Enligt WHO syftar palliativ vård till att förbättra livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskans roll vid vårdandet av en patient i livets slutskede innebär att tillgodose närståendes och patienters behov. Döden bör ses likt en naturlig del av livsresan och ska inte påskyndas eller fördröjas. Vården behöver planeras i gemenskap med patient och anhöriga och utformas utifrån individens unika önskemål och behov. Upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede kan väcka många olika känslor i både sjuksköterskan, patienten och anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor inom slutenvården erfar att vårda patienter under den sena fasen i livets slutskede. Den valda metoden för studien är litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. Resultatet påvisar hur sjuksköterskan upplever att vårdandet av patienter i livets slutskede ger tillfredsställelse och samtidigt skapar en känsla av otillräcklighet. Tidsbrist och bemanning utgör viktiga faktorer för hur sjuksköterskan upplever kvaliteten av den vård som utförs. Kommunikation mellan professioner, patienter och anhöriga upplevs vara problematisk speciellt om information till anhöriga är bristande. Sjuksköterskan upplever även att det finns en generell kunskapsbrist inom den egna professionen angående erfarenhet och utförandet av vård i livets slutskede. Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån begreppen pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Resultatet diskuteras utifrån tre huvudfynd; sjuksköterskans emotionella upplevelse, tidsbrist och arbetsbelastning samt hur erfarenhet och kunskap påverkar sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården.

Bakgrund: Med ett bra samarbete med teamet kan sjuksköterskan öka teamets prestation och därmed vårdkvaliteten för patienter som vårdas i livets slut. I samarbetet mellan sjuksköterska och omsorgspersonal finns stor potential för att förbättra patienters vård och upplevelse av delaktighet. Allt fler äldre och sköra patienter flyttar in på särskilt boende vilket leder till en ökning av patienter som vårdas i livets slut på särskilt boende. Omsorgspersonal är den personalgrupp som oftast arbetar närmast den döende patienten och förväntas tillgodose deras behov i samarbete med sjuksköterska och övriga i teamet. Kommunikationen mellan sjuksköterska och omsorgspersonal kan dock vara bristfällig. Genom att studera omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan kan detta frambringa möjligheter till förbättring av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgspersonalens erfarenheter av att samarbeta med sjuksköterska i palliativ vård av patienter som vårdas i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Examensarbetet är utformat med kvalitativ design och datainsamling utförd genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal. Som analysmetod användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med latenta inslag. Resultat: Utifrån genomförda fem fokusgruppintervjuer framkom tre huvudkategorier; Betydelsen av en närvarande sjuksköterska, Betydelsen av kommunikationen i teamet och Betydelsen av en relation till sjuksköterskan.  Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter kring samarbetet med sjuksköterska som kan bero på organisatoriska och eller mellanmänskliga hinder för samarbete. Resultatet kan användas för att skapa nya rutiner och strategier för att förbättra kommunikationen i samarbetet. Vidare forskning är aktuellt avseende om sjuksköterskans närvaro på särskilt boende faktiskt har minskat och hur detta kommer påverka samarbetet och omvårdnaden för patienten med tanke på en växande och åldrande befolkning.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre ärmöjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger påvärdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerligprocess som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hurpatienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ somfinns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiskaprinciper eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inompalliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatetenligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämpligbehandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterskagällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närståendeoch patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten ochmot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikterkunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kanmedföra

Bakgrund: I en alltmer globaliserat värld är det oundvikligt för sjuksköterskor att möta patienter med varierande kulturell bakgrund i sin yrkesutövning. Sjuksköterskors förmåga att förhålla sig till transkulturell palliativ omvårdnad är av betydelse, relaterat till ofta stora omvårdnadsbehov inom palliativ vård. Detta kan uppnås genom att ha förståelse om patientens bakgrund och etnicitet, vilket kan öka förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med stöd av kvalitativ innehållsanalysdesign och induktiv ansats. En urvalsprocess som resulterades med 15 inhämtade vetenskapliga artiklar från databaser CINHAL och PubMed för vidare analys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård beskrevs i resultaten med stöd av fyra slutkategorier, att respektera patienters kulturella och religiösa övertygelser, att normer och tabu kan påverka synen på döden och döendet, att kommunikation kan skapa trygghet i relationen, att familjen var både ett hinder och resurs i omvårdnaden. Slutsats: Flera nivåer av barriär kan förekomma vid en transkulturell palliativ omvårdnad som grundar sig i patienters, men även sjuksköterskors egenkultur. Respekt, lyhördhet och öppenhet till patientens bakgrund är betydelsefull för en god transkulturell omvårdnad.

Bakgrund: Vård i livets slutskede byggs på fyra hörnstenar som är symtomkontroll, stöd till närstående, samarbete i mångprofessionellt team och kommunikation. Redan i slutet av 1900-talet och början på 2000-talet beskrevs vikten av god planering och ett gott bemötande i vården av barn som befann sig i livets slutskede. Sedan barnkonventionen blev lag har barnperspektivet blivit mer uppmärksammat och barnens åsikter och tankar bejakas.Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans kommunikation för svåra samtal med barn som befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med systematisk databassökning i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. 15 artiklar inkluderades varav; 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; barnet, barnsjuksköterskan och omgivningen. Kommunikation i livets slutskede med barn krävde erfarenhet och utbildning. Kommunikationen som användes i samtalen anpassades på individnivå. Det framkom även att hinder kunde uppstå på grund av meningsskiljaktigheter mellan barnsjuksköterskan och familjen.Slutsats: Sammanfattningsvis var kommunikationen med barn i livets slutskede viktigt och alla ville se till barnens bästa. Under samtal kunde olika hinder uppstå och bidra till osämja bland personerna i barnens omgivning. För att barnsjuksköterskan ska kunna bedriva svåra samtal krävs ytterligare utbildning och erfarenhet.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Background: Suffering of patients in end-of-life care is an extensive part of the work for nurses and the goal of palliative care is the greatest possible well-being, symptom relief and alleviation of suffering. Experiences of patients highlight difficulties in alleviating suffering in end-of-life care, which includes both physical and existential suffering. Aim: To describe nurses' experiences of patients suffering at the end of life. Method: A general literature review was conducted. Twelve qualitative articles and one article using a mixed method were included and analyzed. Results: Five themes were identified that highlighted the experiences of suffering in patients at the end of life: pain relief, relatives' participation, conversation, the importance of presence and need for knowledge. Nurses experienced patients suffering to more than physical pain and alleviation of suffering required a holistic view of patients. The relationship between nurses' and patients was considered to be the basis of palliative care and a fundamental part of improving the quality of life for palliative patients. Conclusion: Nurses' experienced challenges in faceing physical, mental, social and existential suffering as well as patients pain. Nurses experienced relatives as a resource for patients at the end of life both in pain relief and pain management. Nurses experienced presence and reception as important in difficult conversations.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre är möjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger på värdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerlig process som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hur patienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ som finns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiska principer eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatet enligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämplig behandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska gällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närstående och patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten och mot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikter kunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kan medföra.

Introduktion/Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning gav stöd i rollen som närstående. Som närstående frambringades möjligheter men också utmaningar.  Vård i hemmet ansågs vara förknippat med trygghet och skapade frihet för närstående och patient. Sjuksköterskan skapade en betydelsefull inramning där värderingar och mänskliga rättigheter respekterades genom hela vårdförloppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Litteraturstudien arbetades fram från ett induktivt förhållningssätt. Den genomfördes med hjälp av Rosén (2017) modell för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet, sex artiklar hade kvalitativ ansats och två mixad metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016).   Resultat: Fyra kategorier identifierades, rädsla inför döendet, trygghet främjades av förtroendefulla relationer, ökat ansvar genom förändrade roller och sjuksköterskans stöd. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slut i hemmet beskrevs ur fyra kategorier. Att känna sig inkluderad värderades högt men rädslan kunde begränsa dem. Genom sjuksköterskans kommunikation och omhändertagande främjades närståendes erfarenheter vid vård i livets slut. Litteraturstudien bidrar till ökad förståelse för närstående och sjuksköterskor, fortsatt forskning behövs.