Institutionen för vårdvetenskap, 2024.Bakgrund: Forskning visar att patienter föredrar att vårdas och dö i det egna hemmet. Att vårda patienter i livets slutskede inom ordinärt boende ställer höga krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens inom ordinärt boende för att kunna hantera komplexa medicinska och psykosociala utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baseras på resultaten från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att identifiera artiklar av relevans för syftet. De tio artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall, och analyserades utifrån Popenoes principer för dataanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Utmaningar i arbetet och Betydelsen av en välfungerande verksamhet. Sex subkategorier identifierades och de var följande: Känsla av maktlöshet, Känsla av otillräcklighet, Känslomässig och existentiell påfrestning, Svårigheter i samverkan inom teamet, Betydelsen av en välfungerande verksamhet, Vikten av goda relationer till patienter och närstående samt Vikten av stöd och struktur i arbetet. Konklusion: Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor står inför en mångfald av utmaningar när det gäller att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Det fanns exempelvis stress på arbetsplatsen, höga krav, brist på kontroll över arbetsuppgifter, att inte ha blivit sedd, hörd samt respekterad vilket kunde leda till känslor av otillräcklighet och svårigheter i samverkan inom teamet. För att kunna erbjuda en god vård till patienter i livets slutskede inom ordinärt boende är det viktigt att sjuksköterskan får ett gott stöd, både från verksamheten och kollegor. / Background: Research shows that patients prefer to be cared for and die at home. Caring for patients at the end of life in community settings places high demands on the knowledge and skills of community nurses to deal with complex medical and psychosocial challenges. Aim: The purpose of the literature review was to describe the nurse's experience of providing home-based end-of-life palliative care. Method: The literature review was based on the results of ten scientific articles with qualitative approaches. The databases PubMed and Cinahl were used to identify articles that met the study's inclusion criteria. The SBU template was used to review the articles. Results: Two categories were identified: Challenges at work, and Importance of a well-functioning organization. Six subcategories were identified and they were as follows: Feeling powerless, Feeling inadequate, Emotional and existential stress, Difficulties in collaboration within the team, The importance of a well-functioning organization, The importance of good relations with patients and relatives and the importance of support and structure in the work.Conclusion: The study findings suggest that nurses face a variety of challenges in caring for patients at the end of life at home. These included workplace stress, high demands, lack of control over tasks, not being seen, heard and respected, which could lead to feelings of inadequacy and difficulties in team collaboration. In order to offer good care to patients at the end of life in ordinary housing, it is important that the nurse receives good support, both from the organization and colleagues.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är när en sjukdom är icke-botlig och oundvikligt och leder till döden. Syftet med denna vård är att främja livskvaliteten och välbefinnandet för patienter fram till döden. Sjuksköterskor ska sätta fokus på att lindra lidandet och behandla patienters symtom och göra de så bekväma som möjligt inför döden. Däremot erfor patienter och anhöriga att de är bristfälligt omhändertagna när de får vård i livets slutskede. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att otillräcklig kommunikation till patienter och anhöriga samt brist på kunskap och erfarenheter, resulterade det till att de inte kunde ge bra vård till patienter. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationer var en väsentlig faktor för att identifiera patienters behov. För att kunna hantera svårigheter inom vård i livets slutskede var det viktigt för sjuksköterskor att diskutera och reflektera med andra kollegor. Slutsats: Sjuksköterskor kan erbjuda en god vård genom att utveckla och förbättra utbildningen i sjuksköterske-programmet samt ha en bra relation med kollegor, patienter och anhöriga. / Background: End-of-life care begins when an illness is incurable, and inevitably leads to death. The purpose of this care is to promote the quality of life and the well- beings of patients until death. The nurses focus on alleviating suffering and treating patients symptoms and making them as comfortable as possible before death. However, patients and relatives experienced that they are inadequately cared for when they receive end of life care. Aim: To survey nurses experiences of palliative end-of- life care. Method:  A general literature review of ten articles was analyzed, six were qualitative and four were quantitative articles. Results: Nurses described that inadequate communication to patients and relatives and lack of knowledge and experience, resulted in them not being able to provide good care to the patients. Nurses described that care-relationship was an essential factor in identifying the patients needs. To deal with difficulties in end-of-life care, it was important for nurses to discuss and reflect with other collogues. Conclusion: Nurses can provide good care by improving the education in nursing school and developing good relationships with colleges, patients and relatives can these challenges be significantly reduced.

Bakgrund: I världen är det mer än 21 miljoner barn i behov av palliativ vård, varav 550 i Sverige. Pediatrisk palliativ vård (PPV) fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos det svårt sjuka barnet och barnets föräldrar. Att vara förälder till barn i palliativ vård är en svår situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn i behov av palliativ vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio kvalitativa intervjustudier som granskades och analyserades. Artikelsökning skedde i vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Studiernas resultat analyserades och resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna blev En förändrad vardag och Betydelsen av interaktion med vårdpersonal. I litteraturstudiens resultat framkommer föräldrars behov och emotionella reaktioner när deras barn vårdas palliativt. Konklusion: Barn i behov av palliativ vård till följd av obotlig sjukdom påverkar föräldrarna välbefinnande negativt. I mötet med föräldrar behöver sjuksköterskan möta varje enskild förälders behov för att kunna skapa förutsättningar för att bibehålla hälsa och välbefinnande. / Background: There are more than 21 million children in need of palliative care worldwide, including 550 in Sweden. Paediatric palliative care (PPC) focuses on improving the quality of life of the seriously ill child and the child's parents. It is a difficult situation to be the parent of a child who is in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe parents' experiences of living with children who require palliative care. Methods: The literature study is based on ten qualitative interview studies that were reviewed and analysed. Articles were searched in the scientific databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The results of the studies were analysed and resulted in two main categories and eight subcategories. The main categories were A changed daily life and The importance of interaction with healthcare professionals. The results of the literature study reveal parents' needs and emotional reactions when their child needs palliative care. Conclusion: Children in need of palliative care due to terminal illness, negatively affect the parents' well-being. In the meeting with parents, the nurse needs to meet each individual parent's wishes to create conditions for maintaining health and well-being.

Background: Palliative care is a collaboration between several different professions with relatives and patients as a central point. Children need individualized care where the needs are based on the child’s situation. Nursing care includes the person from the time the person is born until they die. Aim: The aim of the study was to describe parents experiences of having a child who recives palliative care. Method: The study was a descriptive literature study where eleven articles were compiled with parents' experiences of having a child who receives palliative care. Result: The results of the 11 articles are presented in four main themes: Parents' perceived feelings of having a child in palliative care, Relationships, Communication and Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Four sub-themes are presented: Family relationships, healthcare staff and parent under Relationships and hospital and home health care under Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Conclusion: Relatives are different and have different needs. It is therefore important that nurses work person-centred around both the patient and relatives, and listen to parents' wishes and needs. / Introduktion: Palliativ vård är ett samarbete mellan flera yrkesgrupper med närstående och patient som central utgångspunkt. Barn behöver en individanpassad vård där behoven utgår från barnets situation. Omvårdnad inkluderar personen från att personen föds till att de dör. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 artiklar har sammanställts med föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Resultat: Resultat: De elva artiklarna presenteras i fyra huvudteman: Föräldrars upplevda känslor av att ha ett barn i palliativ vård, relationer, kommunikation och valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Fyra underteman presenteras: Familjerelationer, sjukvårdpersonal och förälder under Relationer och sjukhus och hemsjukvård under Valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Anhöriga är olika och har olika behov. Det är därför av vikt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat runt både patienten och anhöriga och lyssnar på föräldrars önskemål och behov.

Palliativ vård infaller då en patient är obotligt sjuk och närmar sig livets slutskede. Vården bör vara inriktad på att främja livskvalitet och lindra patientens mångsidiga lidande. Barn som vårdas för obotlig sjukdom kräver personcentrerad vård där föräldrar och anhöriga inkluderas och blir delaktiga. Sjuksköterskan bör vidare bemöta patientens och anhörigas unika livsvärld för att skapa möjlighet till vårdande möten. Att vårda ett döende barn i hemmiljö avviker från den naturliga vårdrelationen som sjuksköterskan har med patienten och är mycket komplext för sjuksköterskan. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i ett palliativt skede i hemmiljö. Litteraturöversikten utgår från kvalitativa och kvantitativa artiklar och dess analys samt kvalitetsgranskning grundar sig på Fribergs analysprocess. Studiens resultat har genererat fyra teman som tillsammans sammanfattar sjuksköterskans erfarenheter av att vårda palliativt sjuka barn i hemmiljö: förtroendefulla relationer, emotionella reaktioner, etiska och moraliska dilemman samt utmaningar och strategier. Resultatet speglar vikten av betydelsefulla relationer, vilka komplexa emotionella reaktioner som uppstår hos sjuksköterskan samt mängden av upplevda etiska och moraliska dilemman vid pediatrisk palliativ vård i hemmiljö. Vidare visar resultaten att sjuksköterskor identifierat många brister i hälso- och sjukvårdens resurser men att sjuksköterskor trots det hittar styrka och finner mening i arbetet. Genom kontinuerliga utbildningar och tillgång till rätt resurser skapas grundläggande förutsättningar för sjuksköterskan gällande pediatrisk palliativ vård i hemmiljö. Genom att belysa de komplexa situationer sjuksköterskan erfar i pediatrisk palliativ vård kan förbättringsområden identifieras. / Palliative care occurs when a patient is terminally ill and approaching the end of life. Care should be aimed at promoting quality of life and alleviating the patient's multifaceted suffering. Children who are treated for an incurable disease require person-centered care where parents and relatives are included and become participants. The nurse should also respond to the unique life situation of the patient and relatives in order to create opportunities for caring encounters. Caring for a terminally ill child deviates from the natural care relationship that the nurse has with the patient. The purpose of the literature review is to shed light on nurses' experiences of caring for children in a palliative stage in a home environment. The literature review is based on qualitative and quantitative research and the analysis and quality review is based on Friberg's analysis process. The results of the study have generated four themes that together summarize nurses' experiences of caring for terminally ill children in the home environment: trusting relationships, emotional reactions, ethical and moral dilemmas as well as challenges and strategies. The result reflects the importance of significant relationships, the complex emotional reactions that arise in the nurse, and the amount of perceived ethical and moral dilemmas in pediatric palliative care in the home environment. Furthermore, the results show that nurses have identified many shortcomings in health care resources, but that despite this, nurses find strength and meaning in their work. Through continuous training and access to the right resources, basic prerequisites are created for the nurse regarding pediatric palliative care in a home environment. By highlighting the complex situation the nurse experiences in pediatric palliative care, areas for improvement can be identified.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är vården som ges under patienters sista tid i livet och syftar till att lindra lidande och främja livskvalité. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever tidsbrist och otillräcklig kunskap för att möta patienter och anhöriga i vården i livets slutskede. Sjuksköterskor beskriver att tidsbrist och kunskapsbrist påverkar omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor anser att anhöriga är en viktig del för högkvalitativ vård men upplever att omständigheter påverkar omvårdnaden av palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Anhöriga upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att vårdrelationer skapades med vårdpersonal. Anhöriga beskrev att delaktighet var betydelsefullt för att tillgodose närståendes behov. Smärtlindring för närstående var ett grundläggande behov enligt anhöriga. Slutsats: Det kan finnas en kunskapslucka hos sjuksköterskor och den grundläggande utbildningen bör innehåll mer kunskap om kommunikation, stöd, delaktighet och smärtlindring. Detta för att tillgodose anhörigas och närståendes behov i palliativ vård i livets slutskede

Bakgrund: Palliativ vård tillämpas när patienter inte längre svarar på kurativ behandling och fokuserar på att förbättra livskvaliteten under livets slutskede. Sjuksköterskans uppgift är att ge en god omvårdnad, vilket de kan göra med hjälp av den palliativa vårdens 4 hörnstenar. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades genom induktiv tematisk innehållsanalys. Resultat: Det identifierades två teman, ”Att ge palliativ omvårdnad och stöd i livets slutskede” och ”Reflektion av yrkesrollen och faktorer som påverkar denna” samt fyra subteman. Slutsats: Personcentrerad vård är centralt i livets slutskede. Sjuksköterskor erfar att strukturella hinder som utbildnings-, personal- och tidsbrist påverkar deras möjligheter att hantera svåra situationer och upprätthålla en god vårdkvalitet. Det krävs mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskor hanterar svåra situationer samt hur detta kan förbättras. / Background: Palliative care is applied when the patient is no longer responding to curative treatment and focuses on giving a better quality of life. The nurse’s task is to give good nursing care, which can be done with the 4 cornerstones of palliative care. Previous research shows that nurses feel they lack knowledge and experience which can lead to needless suffering. Aim: To explore nurses experiences with palliative care in the end of life. Method: A literature review based on 10 scientific papers, which were analyzed using an inductive thematic content analysis. Results: Two themes were identified, “Providing palliative care and support at the end of life” and “Reflection of the professional role and the factors that affects it”, as well as four subthemes. Conclusion: Person centered care is central at the end of life. Nurses experience that structural barriers such as lack of education, staffing and time affects their ability to manage difficult situations and feelings that arise in end-of-life care, and therefore struggle to maintain a good quality care. More research is needed to explore how nurses cope with difficult situations and how this can be improved.