CINAHL complete and Medline. The results articles are published between 2010–2019 and are of qualitative design. Results: The results present nurses' experiences in end of life care. The results described nurses' experiences of being professional as well as being fellow humans when caring for patients at the end of their lives. Finally, the result described the nurses’ experience in finding a balance between being professional and fellow human in end-of-life care. Discussion:  The results were discussed based on Travelbee's theory of the interpersonal relationship and the establishment and importance of communication. The nurses strived to establish the interpersonal relationship, but nevertheless experienced many obstacles and difficulties in their endeavors. Furthermore, the nurses´ experiences of being a fellow human being were also discussed. That the experiences the nurse goes through shapes her as a human being and influences her as a nurse.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskors roll inom den palliativa cancervården innebär inte bara att vårda själva patienten. Patientens anhöriga är också en del utav vården som ges till patienten. År 2017 avled 19 953 personer som var palliativt registrerade och hade diagnosen cancer, vilket innebär att både förloppet innan och efter döden, kräver stöd till anhöriga.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors   upplevelser av att stödja anhöriga i den palliativa cancervården. Design: I denna litteraturöversikt användes kvalitativ design med avseende att ge en översiktsbild om forskningsläget. Resultat: Resultatet sammanställdes av 12 artiklar genom kvalitativ analys om hur sjuksköterskor upplever det att stödja anhöriga. Sex olika kategorier som är kopplat till sjuksköterskans kärnkompetenser; vilka är personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård och förbättringskunskap, där resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde både negativa och positiva aspekter i stödjandet av anhöriga. Slutsats: Kunskapsläget för sjuksköterskor som ska stödja anhöriga inom palliativ cancervård behöver utvecklas. Anledningen kan vara att sjuksköterskor upplever kunskapsluckor i mötet med anhöriga, och där med saknar verktyg för att hantera både egna emotionella intryck, men även anhörigas olika reaktioner på sorg.

Bakgrund: Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är omvårdnad. Vård i livets slutskede handlar om att bevara bästa möjliga livskvalitén under tiden som är kvar av livet. Patienters upplevelse av vård i livets slutskede är varierande från individ till individ. Många patienter upplever rädsla och oro inför slutet. Patientens familj kan känna sig hjälplösa vid vård i livets slutskede när de behöver ta viktiga beslut. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Studiens resultat visade att vård i livets slutskede var en utmaning för sjuksköterskorna, men det upplevdes även som en meningsfull process. Flera sjuksköterskor nämnde att de har fått en ny syn på livet och döden efter att de har vårdat döende patienter. Att bygga en relation med sin patient gav sjuksköterskorna styrka och meningsfullhet. I studien så framkom det även att brist på kunskap kunde påverka omvårdnaden negativt. Slutsats: Den föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som en känslosam utmaning. Att vara professionell i mötet med döende patienter är svårt för sjuksköterskorna. För att öka de positiva upplevelserna och minska de negativa upplevelserna vid vård i livets slutskede anser författarna att det krävs fortsatt forskning inom området.

Barn- och ungdomstiden förknippas normalt med en förväntan att barnet har en lång framtid framför sig. När ett barn drabbas av obotlig sjukdom och det inte längre finns någon botande behandling övergår vården till palliativ vård. Att vårda ett barn som befinner sig i livets slutskede innebär för sjuksköterskan flera påfrestningar. För att sjuksköterskor ska kunna möta och hantera dessa krävande situationer är det viktigt med kunskap inom områden som bemötande, etiska principer, palliativ vård och hur ett professionellt förhållningssätt tillämpas i familjecentrerad omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede. En litteraturstudie genomfördes med 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier som beskrev att sjuksköterskor upplevde arbetet som givande trots att det var krävande. De upplevde en brist på kunskap gällande palliativ vård och detta ledde till en känsla av osäkerhet i deras roll och då var stödet från kollegor extra viktigt. Sjuksköterskor upplevde även att det växte fram en nära relation till både patienten och dennes familj och därför kunde det vara svårt att vara professionell.  De svåra situationerna i livets slutskede gör att tid för reflektion och stöd inom personalgruppen blir en viktig intervention för att öka hälsan hos sjuksköterskor och minska risk för utbrändhet eller att sjuksköterskor lämnar verksamheten. Att fokusera på det som är positivt och givande kan ge en känsla av att omvårdnad av barn i livets slutskede är meningsfullt och inte endast tungt och sorgligt.

Bakgrund: Livets slutskede är en del i den palliativa vården som syftar främst till att lindra patientens besvärliga symtom och göra livet så hanterbart som möjligt inför döden. Genom en djupare förståelse av hur det är att befinna sig i livets sista tid kan omvårdnaden anpassas därefter.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Fribergs fem steg.  Resultat: Resultatet presenteras i två teman; att konfronteras med det okända och en känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att de upplevelser som uppstår i livets slutskede är olika för varje patient och de bör bemötas utifrån sin egen livsvärld. Resultatet visar också att det finns behov av trygghet och symtomkontroll vilket kan vara av betydelse för patienternas upplevelse av livskvalitet den sista tiden i livet.  Slutsats: Resultatet visar att patienter i livets slutskede ofta upplevde rädsla och oro vid konfrontation med det okända. De ville inte försvinna från livet och gå miste om framtiden. Trygghet var ett tydligt behov hos patienterna som befinn sig i livets slutskede. Anhöriga och den andliga världen beskrivs kunna ge denna trygghet. Det visade sig också att hoppet är det sista som överger människan. / Background: The final stage of life is part of palliative care and aims primarily to relieve the patient's troublesome symptoms and make life as manageable as possible before death. Through a deeper understanding of what it is like to be in the last days of life, care can be adapted accordingly.  Aim: To describe patients experience of existing in the end of life. Method: A literature study based on twelve articles with qualitative design. The five steps of Friberg were used for the data analysis.  Results: The result are presented in two themes; to be confronted with the unknown and a sense of meaning. The result show that the experiences that arise at the end of life are different between patients and should be treated based on their own life world. The result also shows that there is need for security as well as symptom control which can be of importance for the patients experience of quality of life in the final time in life.  Conclusion: The result show that patients in the final stages of life often experienced fear and anxiety when confronted with the unknown. They did not want to disappear from life and miss out on the future. Security was a prominent need for the patients in the end of life. Relatives and the spiritual world were found providing this security. It was also shown that hope is the last thing leaving the human.