Bakgrund: Att vara närstående till en patient som vårdas med palliativ intention kan medföra fysiska och psykiska påfrestningar. Studier har påvisat att partners löper högre risk än andra närstående att drabbas av ohälsa. Då vården centreras kring patienten riskerar partners behov av stöd ej bli uppmärksammat och medföra att partners blir utbränd eller traumatiserad. Syfte: Att belysa hur den palliativa patientens partner upplever sin roll inom palliativ vård. Metod: För att undersöka detta gjordes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgick från tre databaser Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Teoretisk referensram för studien var systemteori. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier överväldigande, otydlig och ensam. Partners beskrev sin roll som överväldigande med ökad arbetsbörda såväl fysisk som psykisk. Informationsbrist och inte alltid fungerande informationsflöden med och mellan vårdinstanser medförde att partners upplevde ovisshet i vad som förväntades av dem och rollen upplevdes otydlig. Situationen kunde leda till social isolering och att partners upplevde en distans till sin omgivning. Det kunde även uppstå känslomässig distans till den sjuke då relationen dem emellan förändrades vilket bidrog till att partners upplevde sin roll som ensam.  Slutsats: Att vara partner till en patient vid vård i livets slutskede kan innebära psykiska, fysiska och praktiska utmaningar i tillvaron vilka ger sig uttryck utifrån den unika situationen. Hur partners upplever situationen påverkas av hens relation till den sjuke och hens relation till sjuksköterska. För att utforma stöd till partners som utgår från deras behov behöver partners upplevelse av sin roll inom palliativ vård ges utrymme.

Bakgrund: Palliativ vård går ut på att främja patientens autonomi, förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten och hens anhöriga ända fram till livets slutskede. Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Sjuksköterskans omvårdnad utgår från dessa hörnstenar där patienten och dess anhöriga ska ses som en helhet utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod:Litteraturöversikten är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar tagna från databasen CINAHL Complete och som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. I denna litteraturöversikt användes Benners teori som teoretisk utgångspunkt.   Resultat:Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter inom palliativ vård presenterades i denna litteraturöversikt i fyra huvudteman: Mötet med döden och döende patienter, Sjuksköterskans upplevelser av eget lidande att vårda döende patienter, Sjuksköterskans behov av stöd och relationsskapande. Diskussion: I litteraturöversiktens diskussion har resultatet diskuterats i tre huvudteman: erfarenhetens betydelse, kollegialt stöd och närhet och distans. Detta utifrån Benners teori, som talar om sjuksköterskans utveckling från novis till expert. / Background: The essence of palliative care is to promote patients autonomy, improve the life quality, and relieve suffering of the patient and their family until life’s finiteness. Palliative care consists of four cornerstones: symptom relief, relative support, teamwork, and communication. These cornerstones set the foundation for nursing care where patients and their families are seen as an entirety in terms of the physical, physiological, social, and existential needs. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse´s experience of caring for patients in the end of life. Method: The literature review is based on eight qualitative studies taken from the CINAHL Complete database and was analyzed using Friberg’s analysis method. In this literature review Banner’s theory was used as the theoretical starting point. Results: Nurse´s experience within palliative care was described in four main themes: facing death and dying patients, nurse´s experience of own suffering from caring for dying patients, nurse´s need for support, and creating a relationship. Discussion: During the discussion of the results in this literature review three main themes emerged: importance of experience, collegiate support, and closeness and distance. Benners theory was used that describes nurse´s progress from novice to expert.

No description available.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom i livets slutskede hos den äldre multisjuka patienten. Slutenvårdsavdelningar är traditionellt inriktade på botande behandling och akuta tillstånd vilket gör att smärtbehandling kan förbises. Sjuksköterskan är bland dem som arbetar närmast patienten och har det avgörande ansvaret gällande smärtbedömning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning hos äldre personer i livets slutskede.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma på medicinska/geriatriska vårdavdelningar i södra Skåne. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser kunde förstås utifrån de fyra kategorierna: strukturella ojämlikheter, komplext och kräver rutiner, teamarbete behövs samt anhöriga – en resurs. I de olika kategorierna var för sig framkom sjuksköterskors upplevelser av smärtbedömning i livets slutskede.Slutsats: Författarna har under studiens genomförande noterat att det finns kunskapsluckor gällande organisationens uppbyggnad vilket påverkar omvårdnaden kring den äldre palliativa patienten i livets slutskede negativt och författarna vill belysa att ytterligare forskning inom området behövs.Nyckelord: Innehållsanalys, Kvalitativ design, Livets slutskede, Omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser, Smärtbedömning / Background: Pain is a common symptom of the final stages of life among older elderly multi-diseased patient. Nursing is traditionally focused on curative treatment and acute conditions resulting in that pain treatment can be overlooked. Registered nurses are among those who are closest to the patient and have the decisive responsibility for pain assessment.Aim: This study aimed to investigate nurses' experiences of pain assessment in elderly people in the final stages of life.Method: This study was conducted as an interview study with qualitative design. A total of ten registered nurses working at medical and/or geriatric care units in southern parts of Sweden were interviewed. Transcribed data was analysed by content analysis.Result: Four main categories: structural inequalities, complex and requires routines, team work is needed and relatives - a resource, were interpreted to reflect nurses’ experiences of pain assessments among older people in the final stages of life.Conclusion: The result mirrored amongst others gaps in the knowledge regarding organisational structures which seemed to negatively affects the nursing care on offer to this group of patients. More research into this is warranted.Keywords: Content analysis, End of life of life, Nurses' experiences, Nursing, Pain assessment, Qualitative design

Bakgrund: Obotliga cancersjukdomar tar årligen flera tusen människors liv världen över. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i bevarandet utav livskvalitén för patienten den sista tiden. Tidigare forskning visar på utmaningar för sjuksköterskan vid vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från en onkologavdelning i södra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet från intervjuerna.  Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De kategorier som framkom var Att arbeta med obotlig cancer, Helheten kring människan, Maktlöshet samt Döden som slutdestination.  Slutsats: Erfarenhet inom vård i livets slutskede bidrog till att arbetet enklare gick att hantera. Stöd från kollegor visade sig vara avgörande för sjuksköterskorna för att hantera sina egna känslor, krävande situationer på arbetet samt för att minimera påverkan på vardagslivet.

Att leva med kognitiv ohälsa innebär ofta ett sviktande minne följt av apati och ängslan för personen som drabbats. När det inte fungerar att bo hemma längre på grund av att det blir omöjligt att ta hand om sig själv kan det bli nödvändigt att behöva lämna hemmets trygga sfär för en flytt till särskilt boende. Då kan det bli viktigt att pynta det nya boende med igenkännande saker för personernas trygghets skull. När personer med kognitiv ohälsa närmar sig livets sista dagar kan personerna bli än mer oroliga och spända. Personerna har ofta svårt att orientera sig och visar på förvirring i livets slutskede. I detta skede har distriktssköterskan en viktig roll med att ge en god vård vid livets slutskede till personer med kognitiv ohälsa. Att studera hur distriktssköterskor vårdar döende personer med kognitiv ohälsa boendes på särskilt boende kan ge en större förståelse för hur vården i livets slutskede kan förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors sätt att vårda personer med kognitiv ohälsa som närmar sig döden på särskilt boende. En systematisk och integrativ litteraturöversikt valdes som metod till denna studie för att öka bevisbarheten samt för att kunna studera distriktssköterskors sätt att vårda utifrån studiens syfte. Resultatet visade på tre olika kategorier med tio underkategorier som beskrev förmågan att vårda i livets slutskede och samarbetet med närstående. Därtill behandlades distriktssköterskans förutsättningar att vårda i livets slutskede. En kontinuerlig vårdkontakt vid vård av personer med kognitiv ohälsa i livets slutskede visade sig vara mycket viktig.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta anhöriga inom palliativ vård. Palliativ vård innebär god vård som handlar om att lindra symtom och stödja anhöriga. Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med anhöriga som oftast upplever ett bra bemötande från sjuksköterskorna, men ibland brister det i kommunikationen kring patienternas vårdsituation vilket skapar frustration hos sjuksköterskorna. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga inom palliativ vård beskrivs i två teman och den första är involvering i mötet med subteman att minska lidande och uppleva bra kommunikation. Det andra temat är att uppleva otillräcklighet med subteman hindrande i arbetet och brister i kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter kring kommunikationen med anhöriga och behöver utökad kunskap samt erfarenhet om hur de ska bemöta anhöriga i frågor om döden, kunna ge tydlig information och bli bra på att kommunicera.

Bakgrund: Cancer är en av de sjukdomar som flest barn avlider av varje år. Pediatrisk palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för barn i livets slutskede där sjuksköterskan har en betydande roll som innefattar att uppfylla barnets och närståendes behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 kvalitativa artiklar och 1 med blandad metod. Dessa hämtades i databaserna Pubmed och Cinahl genom sökningar inom ämnet. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde att deras yrkesroll var givande och inspirerande. Att tillgodose barnet och familjens önskemål samt behov för att underlätta lidande, som även inkluderar andliga och kulturella behov identifierades av sjuksköterskor. Däremot beskrevs även sorgen som uppstår i arbetet och att återhämtning samt tid för reflektion erfordrades. Brist på kunskap och utbildning inom palliativ vård och vård i livets slutskede identifierades. Sjuksköterskor kunde känna sig otillräckliga och betonade behovet av utbildning. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede involverade mycket sorg och lidande. Trots detta kunde de se meningen i att få vårda ett barn i dennes sista tid i livet. Känslomässiga band kunde skapas med barn och familj, vilket kunde leda till personlig och professionell utveckling hos sjuksköterskan. Behov av utbildning och stöd identifierades av sjuksköterskor för att kunna tillhandahålla en god omvårdnad.

Bakgrund: Årligen är cirka 20 miljoner barn världen över i behov av någon form av omvårdnad i livets slutskede. All vård av barn skall vara utformad så att särskild hänsyn tas till barnets bästa. Sjuksköterskans uppgifter vid vård i livets slutskede är att lindra lidande, tillgodose familjens behov samt att bemöta familjerna med respekt, värdighet, medkänsla och med hänsyn till patientens integritet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Tio resultatartiklar inhämtades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Huvudtemana var: positiva och negativa känslor, kommunikativa utmaningar och behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskorna betonade att arbetet med barn i livets slutskede gav såväl positiva som negativa känslor. Flera sjuksköterskor upplevde brist på tillräcklig utbildning och stöd. Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser visade att omvårdnaden av barn i livets slutskede kunde vara givande, trots tuffa och sorgfyllda situationer. För att förbättra sjuksköterskornas upplevelser är det av stor vikt med en ökad kunskap och utbildning, specifikt inom kommunikation, samt förbättrade möjligheter till stöd på en organisatorisk nivå. / Background: Every year approximately 20 million children worldwide are in need of some form of end-of-life care. All care involving children must be designed so that the best interest of the child is considered. The nurse’s responsibilities in end-of-lifecare are to alleviate suffering, fulfill the family’s needs and approach them with respect, dignity, compassion and integrity. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for children at the end of life. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. Ten result articles were selected and examined using content analysis. Result: The analysis resulted in three main themes with associated sub-themes. The main themes were: positive and negative emotions, communicative challenges and a need for support and education. The nurses emphasized that end-of-life care of children induced both positive and negative emotions. Several nurses experienced a lack of knowledge and support. Conclusion: The nurses’ experiences showed that caring for children at the end of life could be rewarding, despite the sorrow and tough situations. To improve the nurses’ experiences, it is imperative to increase their knowledge and education, specifically regarding communication, and improving the opportunities for support at an organizational level.