Bakgrund: Hypotyreos är en av världens vanligaste sjukdomar som drabbar cirka tio procent av befolkningen. Sjukdomen har i Sverige fördubblats från 2006 till 2017 framförallt bland kvinnor mellan 20−40 år. Hypotyreos är en endokrin, kronisk sjukdom som innebär minskad produktion av tyreoideahormoner vilket påverkar kroppens normala funktioner och utan behandling kan det leda till andra kroniska sjukdomstillstånd. Personer med hypotyreos kan dock oberoende av behandling känna ihållande symtom som påverkar deras hälsa. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att granska och analysera tio artiklar som relaterade till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställdes till fyra kategorier vilka belyste faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Resultat: Att leva med hypotyreos innebär en påverkan på livskvaliteten för många personer då de har kvarstående symtom trots behandling. Resultatet visade att trötthet, övervikt och viktuppgång, psykisk ohälsa och behandlingen var faktorer som bidrog till en försämrad livskvalitet. Konklusion/Implikation: Forskning kring livskvalitet hos personer med hypotyreos bör vidareutvecklas för att öka sjuksköterskans kunskap om sjukdomen och bidra till en utveckling av omvårdnaden. / Background: Hypothyroidism is one of the most common diseases in the world, affecting about ten percent of the population. The disease has doubled in Sweden from 2006 to 2017, especially among women between the ages of 20−40 years. Hypothyroidism is an endocrine, chronic disease which means reduced production of thyroid hormones which affects the body's normal functions and without treatment it can lead to other chronic disease states. However, people with hypothyroidism, regardless of treatment, can feel persistent symptoms that affect their health. Aim: The aim of the study was to describe what affects the quality of life of people with hypothyroidism. Method: A general literature study was conducted by reviewing and analyzing ten articles related to the purpose. The results from the articles were compiled into four categories which highlighted factors that affected the quality of life of people with hypothyroidism. Results: Living with hypothyroidism has an impact on the quality of life for many people as they have persistent symptoms despite treatment. The results showed that fatigue, overweight and weight gain, mental illness and treatment were factors that contributed to a reduced quality of life. Conclusion/Implication: Research on quality of life in people with hypothyroidism should be further developed to increase the nurse's knowledge of the disease and contribute to the development of nursing.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids. För god vård krävs både kunskap och förståelse för hur dessa individer upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten. / The purpose of this study was to get a deeper knowledge as to how adults with HIV/AIDS express their own experiences of quality of life. The method was a literature study, according to Polit et al (2001) which was based upon scientific articles. Ten articles were included in the study. Results of the study showed that physical factors were those who were most emphasized although the emotional factors did have more impact on the individual concerning their experience of quality of life. Factors such as marriage, level of sickness, income, work and education are other factors which affect the quality of life of people with HIV/AIDS. The aim of the study was to convey knowledge so that people with HIV/AIDS can receive high-quality health care. It takes knowledge and understanding how these individuals experience their quality of life to achieve a high quality health care for them, and also knowledge about what factors affect their life quality.

Multiple sclerosis is a disease whose course is capricious and unprediactable and the exact cause of the disease is still unclear. The purpose of this literature review was to describe factors that can effect quality of life of people with diagnosis multiple sclerosis. The results shows ten different factors that effect quality of life of people with MS: fatigue, activities in daily life, position of dependence, limits of the functional abilities, sense of guilt and shame, comunicationdifficulty, social network, emootional factors, depression and degree of difficulty of the symtomes. Work has been shown to bee a major factor that can make people with MS feel worthy and experience quality of life. Nurs is an important keystone in care of people with diagnosis multiple sclerosis. / Multipel skleros (MS) är en sjukdom vars förlopp är nyckfullt och oförutsägbart och den exakta sjukdomsorsaken fortfarande oklar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos personer med diagnosen multipel skleros. Resultatet visar tio olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos den MS-drabbade: trötthet, aktiviteter i det dagliga livet, beroendeställning, begränsningar i den funktionella förmågan, skuld och skamkänslor, kommunikationssvårigheter, sociala nätverket, emotionella faktorer, depression och svårighetsgraden av symtomen. Jobb har visat sig vara en huvudfaktor som får den MS-drabbade att känna sig värdig och uppleva livskvalitete. Sjuksköterskan är en viktig hörnsten i omvårdnaden av personer med diagnosen multipel skleros.

Bakgrund Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinna lokaliseras utanför livmodern som resulterar i en inflammatorisk process. Vanliga symtom inkluderar allvarlig smärta under menstruation och ägglossning, förstoppning, diarré och infertilitet. Hälso-relaterad livskvalitet definieras som hur mycket hälsoproblemet påverkar det vardagliga livet och hur stor möjlighet personen har att leva ett, enligt denna, tillfredsställande liv. Vårdande möten behöver tre nyckelfaktorer för att skapa trygghet, att patienten blir bemött med empati och lyssnad på, får personlig utformad information samt kompetens inom medicinteknik. Syfte Syftet var att belysa hur livskvaliteten påverkas hos kvinnor med diagnosen endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar hittades under sökningar av PubMed och CINAHL med användning av Booelsk söklogik. En kvalitetsgranskning gjordes på alla inkluderade artiklar med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes med hjälp av en integrerad litteraturöversikt. Resultat Fyra huvudteman identifierades under sammanställningen av resultaten och de var livskvalitet kopplat till mötet med omvärlden, livskvalitet kopplat till sexlivet, livskvalitet kopplat till karriären och livskvalitet kopplat till psykiskt mående. Den mest centrala aspekten som påverkade kvinnor med endometrios liv var smärta. Smärtan påverkade arbetslivet negativt, det sociala livet och intima relationer påverkades också negativt och smärtan var en stor psykisk påfrestning. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att kvinnor med endometrios har sämre livskvalitet jämfört med kvinnor utan sjukdomen. Deras liv påverkades i flera aspekter, deras sociala liv, intima relationer, psykiskt mående samt karriären påverkades negativt. Det framkom även att ett bra bemötande från hälso- och sjukvården men även från andra människor minskade lidandet hos kvinnan och förbättrade hennes livskvalitet. / Background Endometriosis is an illness where endometrium is found outside of the uterus resulting in an inflammatory process. Common symptoms include severe pain during menstruation and ovulation, constipation, diarrhoea and infertility. Health related quality of life is defined as how much everyday life is affected and how large the possibility is of the person living, according to them, a satisfactory life. Caring encounters need three key aspects to create security, the patient being met with empathy and listened to, get personally designed information and competence in medical technology.  Aim The aim was to illustrate how quality of life is affected in women with the diagnosis endometriosis.  Method Non-systematic review including 15 original articles with both qualitative and quantitative approaches. Articles were found during searches of PubMed and CINAHL using a Boolean approach. A quality review of all articles included was conducted using Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Analysis was conducted using the integrative review method. Results Four main themes were identified during the compilation of the results, and those were quality of life related to the meeting with the surrounding world, quality of life related to sex life, quality of life related to career and quality of life related to psychological being. The most central aspect that affected women with endometriosis lives was pain. The pain affected working life negatively, the social life and intimate relationships was also negatively affected, and the pain was a great mental strain. Conclusions This literature review showed that women with endometriosis has a lower quality of life compared to women without the disease. Their lives were affected in multiple aspects, their social lives, intimate relationships, psychological being and the career was negatively affected. It became evident that a good encounter with healthcare but also with other people lessened the suffering of the women and improved her quality of life.

Diabetes är en sjukdom som i många fall kan leda till olika senkomplikationer, en av dem är fotsår. Att leva med diabetiska fotsår kan inverka på livskvaliteten, därför är det viktigt att få kunskap om vad som påverkar livskvaliteten för att kunna ge bättre omvårdnad och öka välbefinnandet. Syftet var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar som besvarade studiens syfte. Granskning av artiklarna genomfördes och data kategoriserades. Fem kategorier framkom som visade att rädsla, smärta, immobilitet, kunskap och stöd påverkade livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Det fanns en rädsla för fördröjd sårläkning, utveckling av nya sår och att i framtiden eventuellt behöva amputera. Smärta från diabetiska fotsår upplevdes som frustrerande och var en av orsakerna till immobilitet vilket i sin tur skapade social isolering. Kunskap var betydelsefullt för att kunna förebygga uppkomsten av nya fotsår och för att de drabbade skulle kunna söka vård tidigare. För att kunna hantera vardagen var det därför viktigt att få stöd från olika personer i omgivningen. Sjuksköterskan kan förbättra omvårdnaden och skapa förutsättningar för bättre livskvalitet genom att se människan bakom fotsåret. / Diabetes is a disease which in many cases leads to various complications, one of them is foot ulcers. Living with diabetic foot ulcers can affect the quality of life, therefore it is important to gain knowledge about what affects the quality of life in order to provide better care and improve well-being. The aim was to highlight aspects that affects the quality of life in people with diabetic foot ulcers. The data collection resulted in 12 articles who responded to the purpose of the study. The examination of the articles was conducted and data was categorized. Five categories emerged which showed that fear, pain, immobility, knowledge and support affected the quality of life among people with diabetic foot ulcers. There was a fear of delayed wound healing, development of new wounds, and for the risk of amputation in the future. Pain from diabetic foot ulcers was perceived as frustrating and was one of the causes of immobility, which in turn created the social isolation. This knowledge was important in order to prevent the occurrence of new foot ulcers so that those affected could seek treatment earlier. In order to manage everyday life, it was therefore important to receive support from different people in the surrounding. The nurse can improve the care and create better quality of life by seeing the person behind the foot ulcer.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

Bakgrund: Uppkomsten till migrän är inte klarlagd och därav har barriärer uppkommit som försvårar behandling och omvårdnad. Barn och ungdomar är en utsatt grupp då deras utveckling kan påverkas både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Syfte: Att beskriva hur livskvalitet hos barn och ungdomar påverkas av migrän. Metod: I denna allmänna litteraturstudie har tio empiriska studier granskats med avseende på kvalitet och innehåll gällande domänerna i livskvalitet. Litteratursökning har genomförts i  EBSCO Discovery Service och CINAHL Complete. Resultat: Migrän påverkar barn och ungdomars livskvalitet negativt både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Smärtan har en inverkan på deras dagliga aktiviteter samt ger dem en känsla av oro, nedstämdhet och ångest. Även deras sömn påverkas. Migränen gör det svårt att komma överens och hålla jämna steg med familj och vänner, både i skolan och på fritiden. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om hur barn och ungdomars livskvalitet påverkas av migrän. Kunskap hos allmänheten överensstämmer inte med hur barn och ungdomar upplever migrän. Vidare forskning behövs därav beträffande bemötande/behandling av barn och ungdomar med migrän. / Background: The origin of migraine is unclear and therefore barriers which complicate treatment and nursing have arisen. Children and adolescents is a vulnerable group because their development may be affected physically, emotionally, socially and in school. Aim: To describe how the quality of life in children and adolescents is affected by migraine. Method: In this general literature study have ten empirical studies been examined in terms of quality and content of existing domains of quality of life. The literature search has been made in EBSCO Discovery Service and CINAHL Complete. Results: Migraine affects children’s and adolescents’ quality of life negatively both physically, emotionally, socially and in school. The pain has an impact on their daily activities as well as giving them a sense of worry, depression and anxiety. Even sleep is affected. Migraine makes it difficult to get along and keep up with family and friends, both at school and in leisure. Conclusion: This study contributes to knowledge about how children’s and adolescents’ quality of life is affected by migraine. Knowledge in general does not conform with children’s and adolescents’ experience of migraine. Further research is needed regarding the attitudes/treatment towards migraine.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att de som drabbades av ALS, en obotlig sjukdom, och deras närstående utsattes för stora psykologiska påfrestningar. Det fanns en rädsla och oro över att förlora kroppsfunktioner utan förvarning och detta medförde att patienter med ALS kände sig som fångar i den egna kroppen. Självförtroende och självkänsla rubbades negativt och bidrog till stunder av isolering, uppgivenhet och frustration. För att hantera sin livssituation använde sig patienter med ALS av olika strategier och livsstilsförändringar för att underlätta och möjliggöra ett oberoende i vardagen. Känslor av skuld och skam över familjens lidande i samband med sjukdomen ALS kunde bli en börda att bära för patienter med ALS och dessa känslor kunde generera till ett ökat kontrollbehov av omgivningen. Patienter med ALS hade kvar en känsla av hopp inför framtiden. Slutsats: Litteraturöversikten kan öka förståelsen hos sjuksköterskan och de närstående hur det är att leva med sjukdomen ALS och därmed skapa bättre individuella förutsättningar för god omvårdnad och god omsorg för patienter med ALS.

Inledning: Medellivslängden ökar och idag tillhör en av fem personer gruppen äldre (60 år och uppåt). Ju äldre människor blir, desto större blir risken för sjukdom, fallolyckor och funktionsnedsättningar. Syftet med litteraturöversikten var att utreda den fysiska aktivitetens betydelse för äldre personers (60 år och uppåt) fysiska och psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade att äldre personer hade fysiska fördelar, såsom ökad balansförmåga, greppstyrka, möjlighet att kunna lyfta sina barnbarn och att fortsättningsvis kunna utföra vardagliga aktiviteter, att vinna genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Artiklarna styrkte även positiv påverkan för den psykiska hälsan och livskvaliteten (QoL). De fördelar äldre hade att vinna visade sig bland annat i minskad risk för ångest och depression. Diskussion: Styrke-, balans- och konditionsövningar har bevisad effekt på äldres fysiska och psykiska hälsa. Medellivslängden ökar ständigt och därmed finns en stor målgrupp som kan nå väldiga hälsovinster genom att fortsätta vara fysiskt aktiva vid äldre ålder. För att hålla samhällets äldre befolkning frisk, med en god livskvalitet föreslås en satsning på preventivt folkhälsoarbete.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.