Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en röd tråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledare och studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

No description available.

Bakgrund: I Sverige dör omkring 95 000 människor varje år och de flesta är i behov av palliativ vård. Befolkningen fortsätter att växa och människor lever längre idag än på 1980-talet. En ökande befolkning och en längre livslängd har lett till att den palliativa vården blir mer omfattande. Palliativ vård riktar sig mot alla sjukdomar och livshotande tillstånd. När en patient vårdas palliativt är ofta döden svår att hantera för närstående. Palliativ vård inkluderar hela människan, även när det gäller att ta hänsyn till närståendes behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva behov hos närstående till patienter i livets slutskede som vårdas palliativt inom olika verksamheter. Metod: En litteraturstudie som genomfördes av tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Databassökningarna utfördes i PubMed och CINAHL där material har insamlats ifrån och legat till grund för examensarbetet. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna består av behov av stöd, behov av kommunikation och information, behov av delaktighet. Konklusion: Utifrån resultatet kan vi konstatera att oavsett var vi befinner oss i världen har alla människor liknande grundläggande behov. Med detta examensarbete kan vi stärka att det finns en stor bristande kunskap om närståendes behov inom den palliativa vården. Många närstående hamnar i patientens skugga och blir därmed bortglömda. De egna behoven blir inte tillgodosedda och deras önskningar blir inte bemötta. Detta är ett aktuellt område att utforska för att kunna förbättra och utveckla den palliativa vården. / Background: Approximately 95 000 people pass away in Sweden every year and most of them are in need of palliative care. The global population continues to grow and people live longer today than in the 1980s. Growth in population and longer life span consequently leads to a corresponding growth of palliative care. Palliative care cover all diseases and life threatening conditions. When a patient is under palliative care, death is a hard situation to handle for their next of kin. Palliative care includes the entire person, even social needs and by extension the social needs of their next of kin. Aim: The aim of this literature review is to describe the needs of palliative patients’ next of kin in the last stages of life. Method: A literature review of ten scientific research studies of qualitative method. The database searches were made in PubMed and CINAHL, the gathered material is the foundation of the degree project. Result: The result was compiled in three main categories and six sub-categories. The main categories are: the need of support, need of communication and information and the need of involvement. Conclusion: Based on the gathered material and the result we can ascertain that all people have similar needs, no matter location or origin. With this degree project we can confirm that there is insufficient knowledge about the needs of patients’ next of kin within the palliative care system. Many next of kin end up in the shadow of the patient and are consistently neglected; their personal needs are not being met and this subject ought to further develop in the future in order to improve the palliative care.

Bakgrund: Patienter som befinner sig i livets slutskede har ofta försämrad munhälsa. Munhälsa har en betydande roll för patientens generella hälsa. Vårdpersonalens arbete spelar en stor roll i omvårdnad av patienter i livets slutskede. Försämrad munhälsa kan skapa besvär och frustration för patienter som vårdas i livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt av hur munhälsa kan främjas för patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där två artiklar med kvalitativ ansats och åtta artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Munvård inkluderar omvårdnadsåtgärder som behövs för att främja munhälsa hos patienter i livets slutskede. Patienter kan erfara ökat välbefinnande efter munvård och vid god munhälsa. För utförandet av munvård behövs bedömningsinstrument, tydliga riktlinjer och tillräcklig kompetens hos vårdpersonal. Slutsats: Tydliga rutiner gör att munvård prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Bedömningsinstrument är en förutsättning för utvärdering och till hjälp vid utformning av omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonal behöver mer utbildning om munvård i livets slutskede för förebyggande av oral ohälsa och främjad munhälsa. / Background: Patients in end of life tend to have oral health problems. Oral health is of great importance when it comes to the general health of the patient. The practise of the caregivers plays a major role in nursing care for patients in end of life. Impairment of the oral health may lead to discomfort and frustration for patients receiving care at the end of life. Aim: To review how to support the patients oral health in the end of life. Method: A general literature review consisting of two qualitative articles and eight quantitative articles. Results: Oral care includes oral procedures that supports the patients oral health at the end of life. Oral health and oral health care make the patient experience an increased level of wellbeing. For the performance of oral care, assessment instruments, clear guidelines and the necessary skills of caregivers are needed. Conclusion: Clear routines makes oral care a higher priority in daily nursing care. Assessment instruments for oral care enables assessment and formation of nursing care procedures. Caregivers need extended education about oral care for patients in end of life, to prevent oral health problems and to support oral health.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det främsta målet för patienter med cancersjukdom en kurativ behandling - behandling som botar. När cancern inte längre är möjlig att bota byter vården riktning till palliativ vård. Den Palliativa vården är delad i två faser där den första fasen är längre och påbörjas tidigare i sjukdomsförloppet än den andra fasen som är i slutskedet av patientens liv. Personcentrerad vård har valt som teoretiskt perspektiv.   Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede.   Metod: Genomfördes som litteraturöversikt grundat på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta med kvalitativa ansats, tre med kvantitativa och en artikel med mixad metod.   Resultat: Tre kategorier sammanställdes utifrån de vetenskapliga artiklarna personlig utveckling, andlighet och psykisk påverkan. Resultatet visade att sjuksköterskan utvecklas i sin profession vid arbetet vi patienter med en cancersjukdom. Även att sjuksköterskan upplever existentiella dilemman vid relationen de skapar med sina patienter. Den psykiska påverkan var att sjuksköterskorna upplevde depression och sorg när de vårdade patienter med en cancersjukdom i livets slutskede.    Konklusion: För sjuksköterskeprofessionen visar det på ett behov av mer utbildning för framförallt nyexaminerade sjuksköterskor i att hantera situationer som innehåller svåra frågor och är känslosamma. Även att sjuksköterskans arbete kommer att påverka de efter flera år med att arbeta med patienter med en cancersjukdom i livets slutskede. / Background: In healthcare, the main goal for patients with cancer is curative treatment - treatment that cures. When the cancer is no longer curable, care changes direction to palliative care. Palliative care is divided into two phases where the first phase is longer and begins earlier in the course of the disease than the second phase which is in the final stages of the patient's life. person-centered care has chosen as a theoretical perspective.  Purpose: To shed light on the nurse's experience of caring for patients with cancer at the end of life.  Method: Conducted as a literature review based on twelve scientific articles, eight with qualitative approach, three with quantitative and one article with mixed method  Results: Three categories were compiled based on the scientific articles personal development, spirituality and psychological influence. The results showed that the nurse develops in her profession when working with patients with cancer. Also that the nurse experiences existential dilemmas in the relationship they create with their patients. The psychological effect was that the nurses experienced depression and grief when they cared for patients with a cancerous disease at the end of life.  Conclusion: For the nursing profession, it shows a need for more training, especially for newly graduated nurses in dealing with situations that contain difficult questions and are emotional. Also that the nurse's work will affect those after several years of working with patients with a cancerous disease in the final stages of life.

No description available.

Bakgrund: Från internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta område i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjälp av modifierad innehållsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009). Resultat: Ur analysen utkristalliserades tre kategorier vilka beskriver hur sjuksköterskan, inom den akuta kontexten, upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede: Godtycklig anpassning, Den obarmhärtiga omvårdnadsverkligheten och Den goda omvårdnaden – En önskedröm? Slutsats: Analysens resultat vittnar om att sjuksköterskans beslutsautonomi är hotad i omvårdnaden av patienter i livets slutskede inom den akuta kontexten, att sjuksköterskan har svårt att leva upp till kraven i omvårdnaden som dessa patienter har rätt till samt att sjuksköterskan saknar närhet till patienten. Detta innebär att hon inte alltid kan göra gott och därmed riskerar att skada patienten, vilket leder till att rättvisa i omvårdnaden inte alltid kan skipas i en kontext som delas av den kurativa och den palliativa patienten. I en ytterligare tolkning menas att den palliativa patientens människovärde kränks. Klinisk betydelse: En konsekvens av studien är att rekommendera vårdavdelningar inom akutvården att vidta åtgärder som förbättrar sjuksköterskans möjligheter att utföra en tillfredställande omvårdnad av patienter som avslutar livet inom denna vårdkontext. / Background: International research indicates that there is knowledge of nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. However, there is little research in this field in a Swedish context. Aim: The aim of this study was to elucidate nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. Method: The study has an empirical design with a qualitative approach. Interviews with four registered nurses were analyzed using the modified content analysis, editing analysis style, by Malterud (2009). Results: From the analysis three categories emerged which describe how the nurse, within the emergency context, experience the caring of patients near end of life: Arbitrary adaption, The unmerciful nursing reality and The good care – A utopia? Conclusion: The result of the analysis showed that the nurse decision-making autonomy is threatened in the care of patient in palliative care in the acute context, that the nurse finds it difficult to live up to the demands of the care that these patients are entitled to and that the nurse lacks closeness to the patient. This means that the nurse cannot always do good and risks to harm the patient, which leads to that justice cannot always be guaranteed in a context that is shared by the curative and the palliative patient. In a further interpretation the dignity of the palliative patient is violated. Clinical significance: A consequence with the study is to recommend wards in acute care settings to take actions to improve nurses’ ability to perform an adequate nursing care of patients who end life within this context.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom som kan drabba alla människor. När en människa drabbas av cancer påverkas hela individen både kroppsligt men även psykosocialt och existentiellt. När sjukdomen är obotlig, befinner sig patienten i ett palliativt skede. Sjuksköterskans roll övergår till att lindra patientens lidande och öka livskvaliteten hos patient och närstående vid livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med cancersjukdom vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, baserad på tio artiklar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar, skrivna på engelska, utgick från sjuksköterskans perspektiv och var publicerade mellan 2010 och 2020. Andra inklusionskriterier var peer-reviewed samt att artiklarna skulle vara tillgängliga via databaserna. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier identifierades. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna som en utmaning. Det framkom att familj och närstående sågs som en resurs till de palliativa patienterna men det var också viktigt att uppmärksamma de som en grupp med behov av stort stöd. Sjuksköterskorna upplevde mötet med patienterna som meningsfullt och givande samtidigt som det var utmanande för arbetslivserfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde tunga känslor och tankar i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde brist på stöd, kunskap och resurser från organisationen. Diskussion: Huvudfynd som diskuteras är: sjuksköterskorna anser att kommunikationen med patienterna är en utmaning, sjuksköterskorna upplever meningsfullhet att vårda patienter med cancersjukdom vid livets slutskede samt sjuksköterskorna behöver mer utbildning och stöd från organisationen och samhället.

Suffering, comfort, consolation, patient, relatives, palliative care, end of life care

Introduktion: Livets slutskede är den senare fasen i palliativ vård. Döden drabbar den enskilde men involverar flera personer runt omkring. För att kunna ge en personcentrerad omvårdnad krävs det att utgå från patienten och de individuella behoven. Sjuksköterskan fungerar som spindeln i nätet och bör se människan bakom patienten, genom det få en förståelse för hur den enskilde upplever sin sista tid i livet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av sin sista tid i livet. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 stycken kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Hur vuxna patienter upplever sin sista tid i livet är individuellt. Gemensamt för ett flertal patienter var självständighet, värdighet och delaktighet. Relationer till närstående var av största vikt vid livets slut. En del patienter kunde finna tröst, frid och acceptans genom tron på högre makter. Patienterna kan ändra sin uppfattning om vad som faktiskt är viktigt och betydelsefullt vid livets slut. Slutsats: I denna studie framkom det att det finns flera gemensamma områden för personer i den sista tiden i livet. Att leva mer i nuet, vårda relationer, samt att behålla sin värdighet är återkommande och viktiga komponenter. Sjuksköterskan kan se detta resultat som ett stöd till att våga prata om döden men bör även ha i åtanke att varje upplevelse är individuell och att människan är unik.