Av alla kvinnor beräknas en av tio ha endometrios. Den långvariga sjukdomen drabbar kvinnorna med symtom så som smärta. Kvinnornas livskvalitet påverkas av fördröjd diagnostisering. Personliga erfarenheter och attityder hos vårdpersonal kan vara avgörande för hur kvinnorna upplever bemötandet. / Of all women, one in ten have endometriosis. The long-term illness affects women with symptoms such as pain. The quality of life of women is affected by delayed diagnosis. Personal experiences and attitudes of healthcare professionals can be decisive for how women perceive the treatment.

Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

Bakgrund: Lungcancer är den mest dödliga cancerformen oavsett kön, femårsöverlevnaden är 24% för män och 17% för kvinnor. Symtombördan är hög för patienterna vilket bidrar till att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Palliativ vård kan bidra till förbättringar för vårdkvalitet, livskvalitet och överlevnad. Sjuksköterskan har en viktig roll och kan genom ökad kunskap inom ämnet resultera i en bättre vård för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården som kan förbättra livskvaliteten hos patienter med lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som innefattade tio artiklar genomförda med kvantitativ design. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade att patienterna kunde uppleva både fysiska och psykiska symtom som försämrade deras livskvalitet. Resultatet utgick från två huvudteman: Undervisning om hantering av symtom och sjuksköterskan som vägledare. Slutsats: Med stöd av sjuksköterskan och egenvårdsinterventioner upplevde patienterna att de blev mer självständiga vilket bidrog till en förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av cancer har ökat, vilket innebär att fler människor är i behov av vård. När sjukdomen inte längre är möjlig att bota övergår vården från kurativ till palliativ. Den palliativa vården syftar till att vara lyhörd för patientens behov och att främja livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid cancersjukdom i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg som grundade sig i tio kvalitativa artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades genom tematisering. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Fysiskt och psykiskt lidande, Betydelsen av sociala relationer, Att få leva som vanligt samt Tankar om framtiden och döden. Samtliga teman beskriver patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen lyfter betydelsen av socialt stöd. För att få en djupare förståelse utgår författarna från den teoretiska modellen De 6 S:n.

No description available.

Inledning/Bakgrund: ALS är en obotlig neurodegenerativ sjukdom med ett progressivt förlopp där skelettmuskulaturen förtvinas vilket sedermera leder till förlamning och slutligen döden. Vanligtvis inträffar döden inom två till fyra år. Idag saknas dessutom botande behandling, varför åtgärderna riktas till symtomlindring, kompensation för förlorade funktioner och att upprätthållabästa möjliga livskvalitet, vilket enligt Næss beskrivs som att ha goda värderingar om livet. Syfte: Ur ett patientperspektiv belysa upplevelser som påverkar livskvalitet vid ALS. Metod: Litteraturstudien sammanställdes genom Polit och Becks (2017) nio steg med datainsamling från Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultatet innefattar åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel av mixad metod. Resultat: I litteraturstudiens resultat identifierades två huvudkategorier; En lidande resa och Meningsfullhet med underkategorierna En börda för omgivningen och Ett begränsat liv. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att upplevelser som påverkar livskvalitet vid ALS är individuella och flerdimensionella. Upplevelser som bidrog till nedsatt livskvalitet var överrepresenterade och beskrevs som en lidande resa innefattande omvälvande känslor under sjukdomsförloppet, med uppfattningen om att vara en börda och att vara begränsad i livet till följd av funktionsnedsättningar. Trots det kunde patienterna lära sig hantera sjukdomen och meningsfullhet upplevdes. Sjuksköterskan bör således tillhandahålla stöd för sjukdomshantering för att bidra till ökad livskvalitet

Sammanfattning Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom. Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt. Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.

Bakgrund Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som medför fysiska och psykiska symtom som påverkar livskvaliteten och det dagliga livet. I Sverige finns det omkring 20 000 personer som lever med multipel skleros. Sjukdomen debuteras oftast i 20 till 45-års åldern och drabbar kvinnor ungefär två gånger så ofta som män. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som upplevs påverka livskvalitet av personer med multipel skleros. Metod Denna studie har genomförts i form av en litteraturöversikt och baserades på fjorton vetenskapliga artiklar publicerade under tidsperioden 2016 till 2022. Sökning av artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I resultatet framkom det att symtomen från multipel skleros påverkade livskvaliteten mestadels negativt. Även vikten av copingstrategier och en stärkt självkänsla visade sig vara av stor vikt för att främja en god livskvalitet hos personer med multipel skleros. Slutsats I detta arbete undersöktes livskvaliteten i det dagliga livet hos personer med multipel skleros. Resultatet visade att livskvaliteten och det dagliga livet påverkades negativt på grund av symtom som sjukdomen medförde, däremot visade copingstrategier och deltagande i sociala sammanhang påverka livskvaliteten positivt. Med anledning av resultatet kan det antas att symtomlindring och personlig anpassad stöttning till personer med multipel skleros är av stor vikt för att främja livskvaliteten i det dagliga livet.

Bakgrund: Sepsis är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd. Det definieras som ett syndrom som uppstår på grund av ett onormalt svar på infektion och kan resultera i livshotande organdysfunktion.  Patienter som överlever sepsis drabbas ofta av komplikationer i efterförloppet som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att undersöka hur patienter som har vårdats för sepsis bedömer sin hälsorelaterade livskvalitet i efterförloppet. Metod: En beskrivande design med allmän litteraturstudie som metod. Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, Google Scholar och PubMed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Patienter bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som försämrad i efterförloppet av sepsis. Både den mentala och fysiska hälsorelaterade livskvaliteten påverkades men den fysiska påverkades mest. Patienterna bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som sämst vid tre månader efter insjuknande. Den mentala hälsorelaterade livskvaliteten började förbättras vid sex månader. Förbättringen av den fysiska hälsorelaterade livskvaliteten var långsam och värdena var fortfarande relativt låga vid 12 månader. När mätningar gjordes med ett annat mer sammanfattande instrument (EQ-5D) så uppstod inte samma skillnader som i MCS och PCS.  Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten visade sig vara påverkad hos patienter både fysiskt och mentalt efter sepsis. Att återfå sin hälsorelaterade livskvalitet som den var innan insjuknandet tar tid och upprepade besök inom sjukvården. Denna patientgrupp är sjuklig, sårbar och beroende av sjukvården både under sjukdomstiden och i rehabiliteringsfasen. Mer information ger ökad kunskap som kan användas av sjuksköterskan för att förbättra sitt arbete med denna patientgrupp avseende dess hälsorelaterade livskvalitet.

No description available.