Abstrakt Bakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Åtta kvalitativa samt en kvantitativ artikel analyserades och tolkades med inspiration från Friberg. Resultat: Resultatet visade att stöd från vårdpersonal till anhöriga som vårdar var av stor vikt för att de ska orka vårda den sjuke i livets slutskede i hemmet. Erfarenhet av trygghet var ett betydelsefullt stöd för anhöriga som vårdar i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Anhöriga som vårdar behöver stöd från vårdpersonal, bli bekräftade och känna tillgänglighet till vårdpersonal.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients’ quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ​​wishes. A central task of the nurse in palliative care is to create conditions for improved QOL for the patient. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ perceptions’ of quality of life in the final stages of life in palliative care. Methods: A literature review based on ten scientific articles was used. The qualitative analysis method was used to compile the results into various theme based on the literature reviews purpose. Results: Five different themes were identified; to preserve social relationships, support from health care, have physical and mental well being, maintain normality and have faith in God. These themes described patients' experiences of QOL in palliative care. Being surrounded by family and friends in the last days of life was revealed as significant conditions in an increased QOL. The nurse's sensitivity and good caring with the patient was described as important experience safety and care as meaningful in the end of life. Discussions: In discussion two themes were discussed: the preservation of social relationships and support from the health care, which were the most prominent of the patients as experiences of QOL. These two themes were tied to the 6 S:n model and discussed.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd. / Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte kan botas och beskrivs ibland som vård i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbete med vuxna patienter som är i behov av palliativ vård, att beskriva hur sjuksköterskor kan hantera svåra situationer som kan uppstå i arbetet med vuxna patienter i den palliativa vårdens senare fas samt att granska de utvalda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metoden är en litteraturstudie med en deskriptiv design. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde en djupare relation med patienten än den vanliga sjuksköterska-patient relationen. Det upplevdes viktigt med bra kommunikation med patienten, vilket sjuksköterskorna strävade efter. Känslor som sjuksköterskan kunde känna var maktlöshet, frustration, stolthet och tillfredställelse. Det största upplevda ansvaret var att patienten ska få dö med värdighet på ett fridfullt sätt. Sjuksköterskorna upplevde att det var en viktig strategi att kunna stänga av från arbetet. Mötet med patienter får sjuksköterskan att fundera över existentiella frågor. Slutsatserna är dels att den valda omvårdnadsteorin stämmer väl in i sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och den andra slutsatsen är att sjuksköterskorna praktiserar vården både utifrån definitionen på vad palliativ vård är samt utifrån de fyra hörnstenarna. / Palliative care means that the patient suffer from an incurable disease and is sometimes described as end-of-life care. The aim of the study was to describe the nurses experience in working with adult patients in need of palliative care, describe how nurses handle difficult situations that can arise while working with adult patients in the later stage of palliative care, as well as review selection method and the sample of the chosen articles. The method is a literature review with a descriptive design. The result showed that the nurses experienced a deeper relation with the patient than that of the normal nurse-patient relation. It is important with a good communication with the patient, something that the nurses strived towards. The feelings nurses expressed where a sense of powerlessness, frustration, pride and a sense of fulfilment. The largest experienced responsibility was that the patient should be allowed to die with dignity in a peaceful manner. The nurses’ ability to leave the work at the workplace was an important strategy for the nurses when it comes to their wellbeing. Meeting with the patients made the nurses contemplate over existential questions. The conclusions are that the chosen nursing theory matches the nurses’ experiences of palliative care and that the nurses practice their care based on the definition of palliative care and the four cornerstones of palliative care.

Vårdpersonalens kunskap och medvetenhet kring föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn bör ökas då även barn är i behov av denna typ av vård. Syftet med denna studie var därför att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn. Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematiska sökningar där sökorden grundades på syftet. Vid granskning och analys av resultatartiklarna identifierades fem teman. Resultatet visar att många föräldrar upplevde övergången till palliativ vård som fruktansvärd och identisk med att låta barnet ge upp och dö. För att skapa en trygg och säker vård sågs relationen mellan vårdpersonal och familj som en viktig byggsten. Relationen skapades genom kontinuitet, tillit samt visad empati och resulterade i en rak och ärlig kommunikation som sågs som A och O i den palliativa vården för barn. Familjecentrerad vård bör således bedrivas för att skapa god vårdkvalitet för såväl barnet som för föräldrarna. En mer omfattande forskning krävs kring ämnet för att vårdpersonal skall kunna ha kunskap kring föräldrars upplevelser och erfarenheter vid palliativ vård av barn. Det hade varit av vidare intresse att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar föräldrars upplevelser och erfarenheter av den palliativa vården av barn. Det kan även vara intressant att undersöka hur sjuksköterskan själv uppfattar den palliativa vården av barn.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parenteral nutrition ges till patienter som befinner sig i livets slutskede även om den medicinska nyttan är oklar. Syfte: Att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som är betydelsefullt i arbetet med parenteral nutrition för patienter i livets slutskede. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Tretton artiklar med kvalitativ och kvantitativ design valdes ut. Artiklarna söktes på databaserna CINAHL och Pubmed Resultat: Delaktighet i vårdteam var av stor betydelse, ett fungerade samarbete där sjuksköterskan ville och fick möjlighet att arbeta som omvårdnadsansvarig upplevdes av sjuksköterskan resultera i god personcentrerad vård. Erfarenhet och egna känslor spelar en betydande roll i hur mycket sjuksköterskan vågar och vill vara delaktig i beslut angående PN i livets slutskede, och vilken relation som skapas med patientens närstående. Slutsats: Ökad kunskap om parenteral nutrition i livets slutskede och personcentrerad vård behövs för att sjuksköterskorna ska våga vara aktivt delaktig och stärka patienten i livets slutskede. / Background: Previous research shows that parenteral nutrition is administered to patients who are at the end of life, even though the medical benefit is unclear. Aim: Through a scientific literature review describe nurses' experiences of what is important in the work of parenteral nutrition for patients in the end of life. Method: A literature review, based on 13 articles with both qualitative and quantitative design. The articles were searched on databases CINAHL and PubMed Result: Participation in care team was of great importance, a working partnership where the nurse wanted and had the opportunity to work as a care manager experienced by nurse’s result in good person-centered care. Experience and own emotions play a significant role in how much the nurse dare and want to be involved in decisions regarding PN at the end of life , and the relationship that is created with the patient's relatives. Conclusion: Increased knowledge of parenteral nutrition in palliative care and person-centered care needed for nurses to dare to be actively involved and to strengthen the patient in the final stages of life.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans spetskompetens och innebär ett stort ansvar vid vård av patient i livets slutskede. Här ställs sjuksköterskan inför särskilda prövningar då patientens önskan och professionens etiska förhållningssätt inte alltid överensstämmer. De flesta inom professionen kommer högst troligtvis vårda en patient i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede.   Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna CINHAL with full text och PSYKinfo, publicerade mellan 2008 – 2018.  Artiklarna analyserades och sammanställdes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Teman som framkom var sjuksköterskans olika emotionella upplevelser samt upplevelser som påverkar omvårdnaden av patient i livets slutskede. Sjuksköterskan upplevde vård av patient i livets slutskede på många olika sätt. Exempel på dessa var ett behov utav copingstrategier, reflektion över sin egna dödlighet och emotionell påverkan. Olika faktorer som stress och kommunikationssvårigheter påverkade sjuksköterskans upplevelse. Slutsats: Vårdsituationen har visat sig vara känslomässigt utmanande och väcka existentiella funderingar hos sjuksköterskan. Trots en utmanande situation på många sätt ansågs utövandet av vården vara ett privilegie och något meningsfullt hos sjuksköterskan.

No description available.

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.