Bakgrund: Den palliativa vården ska tillgodose patientens behov med bland annat symtomlindring, kommunikation och relation i samarbete med övriga i vårdteamet. Stödet till de närstående är centralt. Sjuksköterskan ska ge stöd och bemöta partnerna i deras individuella kontext med skiftande behov, bakgrund, ålder och förförståelse. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara partner till en patient i palliativ vård. Metod: En kvalitativ, systematisk litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Analysen baserades på tio granskade, kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom: Behov av stöd vilket ibland saknades, Hålla fast vid hoppet utmaningar till trots, Att finnas för sin partner oavsett vad och Slutet närmar sig. Slutsats: Litteraturstudien är ett bidrag till sjuksköterskans arbete att skapa en god, personcentrerad omvårdnad vid livets slutskede, framför allt för den sjuka patientens partner.

Bakgrund: Patienterna som vårdas palliativt upplever ofta ett emotionellt och ett fysiskt lidande. Patienternas rädsla och oro behöver lindras samtidigt som deras psykiska, sociala och spirituella behov tillgodoses. Familjen till patienten kan behöva stöd och information för att bearbeta sin sorg och reflektera över existentiella frågor. Både patienterna och deras familj har behov av att få tröst och emotionellt stöd, men vissa upplever att sjuksköterskor inte har tid för dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienterna i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar har analyserats och dessa presenterats i arbetets resultat. Resultat: Efter analys uppkom två teman; God palliativ vård och Begränsningar för god palliativ vård som beskriver sjuksköterskors upplevelser med sammanlagt fem subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vårdens kärnpunkt var att främja välbefinnande hos patienten och att ge stöd till patientens familj. De upplevde sorg i samband med att patienterna avled och kände sig därmed otillräckliga. Flera av sjuksköterskorna upplevde att deras egen kommunikation och kommunikationen inom vårdlaget var bristande. Många upplevde att tiden inte räckte till och att bristande kunskaper bidrog till en sämre vård.

<p>ABSTRAKT</p><p>Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.</p>

Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper. / The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.

ABSTRAKT Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.   Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

<p>Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper.</p> / <p>The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role.</p><p>The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.</p>

Bakgrund; Historiskt sett har palliativ vård varit en del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerad. Syfte; Syftet i den föreliggande litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med patienter i ett palliativt skede samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderande studierna. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats publicerade mellan år 2006-2016. De vetenskapliga studierna identifierades i databaserna PubMed och Cinahl. Studiernas innehåll granskades utifrån likheter och olikheter. Antal deltagare, bortfall, ålder, könsfördelning samt yrkesverksamma år som sjuksköterska granskades i den medologiska aspekten. Huvudresultat; Fyra huvudteman identifierades av författarna; Svårigheter att bibehålla sin professionella roll, Upplevelser vid etiska dilemman, Krävande och givande upplevelser i mötet mellan sjuksköterska och patient och Upplevelser av otillräcklighet och osäkerhet. Gällande granskning av studiernas undersökningsgrupper påvisades att majoriteten av deltagarna var kvinnor. Slutsats; Enligt tidigare studier upplevde sjuksköterskorna det krävande att arbeta med patienter i ett palliativt skede. I denna litteraturstudie framkom det tydliga kunskapsluckor hos sjuksköterskorna gällande patienters symtom, behandling samt hur olika svåra situationer skulle hanteras. Detta påvisar att det behövs mer kontinuerlig utbildning inom palliativ vård. / Background; Historically palliative care has been a part of the nurse's responsibility. The nurse's role in palliative care is relationship-building, supportive, communicative and coordinated. Aim; The aim of the present literatur review was to describe nurses' experiences of working with patients in a palliative stage and to describe the investigation group in the including studies. Methods; This literature review has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with a qualitative approach and were published between the years 2006-2016. The scientific studies were found in the databases PubMed and Cinahl. The content of the studies were reviewed on the basis of their similarities and differences. Number of participants, dropout, age, gender and number of years in work as a nurse were reviewed in the methodological aspect. Results; Four main themes were identified by the authors; Difficulties to maintain their professional role, Experiences of ethical dilemmas, Demanding and rewarding experiences in the meeting between the nurse and patient and Experiences of inadequacy and insecurity. The current review of the studies investigation group showed that the majority of participants were women. Conclusions; According to previous studies, the nurses experiences were demanding while working with patients in a palliative stage. This literature review showed clear gaps in the nurses knowledge regarding patient symptoms, treatment and how different difficult situations should be handled. This demonstrates the need for more continuous education in palliative care.

Introduktion: Livets slutskede är den senare fasen i palliativ vård. Döden drabbar den enskilde men involverar flera personer runt omkring. För att kunna ge en personcentrerad omvårdnad krävs det att utgå från patienten och de individuella behoven. Sjuksköterskan fungerar som spindeln i nätet och bör se människan bakom patienten, genom det få en förståelse för hur den enskilde upplever sin sista tid i livet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av sin sista tid i livet. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 stycken kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Hur vuxna patienter upplever sin sista tid i livet är individuellt. Gemensamt för ett flertal patienter var självständighet, värdighet och delaktighet. Relationer till närstående var av största vikt vid livets slut. En del patienter kunde finna tröst, frid och acceptans genom tron på högre makter. Patienterna kan ändra sin uppfattning om vad som faktiskt är viktigt och betydelsefullt vid livets slut. Slutsats: I denna studie framkom det att det finns flera gemensamma områden för personer i den sista tiden i livet. Att leva mer i nuet, vårda relationer, samt att behålla sin värdighet är återkommande och viktiga komponenter. Sjuksköterskan kan se detta resultat som ett stöd till att våga prata om döden men bör även ha i åtanke att varje upplevelse är individuell och att människan är unik.

No description available.