<p><strong>Bakgrund: </strong>Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. <strong>Metod: </strong>En<strong> </strong>litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell. <strong>Resultat: </strong>Ur resultatet identifierades fyra kategorier, vilka var <em>livskvalitet, etiska aspekter, kommunikation</em> <em>och utbildning </em>med tio tillhörande subkategorier. Resultatet visar att om sjuksköterskor har en tidig dialog med patient, anhörig och läkare angående nutritionsåtgärder i palliativt slutskede skapas bättre förutsättningar för en individuell vårdplan och bevarande av patientens autonomi. Samtidigt framkommer det att sjuksköterskor känner sig otrygga i dialogen angående nutritionsåtgärder på grund av bristande kunskap om den fysiologiska processen i döendefasen. <strong>Konklusion: </strong>Mer utbildning behövs för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin roll avseende nutritionsåtgärder i palliativt slutskede.</p><p> </p> / <p><strong>Background: </strong>Palliative care requires an ethical and comprehensive view of the patient and his/her needs, and it is essential to create a supportive relationship with the patient while efficiently coordinating with one’s colleagues. It is difficult for nurses to makethe proper decisions about nutritional measures in order for the patient to have a peaceful death. <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to highlight nurses’ experiences with giving, finishing or abandoning nasogastric intubation and parenteral nutrition with patients during the final phase of palliative care. <strong>Method:</strong> A literature survey was conducted and 10 scientific articles were reviewed and analyzed according to the Friberg (2006) model. <strong>Result:</strong> Four categories (with ten subcategories) were identified: <em>life</em><em> quality, ethical aspects, communication, and education</em>. Nurses who create an early dialogue with the patient, relatives, and doctors about nutritional measures during the final phase of life improve individual care and preserve the patient’s autonomy. However, nurses feel insecure when it comes to nutritional measures because of a lack of knowledge about the physiological process in the phase of death. <strong>Conclusion:</strong> Further education is needed in order for nurses to feel more secure when making measures about nutrition in the final phase of life.</p>

<p>Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. I analysen jämfördes likheter och skillnader i studiernas resultat. Resultatet visade att en anpassad vård var av betydelse för patientens upplevelser av självständighet. När patienten befann sig tillsammans med familjen upplevdes samhörighet och välbefinnande. En god relation till sjuksköterskan betydde mycket för patienten i livets slutskede. En sämre relation till sjuksköterskan skapade känslor av att bli kränkt. Studien gav förståelse för vikten av att involvera patienten i sin egen vård. Studien bidrog även till en förståelse för betydelsen av att bekräfta varje patient som en individ.</p> / <p>Previous research showed that caring meetings with the nurse strengthened the patients self image and feelings of security. Uncaring meetings with the nurse created feelings of being broken. Patients wanted to be involved in their own care. Being next of kin to someone in the end of life was not easy. Little was written about patient experiences in the end of life. The aim of the study is to describe the patient’s experiences of being in the end of life. The study was a literature review with a qualitative approach. Differences and similarities in the results of the studies were compared in the analysis. The results showed that an adapted care was of importance for patient feelings of independence. Feelings of togetherness and wellbeing arose when the patients were together with the family. A good relation with the nurse meant a lot for the patient at the end of life. A bad relation to the nurse could create feelings of being violated. The study created an understanding of the importance to offer patients an opportunity to be involved in their own care. Furthermore it gave an understanding of the importance to confirm the patient as an individual. </p>

<p>Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted.</p> / <p>Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.</p>

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning. Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete. Design: Kvalitativ ansats. Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier. Upplevelsen av att vårda på familjens villkor belyser vad specialistsjuksköterskorna betonar som viktigt att göra för familjen i den palliativa vården. Upplevelsen av svårigheter i vården beskriver omständigheter som gör vården svårare. Upplevelse av trygghet och tröst i vården belyser omständigheter som ger specialistsjuksköterskan tröst och trygghet. Upplevelsen av stöd innefattar specialistsjuksköterskors uppfattning av stödets betydelse. Upplevelsen av en professionell hållning som berikar beskriver betydelsen av yrkeserfarenhet och att det är en förmån att vara med under ett barns sista tid i livet. Konklusion: Specialistsjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården för att kunna ge barnet en god lindrande omvårdnad och familjen en betydelsefull tid att minnas. Genom att se familjen som en helhet och bemöta den med lyhördhet och respekt kan förutsättningar för en god palliativ vård uppnås. Trots att vården är känslomässigt påfrestande kan specialistsjuksköterskor genom mångårig yrkeserfarenhet och stöd av kollegor samt debriefing uppleva vården som ett privilegium.

Palliativ vård i hemmet kräver stora resurser från närstående av utländsk härkomst. Närstående har stor del av ansvaret och behöver relevant stöd då uppgifterna som följer med ansvaret kan vara komplicerad. Närstående behöver introduceras med tydlig information, utbildning och samtal. För att kunna ge rätt stöd behöver distriktssköterskor få ökad kunskap om hur närstående av utländsk härkomst upplever palliativ vård i livets slutskede riktad till äldre. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre individer (&gt;65 år) i palliativ vård i hemmet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 närstående. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att för närstående av utländsk härkomst kunde palliativ vård i hemmet innebära såväl trygghet som utsatthet. När närstående upplevde att de var välinformerade, att personalen var kompetenta och tillgängliga så skänkte det trygghet. Utsatthet upplevdes när de inte var informerade om vården i livets slutskede, att bemötande var oprofessionellt, att ansvarstagandet om den döende anhörig var ofrivilligt. Den kulturella synen på döden och hur vård borde bedrivas i livets slutskede kunde skapa konflikter mellan de och vårdpersonal. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om informationsbrist och behov av extra stöd till närstående av utländsk härkomst.

Bakgrund: Antalet patienter med cancerdiagnos i världen, förväntas öka med 70 % under de kommande 20 åren. Minst en av tre som lever i Sverige idag, kommer någon gång under sitt liv att få en cancerdiagnos. Många patienter med cancer vill leva sin sista tid och slutligen dö i sitt hem. Hemmiljön representerar trygghet och möjlighet att råda över sin tillvaro. En god eller dålig livskvalitet speglar i stora drag människors tillfredsställelse med livet. Syftet var att beskriva upplevelser i hemmiljön som har betydelse för livskvalitet hos patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar gjorda i Sverige. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras som en huvudkategori med fyra subkategorier. Att det fanns en framtid, att allt var som vanligt, omgivningens stöd samt egenkontroll, var upplevelser i hemmiljön som hade betydelse för livskvaliteten och kan leda till inre frid. Slutsats: Varje patient är unik och har olika behov som tar sig olika uttryck, och som omgivningen måste ta hänsyn till. Med personcentrerad vård och fokus på de resurser som finns kvar hos individen, ökar vårdens kvalitet och säkerhet. / Background: The number of patients diagnosed with cancer in the world, is expected to increase by 70 % over the next 20 years. At least one of 3 persons living in Sweden today will sometime, during his life receive a cancer diagnosis. Many patients want to spend their final days in their home. The home environment represents security as well as the opportunity to decide in daily matters. A good or bad quality of life, reflect people's satisfaction with life. The aim was to single out those vital elements in the home environment that contribute most to the quality of life in patients with end - stage cancer. Method: A literature study, based on eight scientific studies, originating in Sweden. Results: Patients experiences present as a main theme with four subcategories. A sense of normality and of having a future, having support from their environment and being able to decide for oneself in daily matters, were important factors deciding the quality of life and peace of mind. Conclusions: Each patient has unique needs that must be considered by the environment. A person- centered care focusing on the patient´s remaining abilities increases the quality and safety of treatment.

Syfte: Syftet med studien är att studera i hur stor omfattning patienter är omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vård och undersöka om det finns formulerade omvårdnadsmål i patienters IVP gällande vården i livets slutskede. Metod: Studien är kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingår samtliga cancerpatienter (n= 316), som vårdats och dött på en vårdavdelning och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat: Studien visade att i åldersgrupperna 75-84 år och 85 eller äldre var det fler som dog utan någon närvarande vid dödsögonblicket än i övriga åldersgrupper. Patienter dör utan att någon närvarande vid dödsögonblicket i ungefär lika stor omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige. Resultatet visade att 62 % av de granskade journalerna hade omvårdnadsmål dokumenterade i IVP. Konklusion: Studien visar att närvaron vid dödsögonblicket sjunker när åldern stiger och att patienter dör utan någon närvarande vid dödsögonblicket i samma omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige. Studien klarlägger även bristen på omvårdnadsmål i patienters IVP, vilket belyser ett förbättringsområde för att säkerställa kvaliteten på vården av patienter i livets slutskede. / Aims: The aim was to study the extent to which patients were surrounded by others at the time of death in palliative care and examine whether there were individual care plans, (IVP) in the patients nursing documentation regarding End-of-Life Care. Method: The study is quantitative retrospective with descriptive and analytical design. And includes all cancer patients (n = 316) who received care and died on a palliative care unit ward and ASIH (advanced medical care at home) in Stockholm and was registered in the Swedish palliative registry (n = 295). Results: In the age groups 75-84 years and 85 years or older, patients are more likely to die without someone present than in the other age groups. Patients are dying without anyone present in the same extent as in other palliative care units around Sweden. Only 62% of the sample had nursing goals documented in the patients IVP. Conclusion: The study illustrates that patients are surrounded by others in the same extent as in other palliative care units around Sweden. The study clarifies the lack of nursing goals in patients IVP, which highlights an area for improvement to ensure the quality in the End-of-Life care.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid. De beskrev förlusten av kontroll, att vägra ge upp hoppet, svårigheterna med beslutsfattandet kring barnet samt vad som utmärker en god förälder i denna svåra tid. Upplevelsen av den pediatriska palliativa vården speglade vårdpersonalens förhållningssätt, där en god omvårdnad enligt föräldrarna handlade om en god kommunikation, kontinuitet i vårdteamet samt relationsskapande. Slutsats: Med vetskapen om vilken tid av känslomässigt kaos och sorg föräldrar upplever då de är på väg att förlora sitt barn, kan sjuksköterskan utveckla ett medmänskligt förhållningssätt gentemot dessa familjer. / Aim: The purpose of the study was to describe parental experiences of when their children are in the terminal stage of severe illness or trauma, and of the palliative care they receive. A further aim was to make a quality review of the articles by their data collection method. Methods: This litterature review has a descriptive design. Litterature searches were made in the databases PubMed and Cinahl, using the search terms child, parent, experience, palliative care and death. Thirteen articles were chosen and processed. Result: The study shows that parents experienced the path towards losing a child as a chaotic and emotional time. They described the loss of control, refusal to give up hope, the difficulties with the decision making process regarding the child and what factors define a good parent in these difficult times. The experience of the pediatric palliative care reflected health care professionals approach, where good care according to the parents includes good communication, continuity within the healthcare team and bond making. Conclusion: With knowledge of what time of emotional chaos and sorrow parents experience when they are about to lose their child, the nurse can develop a charitable approach towards these families.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans. Sjuksköterskans upplevelser innefattade både positiva och negativa upplevelser, vilket påverkade sjuksköterskan både i privat- och arbetslivet. Tidsbrist och otillräcklig kunskap upplevdes som hinder för att uppnå god vård. Vård i livets slutskede upplevdes även som unikt och ett privilegium som gav sjuksköterskorna en personlig utveckling. Semistrukturerade intervjuer förekom i 6 artiklar och resterande 7 artiklar använde ostrukturerade intervjuer. Slutsats: Sjuksköterskans roll innefattar flera element och för att utöva god omvårdnad vid vård i livets slutskede krävs ett professionellt förhållningssätt. Vård i livets slutskede ger sjuksköterskan både positiva och negativa upplevelser. Vald datainsamlingsmetod i de inkluderade artiklarna ger djupare förståelse för det fenomen som studeras. / Aim: To describe the nurse's role and experiences of end-of-life care.The aim was also to value which significance data collection method have for the included articles. Method: Descriptive study based on 13 scientific articles which were searched in the databases Cinahl and PubMed through the University of Gävle. Methodological examinations of the included articles data collection method were performed. Results: End-of-life care required teamwork where healthcare professionals, patients and families are included. Nurse's role comprised a professional approach in which the dying patient and relatives were included as a whole. The results showed the importance of the nurse's presence and responsiveness of care but also described the importance of maintaining a balance between presence and distance. Nurses' experiences included both positive and negative experiences, which affected the nurse both in private and professional life. Lack of time and knowledge were experienced by nurses as barriers to achieve good care. End-of-life care was perceived also as unique and a privilege that gave nurses a personal development. Semistructured interviews occurred in 6 articles and the remaining 7 articles used unstructured interviews. Conclusion: Nurses role includes several elements and to practice good care in end-of-life care requires a professional approach. End-of-life care give nurses both positive and negative experiences. Selected data collection method in the included articles provides a deeper understanding of the phenomenon being studied.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är. Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt. Som teoretisk utgångspunkt valdes Travelbees (1971) "human – to – human relationships" teori. Resultat: Resultatet presenteras i olika teman som handlar om vård i livets slutskede och i vilka situationer de etiska svårigheterna uppstår. Etiska svårigheter uppkom i samarbetet och i samarbetsrelationer. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet, osäkerhet, otydlighet och brister i vården vilket skapade etiska konflikter i den palliativa vården. Dessa upplevelser uppkom i samband med otillräcklig eller ingen kommunikation, samt otrygga relationer mellan alla parter och maktlöshet i alla möten. Diskussion: Diskussionen utgår från Travelbees (1971) mellanmänskliga relationsteori. Öppenhet i kommunikationen och goda samt djupa relationer diskuteras. Vilket har betydelse för ett meningsfullt samarbete för att minska de etiskt svåra situationerna i vårdandet, samt att hjälpa till att bevara patienternas autonomi. Även tillräckliga resurser och kunskaper som är betydelsefulla för förtroendefullt samarbete diskuteras. / Background: The nurses have a central role in cooperation in end of life care. The ethics are of great importance in this context. Powerlessness, insecurity and ambiguity created ethical conflicts in health care generally related to communication, relationships and cooperation. Described here are what life care includes, the nurse's role, ethics in the care and what ethical difficulties are. Aim: The purpose of this overview was to describe nurses' experiences of ethically difficult situations in end of life care. Methods: This study is a general literature review that aims to create an overview of the current state of knowledge in the subject. The review is based on eleven articles, which were reviewed and analyzed critically. As a theoretical basis Travelbees (1971) "human - to - human relationships" theory was selected. Results: The results are presented in different themes which deals with end of life care and in which situations the ethical difficulties arises. Ethical difficulties appeared in cooperation and cooperative relationships. The nurses experienced powerlessness, uncertainty, lack of clarity and lack in the care, which created ethical conflicts in the palliative care. These experiences appeared in connection with inadequate or no communication, and precarious relationships between all parties and powerlessness in all meetings. Discussions: The discussion is based on Travelbees (1971) interpersonal relations theory. Openness in communication and good and deep relationship are discussed. This is significant for meaningful cooperation to reduce the ethically difficult situations in caring, and to help maintain patient autonomy. Also sufficient resources and skills that are important for the trustful cooperation are discussed.