Bakgrund: Globalt sett lever ungefär 55 miljoner individer med någon form av demens, som är en obotlig sjukdom. Forskning har konstaterat att det är utmanande att tillhandahålla god demensvård i den palliativa vården i livets slutskede. Anhöriga till individer drabbade av demens övertar nya roller, vilket ger upphov till känslor i form av tvång, irritation och begränsning. Sjuksköterskor implementerar palliativ vård utifrån ett holistiskt synsätt på basen av vetenskaplig kompetens.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede för personer med demens.  Metod: Litteraturstudien har utformats enligt Roséns (2023) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och Psycinfo och gav totalt sju kvalitativa artiklar som utgör studiens resultat. Databearbetningen utgick från ett induktivt förhållningssätt och utfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod.   Resultat: Resultatet är utformat av sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, som konstruerade fyra huvudteman, vilka är ansvar, skuld och sorg, anhörigas behov blev inte tillgodosedda, anhörigas upplevelser av beslutsfattande och stöd samt förnekelse.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat påvisar anhörigas upplevelser avseende den palliativa vården för sin närstående med demens. Upplevelserna grundar sig i flera faktorer, vilka är känslor präglade av ansvar, skuld och sorg, bristfällig informationsöverföring och kommunikation samt en smärtsam sorgeprocess.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 70.000 personer som behöver palliativ vård varje år. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområde inom palliativ vård att lindra lidandet, främja hälsa och öka patientens och närståendes livskvalitet. Palliativ vård ska präglas av en helhetssyn på människan, en patientnära vård och genomsyras av de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En beskrivande litteraturstudie tillämpades med sammanlagt tolv vetenskapliga artiklar, varav elva var kvalitativa och en med mixade metoder. Artiklarna hämtades från databas PubMed. Huvudresultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier som besvarade på syftet. Sträva efter att skapa djupa och genuina interaktioner delades i upphov till medkänsla och sympati, samskapande med helhetssyn och kommunikation med patient, närstående och mellan kollegor; att möta en döende medmänniska delades i accepterande och förnekande strategier och organisatoriska utmaningar delades i brist på resurser/barriärer och den fysiska miljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att inom palliativ vård är relationen med patienten och dess närstående av stor vikt. För att bygga förtroendefulla relationer krävs kommunikation och tid. Sjuksköterskorna tog även till olika strategier för att hantera arbetet. Brister som framkom var personalbrist, överbelastning och den fysiska miljön som ej tillgodosedde patient och närståendes behov.

Bakgrund: Risken att utveckla demenssjukdomar ökar med stigande ålder och det sker en kontinuerlig ökning globalt. Sjukdomen förvärras progressivt över tid, är obotlig och dödlig. Det ställs större krav på vården att kunna möta upp det ökande vårdbehovet. Det är viktigt att kunna möta vårdbehovet och ge dessa patienter en adekvat och värdig vård, trotts sjukdomens komplexa natur. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med symptom av demenssjukdom i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med stöd av Polit & Becks nio-stegsmodell. Denna studie analyserades i enlighet med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultaten utgick från nio orginalartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: personens välbefinnande och samverkan. Slutsats: Sjuksköterskorna stötte på utmaningar då patienterna inte kunde utrycka sina känslor och behov till följd av den kognitiva svikten som medföljer vid symptom av demenssjukdom i livets slutskede. En god relation mellan sjuksköterskorna och anhöriga är avgörande i givandet av adekvat vård. Vidare forskning inom demensvård krävs för att få en bättre förståelse och öka kunskapen inom vården. / Background: The risk of developing dementia increases with age and there’s a continuous global rise. The disease worsens over time, is incurable and fatal. With greater demands on the healthcare system, it’s important to have the capacity to meet the healthcare needs of these patients and provide adequate and dignified care, despite the complexity of the disease. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for people with symptoms of dementia at the end of life. Method: A general literature study was carried out with the support of Polit & Beck's nine-step model. This study was analyzed in accordance with Graneheim & Lundman's content analysis. The results were based on nine original articles that were searched in the databases CINAHL and PubMed. Results: Two main categories were identified: Patient well-being and collaboration. Conclusions: The nurses encountered challenges as patients were unable to express their feelings and needs due to the cognitive impairment that accompanies end-of-life dementia. A good relationship between nurses and relatives is crucial in providing adequate care. Further research in dementia care is required to gain a better understanding and increase knowledge in care.

Bakgrund: Palliativ vård är en global holistisk vårdform som strävar efter att erbjuda patienter ett värdigt slut. Att förbättra livskvaliteten för patienter med svåra eller livshotande sjukdomar samt att lindra symtom är målet för palliativ vård. Detta kan uppnås med en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Målet är att kommunicera samt ge patienter och deras familjer omfattande stöd genom smärtlindring, symptomhantering, stöd för känslor och andlighet samt vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterskan och patient under vårdandet vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, som har sammanställts av 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegs analysmodell. Artiklarna som presenteras är hämtade från databaserna CINAHL samt MEDLINE. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Dessa presenterades med två huvudteman som följs av tre huvudteman vardera. Huvudteman var Kommunikationens olika språk samt Skapa förtroende. Resultatet visade att en god palliativ vård grundas i en personcentrerad vårdrelation. Vidare framställdes det att vissa patienter var nöjda med kommunikationen i vården medan andra upplevde att det finns rum för förbättring vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: En tidig implementering av kommunikation, samarbete samt respekt i sjuksköterskans arbetet är essentiell för en god grund till palliativ vård. En stark vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är viktigt. För att förbättra kommunikationen behöver sjuksköterskan vara rustad för de svåra samtalen som framkommer i samband med palliativ vård. Detta kan uppnås genom ständigt söka ny information samt uppdatera sig kring ämnet. En utmaning kan vara att navigera sig som sjuksköterska i de svåra samtalen trots arbetsrelaterad stress och tidsbrist.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.   Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

The aim of the study is, based on the staff’s perspective, to describe and analyse the existential needs of elderly in end-of-life living in nursing homes. The aim was also to examine how the staff perceive working with elderly in end-of-life care. Three qualitative focus groups were conducted by interviewing nursing home staff. The analysis is based on Weisman’s the appropriate death, Tornstam’s gerotranscendence and Hasenfeld’s human service organizations. The main findings were that the term ‘existential needs’ is described as wide and hard to define. Uneasiness and anxiety were common in the end-of-life and it was hard for the staff to meet the existential needs. The staff also described that the “little things” matter, such as holding one’s hand, as well as being present with the elderly. The relationship between the elderly and the staff was vital in order for the elderly to have as good an end-of-life and death experience as possible. The staff felt sorrow when the elderly had passed away and had little time to grieve. In difference to earlier research the staff did not request further education nor tutoring, however they wanted more time to grieve and process the deaths of the elderly.

Bakgrund: Sjuksköterskan arbetar nära vuxna patienter i livets slutskede där försök till läkande behandling gått över till en palliativ behandling. Många av dessa patienter har en komplicerad symtombild som kräver kunskaper i symtomhantering och de har också ofta oro, ångest och funderingar kring existentiella frågor som sjuksköterskan kan behöva hantera.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskedeMetod: Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie grundat på kvalitativ forskning, baserat på tolv vetenskapliga artiklar.  Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier såsom Frustration, skicklig kommunikatör, få till ett nära samarbete med åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid vård i livets slutskede påvisar betydelsen av att relationer mellan patienten, anhöriga och vårdpersonal skapas.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom där antalet diagnostiserade ökar. Sjuksköterskan kan i sitt yrke möta dessa patienter, därför är det en fördel att få en djupare insikt om dessa patienters upplevelser. I livets slutskede är upplevelsen av livskvalitet av betydelse. Begrepp som är betydelsefulla för livskvaliteten är hälsa, lidande och hopp. Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten i livets slutskede hos patienter med cancer. Metod: En litteraturbaserad studie som utgår från tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; viljan att fortsätta leva som vanligt, känslomässigt förhållande till andra och kunna hantera tankar och känslor om liv och död med nio underkategorier. Diskussion: För patienter medför det utmaningar i livet att insjukna i cancer. Utmaningar består av att hålla fast vid sina rutiner i det dagliga livet, sina relationer, finna mening och vara hoppfull. Konklusion: Studien belyser betydelsen av att vårdpersonal uppmuntrar och stödjer patienten i att hålla fast vid sociala kontakter eftersom sociala relationer är betydande för patientens livskvalitet. Studien påvisar att patienter kan känna sig obekväma när de tvingas tala om döden vid fel tillfälle, därför bör vårdpersonal vara lyhörda kring patientens mottaglighet att samtala om döden. / Background: Cancer is a common disease in which the number of diagnosed increases. In the nursing profession it’s possible to encounter this group of patient’s and therefore it’s an advantage to get a deeper insight of these patients' experiences. In the end of this patient’s life the experience of the quality of life is significant. Concepts that are important of the quality of life are health, suffering and hope. Aim: The aim of this study was to illuminate the factors that affect the quality of life of terminally ill patients with cancer. Method: A qualitative literature based study based on twelve qualitative research articles. Results: Three categories emerged from the analysis; the desire of continuing living as usual, emotional relationships to others and be able to manage thoughts and feelings about life and death with nine subcategories. Discussion: For patients, it brings challenges to life by developing cancer. Challenges of sticking to their routines of daily life, their relationships, find meaning and to be hopeful. Conclusion: The study highlights importance of encourage and support from the health professionals to help patient keep their social contacts, because it’s significant for the patient’s quality of life. The study demonstrates that patients may feel uncomfortable when forced to talk about death at the wrong time, therefore health professionals should be more keen about the patient’s susceptibility to talk about death.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att lindra patientens lidande, där är kommunikation samt relation en av de fyra hörnstenarna. Sjuksköterskans kommunikation är yrkesrelaterad och av stödjande karaktär, där respekt, tillit och trygghet är viktigt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter i livets slutskede samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton artiklar med kvalitativ ansats. De söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed/MEDLINE samt genom manuell sökning. Resultat: Sjuksköterskans kommunikation är essentiellt i vårdandet av patienter i livets slutskede. Förutsättningar för det goda empatiska samtalet var sjuksköterskans roll som aktiv lyssnare och dennes förmåga till att vara medmänsklig, ärlig samt empatisk. Yrkeserfarenhet ansågs gynna kommunikationen och oerfarenhet försvårade den. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kunde väcka svårhanterade känslor hos sjuksköterskan, exempelvis frustration. Påverkbara faktorer var tid, prioriteringar och miljöaspekter samt icke-verbal kommunikation. Ytterligare påverkbara faktorer avseende kommunikation var religiösa övertygelser samt kulturella skillnader och normer. Samtliga artiklar beskrev och presenterade deltagarnas arbetsplats. Deltagarna i fyra av tretton studier arbetade med palliativ vård. Alla studier beskrev i vilket land studierna genomfördes och fyra av tretton studier genomfördes i Norden. Fyra studier presenterade inte yrkeserfarenhet eller ålder. Slutsats: Sjuksköterskor har olika erfarenheter av att kommunicera med patienter i livets slutskede och kommunikation är central i omvårdnaden. Kommunikation bör därför utgöra en större del i sjuksköterskeutbildningen, för att nyexaminerade sjuksköterskor ska känna sig väl förberedda inför yrket. / Background: The aim of palliative care is to relieve the suffering of the patient, where communication and relationship constitutes one of the four cornerstones. The nurses' communication is professional and supportive, where respect, trust and a feeling of security are essential. Aim: To describe nurses' experiences of communicating with patients at the end of life and describing the characteristics of the study participants in the reviewed studies. Method: A descriptive literature study, which was based on thirteen articles with a qualitative approach. The articles were found in the databases Cinahl and PubMed/MEDLINE and through manual search. Results: Nurses' way of communication is essential in the care of patients at the end of life. Prerequisites for a good emphatic communication are the nurses' role as an active listener and to have the ability to be compassionate, honest and empathic. Professional experience was considered beneficial to communication, since inexperience often seem to hampered it. The communication between the nurse and the patient could raise emotional reactions which were difficult to handle for the nurse, such as frustration. Factors that influenced communication was time, priorities and environmental aspects as well as the non-verbal communcation, religious beliefs and cultural differences and norms. All articles presented the participants workplace. Participants in four out of thirteen studies worked with palliative care. All studies presented the country in which they were made and four studies where made in Scandinavia. Four articles didn't present work experience nor age. Conclusions: Nurses' have different experiences of communicating with patients at the end of life and the communication is a central part of nursing care. Communication should be a major part of nursing education, because newly graduated nurses should feel well prepared for the nursing profession.

Många människor drabbas varje år av en obotlig sjukdom och kan komma till ett stadium där de vårdas i livet slutskede. Den förändrade tillvaron som människor erfar som sjukdomen orsakar kan medföra en sårbarhet och ett beroende av sin omgivning. Detta kan leda till ett sjukdoms- eller vårdlidande. Syfte var att undersöka hur patienten upplever lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskan kan lindra patientens lidande. Metod som valdes var en litteraturöversikt, där tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel granskades och analyserades. Analysmetod utgick ifrån Fribergs modell (2012). Fyra teman skapades utifrån den analyserade datan: upplevelser av lidande, rätten att bestämma över sitt eget liv, vikten av en vårdande relation och existentiella frågor och behov av stöd. Resultatet visar hur patienterna upplevde sitt lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskorna kunde påverka patienternas välbefinnande och lindra lidandet. Detta genom sjuksköterskornas förhållningsätt, stöd och genom ömsesidig kommunikation utifrån den vårdande relationen.