• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 421
  • 1
  • Tagged with
  • 422
  • 422
  • 331
  • 285
  • 281
  • 252
  • 210
  • 198
  • 194
  • 183
  • 138
  • 107
  • 99
  • 93
  • 84
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

För vems skull ger distriktssköterskan symtomlindring i livets slutskede? En kvantitativ enkätstudie

Olsson, Anneli January 2020 (has links)
Bakgrund: Döden är en naturlig del av livet, men den kan ändå skapa stor rädsla och ångest hos många. Det har blivit färre av de äldre som avlider på sjukhus medan flertalet avlider på särskilda boenden eller i hemmen. Detta ökar kraven på vårdpersonalen att de ska ge en god omvårdnad vid livets slutskede, och även ha ett professionellt förhållningsätt mot patienter och närstående. Vården i livets slutskede är speciell och det finns många faktorer att ta hänsyn till då det kan vara många runt patienten som har behov som ska tillgodoses. Syfte: Var att beskriva distriktssköterskors förhållningsätt i situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen, samt beskriva samband mellan distriktssköterskans erfarenhet och tillit till egen bedömning. Metod: En enkätstudie genomfördes med en deskriptiv design med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetade i hemsjukvården. Den webbaserade enkäten delades ut till 187 stycken distriktssköterskor och sjuksköterskor. Det var 76 personer som besvarade enkäten. Materialet analyserades med beskrivande statistik i dataprogrammet SPSS version 26 med korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet indikerade att den äldre distriktssköterskan har en större tilltro för den egna bedömningen av patientens behov av symtomlindrande behandling vid livets slutskede. Resultatet indikerar även att närstående har en påverkan på distriktsköterskans bedömning vid symtomlindring i livets slutskede. Slutsats: Distriktssköterskan som var äldre än 49 år agerar mer efter sin egen bedömning jämfört med distriktssköterskor som var yngre. Ett mentorskap från den äldre distriktssköterskan är ett sätt att öka säkerheten för den yngre distriktssköterskans i sin yrkesroll. Återkommande utbildningar i palliativ vård är ett annat.
72

När ett barn är döende : En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie om specialistsjuksköterskor som vårdar barn i livets slutskede / When a child is dying : A qualitative semistructured interview study on specialist nurses who care for children in the final stages of life

Björnfot, Isabelle, Jonasson, Evamarie January 2019 (has links)
Bakgrund: När ett barn är i livets slutskede är det många som blir känslomässigt påverkade. Inte minst barnsjuksköterskan som vårdar barnet och dess familj. Barnsjuksköterskan får känslor och erfarenheter som behöver hanteras. Syfte: Var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En kvalitativ induktiv design användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnsjuksköterskor. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskornas relation med barnet och familjen hade stor inverkan på hur vårdandet kunde bli och vilka känslor som uppstod. Deras erfarenheter var att arbetssituationen påverkar och påverkas. Känslor, både svåra och fina, beskrevs uppstå hos barnsjuksköterskorna. Slutsats: Att vårda barn i livets slutskede är komplext. Verktyg behöver arbetas fram för att hjälpa barnsjuksköterskor att hantera de känslor som uppstår. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>
73

Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet : En intervjustudie

Norinder, Isabelle, Viitala, Jenny January 2019 (has links)
Allt fler patienter i livets slutskede väljer att vårdas i det egna hemmet och vården är mer komplex än tidigare. Detta ställer krav på att det finns rätt kompetens, resurser och tid hos sjuksköterskor i hemsjukvården. Vården är ojämlik och vilken vård som erbjuds varierar från kommun till kommun. Tidigare forskning visade att sjuksköterskor anser sig ha god kunskap men önskade regelbunden utbildning om vård i livets slutskede. De upplevde brist på tid, personal, utrustning och aktuell information om patienten. De tyckte också att samarbetet mellan olika organisationer behövde förbättras. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i deras hem. En kvalitativ empiriskt studie gjordes för att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det blev fyra kategorier och åtta subkategorier där huvudfynden var att sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap var god och kom genom erfarenhet och inte utbildning. De önskade ändå regelbunden utbildning och att grundutbildningen handlade mer om palliativ vård. Samverkan med andra vårdaktörer upplevdes fungera väl och var en viktig förutsättning. Vård i livets slutskede var givande och en stor del av sjuksköterskornas arbete i hemsjukvården. Studien bekräftade tidigare forskning att sjuksköterskorna hade god kunskap men önskade mer utbildning. Däremot upplevde sjuksköterskorna att samarbetet med andra vårdaktörer för det mesta fungerade bra och de upplevde inga problem med tillgång till tid, personal och utrustning.
74

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En litteraturstudie

Josefsson, Jan, Hailemariam, Lidia Yhdego January 2022 (has links)
Bakgrund: Drygt 40 miljoner personer i världen är i behov av palliativ vård varje år och av dessa är cirka 70 000 bosatta i Sverige. Palliativ vård innebär att vårdpersonal ökar livskvalitén eller lindrar lidandet för patienter med en obotlig sjukdom. Litteraturstudiens teoretiska referensram utgick från de fyra hörnstenarna.  Syftet: Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie genomfördes i enlighet med Kristensson (2014). Nio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed inkluderades. Data analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Möjligheter att bidra till en god död, Bristande kunskap, Betydelsen av kommunikation, Vikten av att grunda relationer med patienter och närstående samt Känslomässiga påverkan. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att medverka till en god död för döende patienter och deras anhöriga. Det framkom även att sjuksköterskor känner sig oförberedda på att ge säker och effektiv vård.  Slutsats: Sjuksköterskorna kunde bidra till en god död för både patient och anhörig genom att respektera deras önskemål, bevara patientens värdighet samt att tillfredsställa existentiella behov. Sjuksköterskor upplevde känslomässigt utmattning av att ge vård i livets slutskede, trots det ansågs det som ett privilegium att vårda patienter i livets slutskede.  Nyckelord Sjuksköterskor, erfarenheter, palliativ vård, vård i livets slutskede  Tack Tack till Carina Persson för en god handledning under vårt arbete.
75

Andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede - Sjuksköterskans upplevelser : En litteraturstudie

Lindén, Emelie, Lundgren, Anna January 2021 (has links)
Bakgrund: Omvårdnad i livets slutskede har alltid varit en central del i sjuksköterskans yrke och här är också andlig omvårdnad, som är en del av palliativ vård av betydelse för många patienter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter är således här att inge respekt för den enskilda patienten och tillgodose de andliga behoven när så behövs. Andlig omvårdnad kan därtill ibland vara komplext eftersom det är många delar som sjuksköterskor bör tänka på. Samtidigt brister kunskapen hos ett flertal sjuksköterskor då andlig omvårdnad blivit förbisett och/eller tillgång till information om detta saknas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede.   Metod: En litteraturstudie där resultaten baseras på 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en integrerad analys. Resultat: Två huvudkategorier bildades; underlättande faktorer samt hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde att en vårdrelation med patienten var den mest centrala aspekten i utövandet av andlig omvårdnad. Gemensamt var också att en brist på kunskap var en hindrande faktor i andlig omvårdnad. Slutsats: Att ta hänsyn till andliga behov hos patienter i livets slutskede kan öka kvalitén på en personcentrerad vård. Studien har bidragit med en ökad kunskap inom detta område som kan bidra till att vi som blivande sjuksköterskor kan ge en god andlig omvårdnad
76

I livets slutskede : En litteraturstudie om viktiga aspekter för palliativ vård ur ett patientperspektiv.

Gkarmiri, Konstantia, Morrison, Moa January 2021 (has links)
Introduktion: Cirka 75000 personer är i behov av någon typ av palliativ vård varje år i Sverige. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på sjuksköterskans eller närståendes perspektiv. Det finns därför ett behov av att undersöka hur patienten själv upplever den palliativa vården i livets slutskede för att förbättra den vård som ges. Syfte: Att beskriva vilka aspekter patienter i palliativ vård i livets slutskede uppger som viktiga. Metod: Allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med tematisk analys.  Resultat: Fem teman och 11 subteman identifierades. Stöd i omgivningen - Relationer med närstående och Bra kommunikation och relation med sjukvårdspersonal, Eget beslutsfattande - Rätten till självbestämmande och Självständighet, Inre frid - Behov av att känna hopp samt acceptans inför döden, En trygg miljö - Förväntningar på platsen vården bedrivs, Upplevelsen av platsen vården bedrivs och Kunskap hos personal, Symtomlindring - Lindra lidandet och Dö utan smärta. Slutsats: Resultatet visar att flera aspekter är viktiga för patienter i livets slutskede. Att få stöd i omgivningen med betydelsefulla relationer med närstående och personal och god kommunikation ger tröst och stöd. Det är viktigt för patienter att bevara sin självbild och kontroll över sin kropp så länge som möjligt. Det är även angeläget att känna inre frid för att kunna hantera rädsla samt att uppleva vårdmiljön positivt. Att få adekvat symtomlindring och att dö befriad från smärta uppges även som centrala aspekter. Genom ett personcentrerat arbetssätt och ökad kunskap om patienters upplevelser, kan sjuksköterskorna bemöta patienternas behov i livets slutskede och ge bättre vård.
77

Att underlätta existentiella samtal för patienter i livets slutskede : En systematisk litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter

Kujala, Teemu, Alzuheiri, Mead January 2022 (has links)
Bakgrund: Människor som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slutskede har ofta existentiella funderingar. Att vårda patienter inom den palliativa vården ställer krav på att vården har en helhetssyn på den unika individ som vårdas. Sjuksköterskan ska ha denna helhetsbild och är genom sin profession ansvarig för patienternas omvårdnad. Forskning visar att patienter i livets slutskede inte alltid känner sig bekräftade då de existentiella samtalen uteblir. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta existentiella samtal med patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenhet av att underlätta existentiella samtal i livets slutskede handlade om öppenhet, närvaro och om att kunna kommunicera på ett bra sätt. Sjuksköterskorna kan genom aktivt lyssnande och genom att tillåta tystnad underlätta samtal om patientens existentiella svårigheter. Sjuksköterskornas mod att tolka situationen ledde till att patientens lidande kan lindras. Slutsats: Att som sjuksköterska underlätta existentiella samtal för patienten i livets slutskede är viktigt för att lindra patientens lidande. Sjuksköterskor kan genom att vara modiga och genom att läsa av situationer öppna upp för dessa samtal. Genom samtal, lyssnande och tillåtande av tystnad fördjupas relationer och existentiella samtal underlättas. / Background: People who suffer terminal disease and are in last phase of life often have existential questions. To care for patients in palliative care requires that the care has overall view of the unique patient. The nurse is required to have this overall view because that’s required by the profession. Earlier research shows that patients who are receiving care in last phase of life do not always feel confirmed because existential conversations are conspicuous by their absence. Aim: To describe nurse’s experiences with facilitating existential conversations with patients in end of their lives. Method: A literature study with a descriptive summary. Results: Nurse’s experience of facilitating existential conversations at end of life included being open and present, and about competence in communication. Nurse’s courage and ability to interpret situations was the key element that led to relieving of patient’s suffering. Conclusion: As a nurse, to facilitate conversations for the patient at end of life is important to alleviate suffering. By courage and ability to interpret situations nurses can enable opening of these discussions. Through conversations, listening and by allowing silence, relations deepens and existential conversations can be facilitated.
78

Palliativ vård : En litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede

Hellström, Moa, Wallkulle, Amanda January 2021 (has links)
Background: When a treatment is no longer curative it becomes palliative. Nurses are responsible for alleviating suffering and meeting the needs of patients and relatives. Previous research show that patients and relatives experience positive aspects of palliative care when nurses work person-centered. Negative experiences are formed when nurses don’t meet the needs of patients and relatives. Aim: To make an overview of nurses' experiences of end-of- life care. Method: A common literature review, eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: The theme Being emotionally affected showed that the nurses were affected emotionally in different ways by caring for patients in end of life. Nurses described support from colleagues as a key component to manage the emotional impact. The theme Meeting patients and relatives showed that the key component in good palliative care is communication. The nurses identified difficulties in communicating with patients and relatives. In the theme Relate to organizations, the nurses identified shortcomings in nursing education and work environment, which affected the quality of care. Conclusions: Nurses need emotional support, pedagogical skills and additional training for optimal palliative care. / Bakgrund: När en behandling inte längre är kurativ övergår behandlingen till palliativ vård. Sjuksköterskor ansvarar för att lindra lidande samt tillgodose patienter och närståendes behov. Tidigare forskning visar att patienter och närstående i palliativ vård uppskattar när sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Negativa erfarenheter beskrivs när sjuksköterskor inte arbetar individanpassat eller tillgodoser patienter och närståendes behov. Syfte: Att göra en översiktlig beskrivning av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversiktdäråtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat Att påverkas emotionellt framkom att sjuksköterskorna på olika sätt påverkades emotionellt av att vårda patienter i livets slutskede. Stöd från kollegor beskrev sjuksköterskorna som en viktig komponent för att hantera den emotionella påverkan. I temat Att möta patienter och närstående framkom att nyckelkomponenten i god palliativ vård är fungerande kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev dock ibland svårigheter i kommunikationen med patienter och närstående. I temat Att förhålla sig till organisationer beskrevs brister i sjuksköterskeutbildningen och arbetsmiljön som påverkade kvalitén på vården. Slutsatser: Sjuksköterskor är i behov av emotionellt stöd, en pedagogisk kompetens samt ytterligare utbildningar för en optimal palliativ vård.
79

Att vårda i livets slutskede : En litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenheter

Andersson, Rebecka, Almbro, Sara January 2023 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård är en mänsklig rättighet och präglas av en vård som skall lindra och förebygga lidande. Vård i livets slutskede är en fas i palliativ vård som innebär att döden är ofrånkomlig. Vårdandet skall ha ett holistiskt synsätt där välbefinnande och värdighet främjas hos patienterna. Syfte: Att skapa översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt där tretton artiklar inkluderades, en mixad metod, två kvantitativa och tio kvalitativa. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i följande teman: “Relationens betydelse ”, “Betydelsen av delaktighet ”, “Betydelsen av känslomässig hantering”, “Anhörigas betydelse” och “Kunskapsbrist som hinder”. Slutsats: Delaktighet, känslomässig hantering, involvering av anhöriga samt relationen till patienterna är aspekter som sjuksköterskor erfar är betydelsefulla för vård i livets slutskede. Patienternas och anhörigas delaktighet är viktigt för att vården skall överensstämma med patienternas önskemål. Sjuksköterskor behöver få stöd i att hantera sina egna känslor samtidigt som en god vård upprätthålls. Det behövs ytterligare utbildning för att öka förberedelsen inför att vårda i livets slutskede
80

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede

Axelsson, Fredrika, Johansson, Emma January 2023 (has links)
Bakgrund: Barn som insjuknar i en dödlig sjukdom kan till slut komma till ett stadie där sjukdomen inte längre går att bota. Då inleds palliativ vård som i sin sista fas kallas för vård i livets slutskede. I livets slutskede ansvarar sjuksköterskan för en god symtomlindring, att främja god livskvalite och att slutligen främja en god död för det drabbade barnet. I sjuksköterskans roll vid vård i livets slutskede ingick även stöd till barnets familj. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databasen PubMed med sökord som nurse, experience, pediaric care och end of life care. Elva artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med tematisk analysmetod. Huvudresultat: I resultatet framkom två huvudteman: sjuksköterkors upplevelser av vård i livets slutskede och sjuksköterskors upplevda känslor och copingstrategier med fyra tillhörande subteman. Sjuksköterskorna upplevde kommunikationen och relationen till barnet och familjen var viktig. Kunskap i hur man samtalade och kommunicerade om döden med barn och familj upplevdes bristande. Sjuksköterskorna upplevde att de fanns en brist på utbildning i palliativ vård. Känslomässiga reaktioner uppstod hos sjuksköterskor och olika copingstrategier tillämpades för att ha möjlighet att hantera arbetet med döende barn. Slutsats: Arbetet med barn i livets slutskede kräver att en relation etableras mellan sjuksköterskan, barnet och familjen. Kommunikationen är väsentlig för att en relation ska uppstå och för att denna ska vara vårdande. Resultaten visar att utbildningen inom palliativ och pediatrisk vård till sjuksköterskor är bristfällig, vilket får sjuksköterskor att tvivla på sin kompetens. Arbetet med döende barn kan vara känslomässigt påfrestande vilket medför att coping och medvetenhet kring sina inre och yttre resurser är en viktig faktor för att orka fortsätta med sitt känslomässiga arbete och för att våga möta döden tillsammans med patient och familj.

Page generated in 0.0802 seconds