Bakgrund: Inledningsvis beskrivs den palliativa vårdens historia och dess utveckling sedan 1900-talet. Palliativ vård utgår ifrån fyra hörnstenar som är symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. En central del inom palliativ vård är att arbeta personcentrerat och se personen utifrån ett helhetsperspektiv. Palliativ vård delas in i två faser och övergången i faserna ställs i regel genom ett brytpunktssamtal. I den avslutande fasen, livets slutskede är målet att lindra lidande och bevara patientens funktioner i största möjliga mån. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela patienten eftersom det ofta är komplexa symtom i livets slutskede. Sjuksköterskan bör tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Ett vårdande möte mellan sjuksköterskan och patienten i livets slutskede bygger på respekt, lyhördhet och förståelse. Att möta patienter i livets slutskede ställer höga krav på sjuksköterskan. Att vårda patienter i livets slutskede kan vara svårt för eftersom det väcker egna tankar och känslor kring döden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad för patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar har gjorts. Informationssökningen är gjord i Cinahl Complete och Pubmed. Artiklarna och dess kvalitet granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen är genomförd tre steg enligt Friberg (2017). Resultat: Ett övergripande tema utformades; Att ge patienter palliativ vård i livets slutskede involverar både sjuksköterskan personligt och professionellt. Därefter formades två huvudtema; Upplevelsen relaterat till sjuksköterskan som person och upplevelsen relaterat till sjuksköterskans profession. Från huvudtemana mynnades fem subteman ut; Att uppleva utmaningar i vårdandet, att uppleva vårdandet givande, att tillgodose värdig vård, att upplevelsen förändras med utbildning och erfarenhet och att uppleva en inre etisk konflikt. Diskussion: Metoden diskuteras enligt begreppen; Trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Av resultatet diskuteras tre intressanta fynd vilka beskrivs som; ”Tidsbristen på vårdavdelningarna kan bidra till att sjuksköterskan upplever skuldkänslor och otillräcklighet vid vård i livets slutskede”, ”En central del av vård i livets slutskede är att tillgodose patientens värdighet” och ”Inre etiska dilemman kan uppstå hos sjuksköterskan när hon står mellan medicinska vårdåtgärder och omvårdnadsåtgärder vid vård i livets slutskede”. Fynden relateras bland annat till Halldórsdóttirs (1996) teori caring and uncaring encounters in nursing and health care och utifrån göra-gott-principen och pliktetiken. Fynden diskuteras även ur ett samhällsperspektiv samt ger förslag på klinisk tillämpning.

No description available.

Background: Palliative care in the end of life affects not only the patient but the relatives as well. The nurse is trying to meet the demands of how the patients and relatives see a dignified death. Aim: To create an overview of the nurses’ experiences working in palliative care near the end of life.Method: A general literature study was used by eight qualitative articles and two quantitative articles were analyzed.Result: The cooperation between the nurse and other care professions proved to be important in achieving good palliative care for the patient. New nurses felt frustrated at not having enough training in palliative care. Hence, they received help from nurses with broader professional experience in handling the patients’ emotional feelings and could therefor redeem their existential issues. The nurse could then create a relationship with the patients and relatives by continuously caring for the patients and meeting their needs.Conclusion: The quality of care in palliative care is directly linked to the nurses' professional experience. A good cooperation around the patient also contributes to safe and secure care.Key word: end of life care, general literature study, cooperation, nurses

No description available.

Bakgrund: Behovet av vård i livets slut är stort. Där har sjuksköterskor en stor och viktig roll för att stödja patienten och anhöriga. Sjuksköterskor har ett övergripande ansvar i omvårdnadsarbetet och är även arbetsledare och samordnare mellan de olika professionerna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Det gjordes systematiska litteratursökningar i databasen Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet: Analysen resulterade i sex slutkategorier: En känsla av otillräcklighet bidrar till stress, Kunskapsbrist skapar osäkerhet, God kommunikation ger en säkrare vård, En känsla av att existentiella frågor är svåra, En känsla av att döden är närvarande, En vilja att ge en god vård.   Slutsats: Det finns ett stort behov av mer kunskap bland sjuksköterskor som ger vård i livets slutskede. Det behövs bättre förutsättningar för att känna sig trygg och säker att vårda patienter i livets slutskede. Välutvecklade strategier för att hantera svårigheterna som kan uppstå i arbetet är viktigt.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Introduktion/Bakgrund: En grundutbildad sjuksköterska kommer med största sannolikhet att stöta på och utöva palliativ vård någon gång under sitt yrkesliv. Palliativ vård grundas i de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Målet med palliativ vård är att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Sjuksköterskor har en betydande roll vid palliativ vård i livets slutskede. Sjuksköterskor erfar att omvårdnaden är komplex.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården.Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Tolv vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes. Artiklarna granskades enligt Polit & Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fem teman identifierades; Kunskapens betydelse, Bristfällig arbetsmiljö medför bristfällig vårdmiljö, Utmanas av existentiella frågor och känslomässigt kaos, Att få stöd ger ökad närvaro och trygghet samt Strävan efter en god relation med patienter och närstående.Slutsats: Sjuksköterskor har olika erfarenheter av vård i livets slutskede. Kunskapsbrist och hög arbetsbelastning är hinder för god omvårdnad. Sjuksköterskor påverkas av positiva och negativa känslor och har ett behov av stöd för att hantera dem. En god relation med patienter och närstående skapade förutsättningar för sjuksköterskor att individanpassa omvårdnaden.

Background: In the encounter of patients and relatives in palliative care, the nurses must care according to their responsibility, but also care based on love and compassion. The care must be based on relieving suffering where the care is to be person-centered based on the equal value of the human being. Taking care of both patient and relative is considered important. Aim: To describe nurses experiences of encounter patients and relatives during palliative care at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. 13 articles were considered to respond to the purpose, which were analyzed for the result. Result: The nurses felt that closeness created a security where a trusting relationship was made possible with the patient and relative. An important communication adapted to the individual opened an emotional exchange between nurses, patient and relative. At the same time, the nurses experienced difficulties in becoming emotionally engaged. Factors that the nurses experienced challenging for encounter were lack of knowledge, staff, and lack of time, and when the patient and relative had different needs. Conclusion: The nurses need more time and knowledge to be able to encounter the patient and relative in a way that is safe and caring, where the nurses gets a feeling of being enough. The trusting relationship between nurses patient and relative can lead to better care but can at the same time be considered challenging for the nurses.

Bakgrund: Eutanasi innebär avslutande av en patients liv, där handlingen utförs av en läkare, efter en uttrycklig förfrågan från patienten. Eutanasi och dödshjälp har varit ett kontroversiellt ämne sedan antikens Grekland. År 2002 blev Nederländerna det första landet att legalisera eutanasi, dock var dödshjälp praxis redan innan eutanasilagen kom. Under senaste tiden har fler länder och stater följt i Nederländernas fotspår och legaliserat någon form av dödshjälp. Dock är Nederländerna unikt då det är ettav få länder som tillåter eutanasi och inte bara läkarassisterad suicid. Syfte: Att mot bakgrund av en lägesbeskrivning redogöra för och analysera de etiska argumenten för och emot eutanasi i Nederländerna. Metod: Studien är baserad på texttolkande, hermeneutisk metod. Litteraturen väljs utifrån relevans i relation till forskningsfrågorna. Den etiska analysen bygger på argumentationsanalys. Resultat: Eutanasikan hävdasskydda etiska värden, såsom autonomi, godhetsprincipen, värdighet och integritet. Det kan emellertid också ges argumentför att den brytermot dessa etiska värden och det finns en rädsla för attdet ska skapas en sluttande planet-effekt. Slutsats: Eutanasidebatten är mycket komplex och alla argument som används i debatten har en underliggande värdering som medförattäven sakliga argument innehåller nödvändiga subjektivaelement. Frånett individuellt perspektiv,utifrånpatienter som begär eutanasi, kan de starka argumenten för eutanasi, såsom autonomi, medkänsla/godhetoch värdighet, göra eutanasietiskt acceptabelt och leda till positiva konsekvenser för den patienten.