Abstrakt Bakgrund: Döden ses som en naturlig del av livet. På samma sätt anses det naturligt att barn ska uppnå vuxen ålder. Att vårda barn som är döende kan vara påfrestande men också lärorik för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar har genomförts. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes enligt en modell av Friberg. Resultat: Fyra kategorier och tretton underkategorier identifierades. Kategorierna var: känslomässiga reaktioner, att hantera den svåra situationen, organisatoriska brister och att sträva efter god omvårdnad. Slutsats: Denna litteraturstudie visar som helhet att vårdpersonal beskriver en känslomässig påfrestning att vårda barn i livets slutskede. De beskriver sorg, tomhet, att de inte räcker till och moralisk stress. De beskriver också hur de försöker hantera påfrestningarna, vikten av stöd, men de pekar också på organisatoriska brister. Sammantaget pekar detta resultat på att vårdpersonal kan vara i riskzonen för att drabbas av ohälsa. / Abstract Background: Death is seen as a natural part of life. Similarly, it is considered natural for children to reach adulthood. To nurture children who are dying can be stressful but also rewarding for the health care professionals. Purpose: The purpose of this study was to describe the health professionals experiences of providing end of life care for children. Method: A literature study consisting of eight qualitative articles has been completed. The articles results were reviewed, analyzed and compiled according to the model of Friberg. Results: Four categories and thirteen subcategories were identified. The categories were: emotional reactions, to cope with the difficult situation, organizational shortcomings and to strive for good nursing care. Conclusion: This literature review shows overall that health professionals describes an emotional strain to care for children in the final stages of life. They describe sadness, emptiness, that they were not enough, and moral stress. They also describe how they try to cope with the stresses, the importance of support, but they also point to organizational weaknesses. Taken together, this results shows that health workers may be at risk of suffering from health issues.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder över hela världen. Personer med hjärtsvikt har en hög symtombörda och det leder till begränsningar såväl psykiskt som fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva upplevelser i livets slutskede hos personer som lever med svår hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Begränsningar i det dagliga livet, En förändrad identitet, Att uppleva trygghet, Att leva mellan hopp och förtvivlan och att planera för livets slut. Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt i livets slutskede upplever att de blir påverkade fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt i det dagliga livet. Personerna upplever en förlust av identitet. Att känna trygghet och kontinuitet upplevdes som viktiga komponenter för att hantera sjukdomens oförutsägbara natur. / Background: Heart failure is a chronic disease, increasing in the world as the population gets older. Persons living with heart failure has high symtom burden and that leads to limitations in a physical, psychological and social way. Aim: To describe experiences in the end of life among person´s living with advanced heart failure. Method: A literature study based on 13 scientific qualitative articles that was analyzed according to Friberg´s model. Results: The analysis resulted in five categories; Limitations in the daily life, a changed identity, sense of security, Living between hope and despair and Planning for the end of life. Conclusion: Persons living with advanced heart failure in the end of life experience that they become affected in their daily life in a physical, psychological, social and existential way. They experience a loss of their identity. To feel secure and continuity are important factors in dealing with the uncertainty of the disease.

Palliativ vård som berör barn innebär många påfrestningar. Sjukdom och död som drabbar ett barn står i direkt kontrast till de förväntningar om en ljus och lång framtid som anknyts med barn- och ungdomstiden. Palliativ vård syftar till att dölja eller lindra symtom av sjukdom. Sjuksköterskor spenderar mer tid med patienter och familjer i det palliativa skedet än andra professioner. Det är betydande att som sjuksköterska ha kunskap om förhållningssätt, bemötande och etiska principer för att kunna möta de krav som situationen kräver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i ett palliativt skede. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde det emotionellt påfrestande att vårda barn i livets slutskede. Professionaliteten gick lätt förlorad och det uppmärksammades behov av ökad kompetens, utbildning och stöd. Organisatoriska faktorer försvårade och upptog tid och resurser från patientarbetet. Det upplevdes utmanande att möta familjens behov och att samtala med familjen skapade osäkerhet. Det är av vikt att sjuksköterskor lär sig att hantera sina egna känslor av obehag och det finns ett behov av att öva på kommunikativa färdigheter. Det finns även ett behov av att utöka undervisningen av palliativ vård rörande barn då otillräcklig kompetens kan ge upphov till emotionell stress och utbrändhet. Det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har en inverkan på hur vården utformas, vilka behöver belysas för att komma till rätta med problematiken.

Bakgrund: Unga vuxna är en patientgrupp som vårdas i livets slutskede på de flesta vårdavdelningar. Dessa patienter möter sjuksköterskan med stor sannolikhet någon gång i sitt yrkesliv. Sjuksköterskan har ett ansvar att upprätthålla en god livskvalité för dessa patienter, något som kräver stor kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av tre kategorier: Sjuksköterskans professionella erfarenheter, Sjuksköterskans emotionella erfarenheter och Sjuksköterskans relationella erfarenheter. Diskussion: Tre centrala fynd urskildes: att sjuksköterskan behöver hantera sina svåra känslor, att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om livet samt att sjuksköterskan kände ett stort ansvar att uppnå en god död för patienten. Slutsats: Studiens resultat antyder att det behövs mer forskning kring erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede då sjuksköterskan kan uppleva omvårdnaden av denna patientgrupp som utmanande och påfrestande.

No description available.

Bakgrund: Det minskade antalet vårdplatser på sjukhusen leder till att allt fler personer vårdas i hemmet sin sista tid i livet. Samtidigt önskar allt fler att vårdas i sina hem. Personer i livets slutskede som vårdas i hemmet har behov av att sjuksköterskor inom hemsjukvården är tillgängliga, en tillgänglighet som inte alltid finns. Detta kan leda till att personer som vill vårdas hemma löper risk att få sämre vård. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser, vilket innebär att sjuksköterskan ska se personen bakom sjukdomen och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta personcentrerat i livets slutskede i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det gjordes ett strategiskt urval med nio sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika upplevelser av att arbeta personcentrerat i personers hem i livets slutskede. Hemmamiljön ansågs öka möjligheten till att vården blev personcentrerad. Resultatet ledde fram till tre kategorier: vård i hemmamiljö, en del av familjelivet och samverkan i teamet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde en tillfredsställelse av att kunna arbeta personcentrerat med personer i livets slutskede. De hade mestadels en positiv inställning till hemmet som miljö för omvårdnaden. Sjuksköterskorna ansåg att personerna i livets slutskede kunde vara delaktiga och intresserade sig av sin egen omvårdnad i hemmet.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede är ett område som ställer höga krav på vården, närstående och den sjuke. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och omvårdnaden av den sjuke och närstående. Ofta ligger hälso- och sjukvårdens fokus på den som ska dö, men det är ofta lika viktigt att fokusera på de närstående.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att en nära person befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet; Viljan att vara nära, En förändrad vardag och Vårdens makt. Totalt framkom nio olika tillhörande subteman. Anpassningen till en ny vardag var krävande för närstående och det var viktigt att de fick vara nära och hjälpa den sjuke under den sista tiden. Vården hade en inverkan på närståendes upplevelser av situationen. Slutsats: Närståendes upplevelser varierade och som sjuksköterska kan det vara en fördel att få en uppfattning om vad närstående upplever när en nära person befinner sig i livets slutskede. Det så att sjuksköterskan ska kunna bemöta de närstående med respekt och förståelse. / Background: End-of-life care is a demanding area for relatives, the patient and the healthcare system, where a significant role is played by nurses.  They meet and care not only for the dying person, but also their relatives and friends.  Although the focus is primarily on the dying person, importantly palliative care also extends to this wider circle of related people.  Aim: To describe the experiences of relatives when a loved one is reaching the end of their life.  Method: A literature review employing a qualitative design and an inductive approach.  Results: Three themes developed during this analysis, comprising nine subthemes.  Primary themes were: "The desire to be close", "Adapting daily life" and "The power exerted by the healthcare system". Adapting to a new daily life was demanding for relatives and it was important that they could be close and help their loved ones in the end of their life. The health care had an impact on relatives’ perceptions of the situation. Conclusion: The perspectives and experiences of relatives within end-of-life care will vary greatly. These experiences may be used by nurses in order to provide the level of support, respect and empathy each individual needs.

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 människor varje år, av dessa uppskattas omkring 80% vara i behov av lindrande vård i livets slutskede då behandling av sjukdom inte längre ger resultat. Sjuksköterskan har en central roll främst genom att lindra symptom och åtgärda de faktorer som kan orsaka känslomässigt, fysiskt, socialt och existentiellt lidande för patienten och dess anhöriga. Tidigare studier menar att omvårdnad i livets slutskede innebär utmaningar för sjuksköterskan, som att sjuksköterskan kan känna sig otillräckligt förberedd och uppleva svårigheter med att stödja patienten och dess anhöriga i sorgeprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Data samlades in genom nio enskilda intervjuer, baserade på semistrukturerade intervjufrågor enligt en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier: att bli personligt påverkad, kommunikationens betydelse, och teamet har betydelse. Sjuksköterskorna upplevde att omvårdnaden i livets slutskede innebär att de blir personligt påverkade. Sjuksköterskorna upplevde det vara stressande att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. De beskrev även att kommunikationen är viktig. Sjuksköterskorna upplevde en problematik över att informationen ibland brister från läkare till anhöriga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att god omvårdnad i livets slutskede föregås av ett gott teamarbete. De betonade även vikten av stöd från arbetskollegor för att kunna hantera påfrestande situationer. Slutsats: Studiens resultat kan leda till ökad kunskap kring hur sjuksköterskan upplever omvårdnaden i livets slutskede, och strategier kan upptäckas för att ge en så god omvårdnad som möjligt för patienten och dess anhöriga. Det finns begränsad forskning som undersöker sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning, och det behövs ytterligare forskning för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och för att hitta strategier som kan optimera omvårdnaden.

Sammanfattning   Bakgrund: Palliativ vård har utvecklats för att lindra lidande och främja livskvalitet i livets slutskede. Den palliativa vården delas in i främst två faser; tidig och sen fas. Symtomlindring är en av hörnstenarna i palliativ vård och ofta utförs palliativ vård i hemmen av närstående. Detta kan innebära en påfrestning för de närstående då familjestrukturer kan komma att förändras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närståendevårdare till en person som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där teorin om KASAM har använts. Elva artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Närståendevårdarna upplevde att de inte fick tillräckligt med information eller kunskap från sjukvården samt att kommunikationen med denna var bristfällig. De upplevde att detta påverkade deras känsla av kontroll i situationen och att deras delaktighet i omvårdnaden av den sjuke individen inte togs på allvar. De saknade ofta stöd från sjukvården men tog sig ändå an uppgiften som vårdare och uttryckte tacksamhet över att ha kunnat finnas där för sin sjuke familjemedlem. Slutsatser: Närståendevårdarna behöver ett bättre stöd från sjukvårdens sida i form av information, fysiskt och psykiskt stöd och bättre kunskap. Sjuksköterskan kommer att spela en stor roll i mötet med dessa personer och det är viktigt att inse vilken stor roll närståendevårdarna spelar i vårdandet av den sjuke individen. / Summary Being a family carer at the end of life – a review focused on palliative home care Background: Palliative care was developed to ease suffering and improve quality of life at the end of life. The palliative care is divided into two phases; early palliative care and end-of-life care. The easing of symptoms is one of the palliative cornerstones and the palliative care is often conducted at home by family carers. This can become a burden for the family carers when family structures are changing. Aim: To describe the experience of being a family carer to a person within palliative home care. Method: A qualitative literature review was conducted, where the theory of KASAM was used. Eleven articles were reviewed and analysed using Friberg’s five step model. Results: The family carers felt like they didn’t receive enough information or knowledge from the health care and felt like the communication between them was lacking. The control they experienced in the situation was negatively affected by this and they felt like their involvement in the care of the sick individual was not taken seriously. They were often missing support from the health care but they still adapted the task of being the family carer and expressed gratitude of being able to take care of their sick family member. Conclusion: Family carers need better support from the health care in the shape of information, physical and psychological support and better knowledge. The role of the nurse is going to be important in meeting these individuals and it’s important to realise the potential these family carers have in nursing the sick person.

Sammanfattning    Bakgrund: Diagnosen av en obotlig sjukdom kan förr eller senare leda till att personen blir i behov av palliativ vård. I denna situation är hopp oftast en viktig del i att fortsätta leva och uppleva välbefinnande samt en god livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 artiklar med kvalitativ design inkluderades och analyserades deduktivt med hjälp av Herth Hope Index. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Trots en dålig prognos och medvetandet om att döden närmar sig fortsatte deltagarna i studierna att hoppas och sätta upp framtida mål. Hoppet påverkades både positivt och negativt beroende på det förflutna, nuet och framtiden. Det som främjade hoppet mest visade sig vara familj och närstående.  Vissa deltagare tyckte att det inte fanns något att hoppas på då framtiden såg mörk ut. Tron på Gud/och eller Jesus samt högre makter hjälpte deltagarna att upprätthålla samt öka hopp. Slutsatser: Resultatet som framkom kan ge en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om hur personer som vårdas palliativt upplever hopp och på vilket sätt det kan främjas, utökas och vad det är som gör att hopp upprätthålls. Nyckelord: erfarenheter, förhoppningar, livets slutskede, obotliga sjukdomar / Experiences of hope among people receiving palliative care - A literature review Summary   Background: The diagnosis of an incurable disease may sooner or later lead to the need for palliative care. In this situation, hope is usually one of an important part in continuing to live and experience well-being as well as a good quality of life. Purpose: The aim of this literature review was to describe the experience of hope among people receiving palliative care. Method: A literature review was performed where 11 articles with a qualitative design were included and with the help of Herth Hope Index analyzed deductively. The article search was made in the CINAHL and PsycINFO databases. Result: Despite a bad forecast and the awareness that death is approaching, the participants in the studies continued to hope and set future goals. Hope was affected both positively and negatively, depending on the past, the present and the future. What promoted hope most proved to be family and related. Some participants thought there was nothing to hope for when the future looked dark. Faith on God / and or Jesus as well as higher powers helped participants to maintain and increase hope.Conclusion: The result that emerges can provide guidance for health professionals about how palliative patients experience hope and how it can be promoted, expanded and what makes hope maintained.   Keywords:  expectation, experience, incurable diseases, terminal care