Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. / Background: End-of-life care strives to improve the quality of life for patients with a life-threatening illness and their relatives. One of the nurses’ most important tasks are to provide care for patients at the end of their lives and for their relatives. Nursing students are tomorrows nurses, therefore they need to have knowledge about caring in end-of-life. Purpose: The purpose was to describe nursing student’s experiences of caring in end-of-life. Method: A general literature study based on 11 scientific articles. The data process resulted in four categories: insufficiency about caring in end-of-life, handling difficult situations in end-of-life, cooperation in caring in end-of- life and lack of knowledge about caring in end-of-life. Results: Nursing students became emotionally engaged when they met patients in end-of-life and their relatives. They experienced different ways to cope with the difficult situations that arose when caring in end-of-life. Nursing students also felt that it was important to establish relationships with patients as well as include the relatives in the care, they also described that communication with patients and their relatives could be challenging. However, it was also found that nursing students experienced insufficient skills and knowledge about caring in end-of-life. Conclusion: Caring in end-of-life caused feelings of insufficiency, loneliness and anxiety for the nursing students. Coping strategies included both total involvement in the care, and distancing one’s self from it. Nursing students experienced cooperation with both patients and relatives through communication as meaningful. However, nursing students experienced that the education in end-of-life care are inadequate.

Bakgrund: När barnet inte svarar på botande behandling och övergår till palliativt skede, är det viktigaste målet med omvårdnaden att förbättra livskvalitén och förebygga lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser att vårda barn i behov av palliativ omvårdnad samt beskriva urval - och datainsamlingsmetoder i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie, elva vetenskapliga artiklar med redan existerande vetenskapligt forskningsresultat utgör innehållet. Huvudresultat: Sjuksköterskorna ställdes inför svåra känslomässiga och etiska svårigheter och utmaningar och känslor som, osäkerhet och frustration när de kände att de inte hade den erfarenhet eller tillräcklig utbildning att hantera de olika situationerna som kunde uppstå. Känslomässiga påfrestningar vid ett barns död att vägleda och stötta familjen. Krävande utmaningar när föräldrarna ville utföra livsuppehållande åtgärder trots att det inte var det bästa för barnet. Svårigheter att få barnens tillit och etablera en relation när föräldrarna försökte skydda och dölja sanningen för barnen. Föräldrarnas mående bidrog till en trygghet och en tillit som var av betydelse för barnets mående. Forskarna använde sig av ändmålsenligturval och bekvämlighetsurval för att få deltagare till sina studier, semi-strukturerade intervjuer samt fältstudier för informationsinsamling. Slutsats: Att sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård för barn blir känslomässigt påverkade är oundvikligt. Tydliga riktlinjer och att samtala med kollegorna fick sjuksköterskorna att orka fortsätta med sitt arbete. Behovet av utbildning i palliativ vård i grundutbildningen finns. Barnens leenden och glada miner skapade en mening och inspiration för sjuksköterskorna.

Bakgrund: I Sverige avlider omkring 90 000 personer per år där ca 80% av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och skapa god livskvalitet för patient och dess närstående. Dessa patienter befinner sig inom flera instanser inom vård och omsorg. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård av vuxna patienter i livets slutskede samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudien var av beskrivande design och baserades på 14 vetenskapliga studier hämtade från databasen PubMed. De inkluderade studierna var av kvalitativ och mixad ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att de främjar för patientens och närståendes bästa och deras välbefinnande. Detta innebar att tillgodose såväl patientens fysiska som sociala, existentiella och spirituella behov. Sjuksköterskorna erfor svårigheter vid medicinering, kommunikation och existentiell vård i samband med vård i livets slutskede. Sjuksköterskor upplevde både berikande och svåra känslor med att vårda patienten och dess närstående. För att möjliggöra utförandet av god palliativ omvårdnad upplevdes stöd, gott samarbete och utbildning vara viktigt för sjuksköterskan. I de 14 ingående studierna har undersökningsgruppernas ålder, arbetsplats och geografisk spridning redovisats. Slutsats: Den palliativa vården och arbetet med patienter i livets slutskede var utmanande och givande utifrån sjuksköterskornas erfarenheter. Att vårda patienter i livets slutskede ger sjuksköterskan en unik möjlighet att bidra med något till patienter och närstående samtidigt som det ger både erfarenheter och personlig utveckling för sjuksköterskan.

Tröst har en central del i omvårdnaden. Begreppet tröst har ifrågasatts om det är relevant för omvårdnaden. Tröst förknippas med lidande och betydelsen av begreppet tröst är individuellt, kroppsligt, mentalt och andligt. Syftet med studien var att undersöka begreppet tröst utifrån ett omvårdnadsperspektiv i livet slutskede. Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökningar genomfördes i 4 databaser. 14 artiklar blev det slutgiltiga urvalet. Där synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, exempel och konsekvenser av tröst identifierades. Resultatet visar att det finns vissa gemensamma faktorer som främjar tröst. Faktorer som framkom var relationen till sjuksköterskan, familjerelationer och religiös eller andlig tro. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar trösten till den enskilde personen då tröst upplevs individuellt. Resultatet diskuterades mot Ruland och Moores omvårdnadsteori Peaceful End-Of- Life Theory och vidare analysfasen. Det behövs mer forskning för att vidareutveckla begreppet tröst i livets slutskede. / Comfort plays a central part in nursing care. The concept of comfort has been questioned whether it is relevant to the nursing care. Comfort associated with suffering and the importance of the concept of comfort are individually, physically, mentally and spiritually. The aim of the study was to investigate the concept from a nursing perspective at the end of life stage. Conceptual analysis follows Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Article searches were conducted in 4 databases. 14 articles became the final selection. Where surrogate/related terms, antecedenter, features, examples and implications of consolation was identified. . The result shows that there are some common factors that promote comfort. Factors that emerged was the relationship with the nurse, family relationships and religious or spiritual beliefs. It is important that the nurse adapts the consolation to the individual when comfort is experienced individually. The results were discussed from the perspective of Ruland and Moore's nursing theory Peaceful End-Of-Life Theory and further analysis phase. More research is needed to further develop the concept of comfort in life´s final stage.

Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Idag väljer allt fler att vårdas sista tiden i livet i hemmet, det innebär att den drabbades närstående involveras i olika grader av vården och detta kan resultera i stora förändringar hos de närstående. Att ge stöd till närstående är en av grundpelarna i den palliativa vården. Syfte: Var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien var en allmänlitteraturöversikt och resultatet baseras på data utifrån elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av två kategorier och sex underkategorier. 1, Upplevelsen av en ny vardag vid livets slut i det egna hemmet, beskriver närståendes upplevelser av komplexitet av två roller samt upplevelsen av begränsningar och behov som sätts åt sidan. 2, Upplevelsen av en känslovåg i livet slutskede, beskriver känslor av maktlöshet, rädslor och ångest samt upplevelsen av hopp och trygghet vid livets slut. Diskussion: Närstående utsätts för en komplex situation av vården i livets slut. Närstående har svårt att känna välbefinnande och upplever en rädsla och ångest i livet slutskede. Dessutom finns risken att närstående själv drabbas av psykisk ohälsa. Vidare forskning behövs kring närståendes behov av stöd och insatser för att kunna förbättra deras livssituation i hemmet när palliativ vård i livets slutskede bedrivs.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård där döden förväntas inträda inom en snar framtid. De flesta sjuksköterskor kommer att möta patienters lidande och sårbarhet vilket kan påverka sjuksköterskorna emotionellt. Därför är det viktigt att sjuksköterskan hittar en balans för att kunna hantera mötet med patienter med cancer i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att hantera vårdandet av patienter med cancer i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har genomförts. Artiklarna granskades utifrån ett granskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Data genomsyrades av att sjuksköterskan hade olika sätt att hantera sina känslor i mötet med döende patienter med cancer. Det ansågs vara viktigt att kunna separera sig både emotionellt och professionellt från patienter annars kunde detta leda till att sjuksköterskan flydde från de obehagliga situationer som uppkom inom arbetet med döende patienter. Sjuksköterskan gjorde sitt bästa för att främja patientens välbefinnande genom att hjälpa sig själv att hitta balans. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor hanterar mötet med de döende på olika sätt. De svåra situationerna som sjuksköterskan befann sig i kunde leda till både fysisk och psykisk belastning för sjuksköterskorna och därför var det viktigt att sjuksköterskor hade strategier för att hantera detta.

Bakgrund: En förekommande patientgrupp på akutmottagningar är patienter som befinner sig i livets slutskede. En akutmottagning förknippas med ett högt arbetstempo som präglas av en medicinteknisk miljö med mycket övervakning och kontroller. Att bedriva vård i livets slutskede är därmed en svår uppgift att utföra. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att bedriva vård i livets slutskede på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultatdel. Resultat: Omfattar två huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjukvårdspersonalens erfarenheter involverade upplevda hinder som bidrog till att vård i livets slutskede ej var optimalt på en akutmottagning. Vidare upplevde sjukvårdspersonalen trygghet i sin roll och såg arbetet med vård i livets slutskede som givande. Diskussion: Liknande erfarenheter upplevs inom andra vårdformer. Akutmottagningens miljö och utformning var ett stort hinder för att ge vård i livets slutskede och oklarhet råder huruvida patientens omvårdnadsbehov blir tillgodosett på akutmottagningen. Slutsats: Erfarenheterna innefattade såväl förutsättningar som upplevda hinder. Ytterligare forskning inom ämnet efterlyses, samt diskussioner huruvida konkreta åtgärder kan underlätta sjukvårdspersonalen arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-03-22</p>