Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja patientens livskvalitet där sjuksköterskan har en central roll och ansvarar för de behov, och önskningar som efterfrågas av patienten och dess närstående. Palliativ vård innebär även att uppnå ett holistiskt välmående hos patienten, lindra lidande och smärta samt ge patienten ett värdigt slut i livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. De utvalda studierna har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman m.fl. (2006) granskningsmall som modifierats till sjuksköterskeperspektivet. Innehållet analyserades med innehållsanalys. Resultatet baserades på tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet utgjordes av fem teman; Kultur och andliga behov, personcentrerad vård, kommunikation, mötet med närstående samt sjuksköterskors upplevda brister. Konklusion: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att det fanns flera utmaningar inom den palliativa vården, exempelvis kommunikation, teamarbete, samtal med närstående, emotionella situationer och verksamheternas resurser. Sjuksköterskornas erfarenheter visade dock även att samtal och stöd till både patienter och närstående hade en positiv inverkan i den palliativa vården

Bakgrund: Behovet av den palliativa vården på vårdavdelningar ökar då allt fler patienter befinner sig i denna miljö vid livets slut. Många närstående vårdar och finns vid sidan av patienter vid livets slutskede och upplevelserna av denna tid präglas av hur vården och omsorgen ser ut. Sjuksköterskan har i sin roll ett ansvar att stödja samt ha en god dialog med både patienten och deras närstående. Det kan innebära en utmaning för sjuksköterskan att tillgodose de närståendes behov i denna svåra tid samtidigt som vårdandet av patienten förväntas vara i fokus. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård för patienter i livets slutskede på vårdavdelning Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt där elva artiklar inkluderades i resultatet och analyserades enligt Fribergs metod. De databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Två teman med fyra subteman presenterades i resultatet. Det första temat var Vårdpersonalens bemötande, subteman till det var Kommunikation samt Stöd. Det andra temat var Vården av patienten, subteman till det var Delaktighet samt Värdighet i vården och ett fridfullt avslut. Sammanfattning: De centrala delarna som var av betydelse för närståendes upplevelser ställer krav på sjuksköterskans bemötande. Genom belysandet av närståendes upplevelser, blev sjuksköterskans roll framträdande. Det blev tydligt att kompetens och förmågor bör besittas hos sjuksköterskan för att kunna stödja de närstående på bästa sätt. / Background: The need for palliative care in hospital wards increases and many loved ones' are caring for patients at the end of life. The experiences of loved ones' are characterized by the given care from the nurses. The nurse has a responsibility to support and have a good dialogue with the patient and their loved ones'. It can be a challenge for the nurse to meet the needs of the loved ones' while the care of the patient is expected to be in focus.  Aim: The aim of this litterature review was to describe the loved ones' experiences of palliative care to patient´s at the end of life in inpatient care. Method: A literature review was chosen as the method. Eleven scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was The healthcare staff's response, sub-themes for this were Communication and Support. The second theme consisted of The care of the patient, sub-themes for this were Participation and Dignity care; a peaceful death.   Conclusion: The central parts of importance for the loved ones' experiences demands on the nurse's treatment. By illuminating the loved ones' experiences, the role of the nurse became prominent. It became clear that competence and abilities should be retained by the nurse in order to be able to support the loved ones' in the best way.

Background: Palliative care is an important area in health care as patients' quality of life is at the center. The goal of end-of-life care is to provide the patient with good care, relieve suffering and relieve symptoms. To be able to provide such care requires specific knowledge, attitudes and skills. Previous research shows that end-of-life care is something that nurses perceive as complex. Previous research also shows that the treatment of nurses is important. In the event of nurses' insecurity and in the event of poor communication, patients' and relatives' experience of palliative care deteriorates. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: Systematic literature study according to Evans' descriptive synthesis. Results: After analysis, two themes emerged; Experiences of personal and professional development and Existential difficulties. These describe nurses' experiences with four sub-themes. Conclusion: The majority of the nurses experienced existential difficulties in connection with the care of palliative patients. The nurses felt that they were unprepared for the meeting with the patients at the end of life. That the importance of communication and knowledge was a prerequisite for providing good palliative care. Keywords: Communication, Emotions, End of Life, Existential difficulties, Experience.

Background: Palliative care started for patients who had a cancer diagnosis in the 1950s. Palliative care aims to alleviate health-related suffering, whether it is physical, mental, social or spiritual. The nurse's role in palliative care is to be able to meet the patient's and relatives' needs at the end of life. Death is an unavoidable event in end-of-life care, yet many emotions can arise. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of providing palliative care at the end of life Method: The literature study was based on 12 qualitative scientific articles that were analyzed using a qualitative content analysis. Results: In the results, three categories were identified; Relieve suffering, Emotional experiences and Lack of Skills and further five subcategories. The results showed that nurses experienced emotional impact and that there was a lack of knowledge among nurses. Conclusions: The nurses' experience of providing palliative care is complex, they experience suffering because of their own compassion. Lack of knowledge and experience leads to a heavy burden for the nurse. More research and education is needed in the area. / Bakgrund: Palliativ vård startade för patienter som hade en cancerdiagnos under 1950-talet. Palliativ vård syftar till att lindra hälsorelaterat lidande oavsett om det är fysiskt, psykisktsocialt eller andligt. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att kunna tillgodose patientens och närståendes behov i livets slutskede. Döden är en oundviklig händelse vid vård i livet slutskede trots detta kan mycket känslor uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård vid livetsslutskede Metod: Litteraturstudien baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier; Lindra lidande, Emotionella upplevelser samt Kompetensbrist och vidare fem subkategorier. Resultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde emotionell påverkan samt att det fanns en kunskapsbrist bland sjuksköterskorna. Slutsatser: Sjuksköterskornas upplevelse av att ge palliativ vård är komplex de upplever ett lidande till följd av sitt eget medlidande. Bristande kunskap och erfarenhet leder till en tung börda för sjuksköterskan. Mer forskning samt utbildning behövs inom området.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesliv möta patienter som är i livets slutskede, vilket innebär ett stort ansvar och en stor händelse. Att främja livskvalitet och lindra lidandet är en viktig del av omvårdnaden men även att vara nära, har en god kommunikation och stödja patienten och närstående är viktiga delar som ligger i sjuksköterskans uppgift. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i det sena palliativa skedet. Metod: Studien har en kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i det sena palliativa skedet beskrevs i 5 slutkategorier, att vara närvarande, känna empati och medkänsla, att ha samarbete och få stöd från vårdteamet, att ha en bra och ärlig kommunikation med patient och närstående, att sträva efter kunskap, erfarenhet och färdighet och att förbättra patientens upplevelse genom lugn miljö. Diskussion/slutsats: Denna studie kan bidra till en bättre  vård av patienter i det sena palliativa skedet. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap samt förståelse för dessa patienter ökar deras möjlighet till att ge en god och individanpassad vård. Detta kan i sin tur bidra till att dessa patienter kan känna sig tryggare, mer respekterade och sedda. Att vårda patienter i livets slutskede är känsligt och komplext och förutsätter att sjuksköterskan har professionella kunskaper för att kunna erbjuda bättre resurser. Den här studien kan ge möjlighet för sjuksköterskor att i framtiden kunna veta hur de kan underlätta sitt arbete inom den palliativa vården och med en holistisk omvårdnad öka upplevelsen av hälsa samt lindra lidande. Detta är ett intressant ämne som kräver en djup förståelse och känslor.

Många personer i livets slutskede kan, av olika anledningar, inte längre ta sina symtomlindrande läkemedel peroralt varför annan administrationsväg måste väljas. Studier visar att subkutan administrering många gånger är att föredra vilket kan medföra att det blir många ”stick” per dag vilka kan upplevas plågsamma för patienten. En kvarliggande subkutan kateter i vilken läkemedel kan administreras flera gånger skulle kunna minska antalet ”stick” markant. Vid ett implementeringsförsök av subkutana kvarliggande katetrar till personer i livets slutskede på en internmedicinsk avdelning uppmärksammades att inga nationella riktlinjer fanns att tillgå. Efter kontakt med ett flertal enheter och sökning efter lokala riktlinjer framkom att rutinerna kring hantering av subkutana kvarliggande katetrar skiljer sig markant.   Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor hanterar perifera subkutana kvarliggande katetrar med fokus på personer i livets slutskede.   Studien var deskriptiv med till största delen kvantitativ ansats med en kvalitativ del som redovisas kvantitativt i tabeller och text. Enkäter skickades ut via Svenskt Palliativt Nätverks nyhetsbrev. 119 sjuksköterskor som motsvarade inklusionskriteriet besvarade enkäten.   Resultatet visar att subkutana kvarliggande katetrar appliceras för att minska antalet smärtsamma ”stick” och används både till intermittenta injektioner och kontinuerliga infusioner. Sjuksköterskor beskriver i studien att de är ett bra hjälpmedel i vården av personer i livets slutskede.  De nackdelar som uppmärksammats är komplikationer som hudirritation, svullnad, smärta och att patienten inte erhåller ordinerad dos på grund av läckage. En jämförelse gjordes avseende hur länge subkutana kvarliggande katetrar får sitta och knappt 50 procent uppgav 6-7 dagar och resterande allt från 2-3 dagar till ”så länge det ser fint ut kring nålen”. Det är således stora skillnader avseende hur subkutana kvarliggande katetrar hanteras. Av sjuksköterskorna uppgav 23 procent att de saknade kunskap om hantering av subkutana kvarliggande katetrar vilket tyder på att det finns behov av riktlinjer baserade på vetenskap. Personer i livets slutskede och deras närstående kan lära sig att själva administrera symtomlindrande läkemedel vilket kan hjälpa till att bevara autonomi och minska oro för genombrott av svåra symtom och därmed ge ökad livskvalitet. Subkutana kvarliggande katetrar borde, enligt denna studie, användas mer frekvent och spridas fler vårdenheter.   Slutsatsen är att det finns behov av, en nationell riktlinje baserad på vetenskap avseende hantering av subkutana kvarliggande katetrar. I riktlinjen bör avsnitt om applicering, omläggning, injektionsteknik, inspektion, dokumentation och hur länge katetrarna får sitta ingå.  Many patients in the end of life can no longer take their symptomatic drugs, for which reason other routes must be chosen. Studies show that subcutaneous administration is often preferred, which may cause many "stings” per day which may be painful to the patient. A subcutaneous indwelling catheter in which drugs can be administered multiple times could significantly reduce the number of "stings". In an implementation trial at an internal medical department, attention was drawn to the absence of national guidelines. After contacting several units and searching for local guidelines, it was found that the routines of handling subcutaneous indwelling catheters differed markedly.  The aim of the study was to describe how nurses deal with peripheral subcutaneous catheters with focus on people in the final stages of life.  The study was descriptive with a quantitative focus, with a qualitative part that were quantitatively reported. Surveys were sent via the Swedish Palliative Network newsletter. 119 registered nurses who corresponded to the inclusion criteria answered the questionnaire.  The result shows that subcutaneous indwelling catheters are applied to reduce the number of painful "stings" and are used both for intermittent injections and continuous infusions. Registered nurses describe in the study that they are a good aid in the care of patients in the final stages of life. The disadvantages that have been noted are complications such as skin irritation, swelling, pain and that the patient does not receive prescribed dose due to leakage. A comparison was made as to how long subcutaneous catheters may stay in situ and almost 50 percent reported 6-7 days and the remaining anything from 2-3 days to "as long as it looks fine around the needle". There are thus major differences regarding the way in which subcutaneous indwelling catheters are handled. 23 percent of the registered nurses reported that they lacked knowledge about handling the subcutaneous indwelling catheters which indicates that there is a need for science-based guidelines. Patients and relatives can learn to administer symptomatic drugs themselves, which can help maintain autonomy and reduce concern for breakthroughs of severe symptoms and thus give increased quality of life. Subcutaneous indwelling catheters should, according to this study, be used more frequently and spread at more units.  The conclusion is that there is a need for a national guideline based on science regarding subcutaneous indwelling catheters. In the guideline, sections about application, dressing, injection technique, inspection, documentation and how long the catheters may stay in situ should be included.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors perspektiv på en god död hos patienter i palliativt skede utanför den specialiserade palliativa vården. För att svara på studiens syfte valdes en litteraturöversikt med strävan efter systematik som metod. Litteraturöversikten grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar som har tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultatet visade att det som sjuksköterskor uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer. Teman som växte fram var; respekt för patientens autonomi och värdighet, symtomkontroll och lindra lidande, förberedelser inför döden, vårdmiljöns betydelse, kommunikation och stöd till närstående. Sjuksköterskor utanför den specialiserade palliativa vården uttryckte ett behov av att få ökade kunskaper och stöd för att ge vård som möjliggör en god död. Även behovet av organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en god död belyses.    Litteraturöversiktens resultat gav författarna vägledning för vad sjuksköterskorna utanför den specialiserade palliativa vården upplever som betydelsefullt för en god död. Genom diskussion kring dessa teman kan kunskaperna kring god palliativ vård öka. Vad en god död är beror på individen och därför ska vården sträva efter att vara personcentrerad oavsett vårdkontext.

Bakgrund: Att arbeta som hemtjänstpersonal innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemtjänsten arbetar i personens hem och vårdar svårt sjuka personer. Hemtjänstpersonal är den yrkesgrupp med kortast utbildning och som förväntas ha kunskaper och kompetens att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hemtjänstpersonals erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ studie där tre fokusgrupps intervjuer genomfördes. Tolv deltagare deltog i intervjuerna. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Beskriver åtta subkategorier av hemtjänstpersonalens erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede. Subkategorier som: Personen måste få bestämma, Uppfylla sista önskan, Vara gäst i personens hem, Stöd från chef, Stöd från sjuksköterska, Stöd från samordnare, Lära av och med varandra och Ha kunskap om det man ska utföra. Slutsats: Studien kom fram till att hemtjänstpersonalen var beroende av stöd från kollegor, de har nära arbete tillsammans och lär av varandra, erfarna kollegor tar ansvar att lära ut oerfarna kollegor. Studien visade även att hemtjänstpersonalen behöver utbildning och reflektionstid inom området vård i livets slutskede, där har specialistsjuksköterskan inom vård av äldre en viktig roll med sina kunskaper inom avancerad omvårdnad, ledarskap, pedagogik och förbättringsarbete.

Bakgrund: En sjuksköterska kommer troligtvis någon gång i sin yrkeskarriär att komma i kontakt med en person som befinner sig i livets slutskede oavsett arbetsplats. Bakgrunden består av rubriker som förklarar livets slutskede utifrån lagar och WHOs definition, sjuksköterskans roll som beskrivs med hänsyn till kärnkompetenserna, personcentrerad vård och vikten av en god kommunikationsförmåga. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med innehåll av 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. För att kunna fullfölja litteraturstudien användes Forsberg & Wengström (2013) modell. Sökningar efter data gjordes i databaserna: Cinahl, PubMed och Psycinfo. Artiklarna sammanställdes genom granskning och analyserades med hjälp av Forsberg & Wengström (2013) och SBU granskningsmall (2014). Resultat: Resultatdelen kunde delas upp i en huvudkategori sjuksköterskornas upplevelser av otillräcklighet och fem subkategorier kommunikativa hinder, brist på erfarenhet och otillräckliga kunskaper, känsla av skuld och skam, en svår personlig utmaning samt ökat omvårdnadsbehov och tidsbrist. Konklusion: När patienten får en terminal diagnos blir sjuksköterskornas upplevelser av en förändrad karaktär. Resultatet har påvisat att det finns faktorer som utgör hinder för vård av livets slutskede vilket dessutom pekar på att grundläggande utbildning inte är tillräcklig. / Background: A nurse will probably at some point in their career get in touch with a person who is in the final stage of life. The background consists headlines describing end of life care based on laws and WHO definition, the nurse's role as defined with the competencies, person-centered care and the importance of good communication skills. The aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences off end of life care. Method: The study was conducted as a literature study with qualitative content of 10 scientific articles. In order to complete the literature Forsberg & Wengström (2013) template were used. Searches for Data were collected in the library's databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were compiled by examination and Analyzed by Forsberg & Wengström (2013) and the SBU review template (2014). Results: The results are containing one main category nurses' perceptions of inadequacy and five subcategories communicative barriers, lack of experience and insufficient knowledge, sense of guilt and shame, a difficult personal challenge and increased care needs and time constraints. Conclusion: When the patient gets a terminal diagnosis it becomes of a changed character for nurses’ experiences. The results are showing that there are factors that are obstructing a good end of life care. The results indicate that basic education is not sufficient for a good palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård grundas i teamarbete, där målet är att lindra patientens symtom, skapa goda relationer samt stötta och göra familjen delaktig. En utmaning för sjuksköterskan som vårdar barn palliativt i hemmet är att barnets villkor ska uppmärksammas enligt FN:s barnkonvention samt att det “vanliga” livet med skola och vänner ska bibehållas. Syfte: Sammanställa befintlig kunskap och beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn palliativt i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen av data utfördes i fem steg enligt Fribergs metod.  Resultatet: Att utföra palliativ vård av barn i hemmet är svårt när sjuksköterskan har bristande kunskap och utbildning inom området. Att upprätthålla den professionella yrkesrollen är en utmaning för sjuksköterskan som vill skapa trygghet och förtroende för familjen. För att kunna skapa en kontinuitet i vården bör sjuksköterskan förhålla sig till familjens livsvärld.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och utbildning samt är i behov av stöd från andra professioner. När barnet och familjen involveras med öppenhet och följsamhet genom att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld skapas förutsättningar för ett vårdande möte som ger trygghet, skapar förtroende och lindrar lidandet. Uppsatsen belyser vikten av att utveckla kunskapen inom området för att styrka sjuksköterskan i hennes professionella yrkesroll i att vårda barn palliativt i hemmet och för att barnen ska kunna ha rätt till samma vård i hemmet som vuxna.