Introduktion: diabetes mellitus typ 2 är en progressiv hormonell sjukdom. Livsstilsförändringar i form av kostreglering och regelbunden fysisk aktivitet är väsentliga i behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva motionens effekter på hälsorelaterad livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2. Metoden var en litteraturstudie som följde Polit och Becks  nio steg. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kritiskt granskades och de som svarade på studiens syfte och uppfyllde kvalitetsgranskningens krav inkluderades i litteraturstudien. Under databearbetningen identifierades tre kategorier. Resultatet baseras på sju vetenskapliga artiklar och presenteras i kategorierna förbättrad fysisk hälsa, förbättrad psykisk hälsa och förbättrat generellt välbefinnande. Motion hade positiva effekter i alla tre kategorierna men förbättringen berodde på motionens intensitet och varaktighet, samt vilka instrument användes för att mäta livskvalitet. Slutsats: regelbunden motion hade effekt på diabetes mellitus typ 2. Den förbättrade inte bara den fysiska funktionen och aktiviteten utan minskade även symtom på depression och ångest samt bidrog till ett generellt välbefinnande.

Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Symtombilden innefattar kronisk buk- och bäckensmärta, kraftiga menstruationssmärtor orsakade av endometrios (sekundär dysmenorré), samlagssmärtor (dyspareuni) samt infertilitet. Tidigare forskning visar att endometrios påverkar kvinnornas livskvalitet. Trots att det är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna idag råder en generell okunskap om endometrios. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios och hur det påverkar deras livskvalitet. Metod Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod. Sammanlagt intervjuades sex kvinnor i åldern 21-36 med diagnosen endometrios. Vid analysen av det insamlade materialet användes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudfyndet var att kvinnornas livskvalitet påverkades negativt av de begränsningar symtomen medför. Smärtan upplevdes göra inskränkningar både i deras vardag och på relationer. De ansåg att bemötandet från vården ej tillgodosåg deras förväntningar och behov. Tiden mellan debutsymtom och diagnos var fördröjd och information om sjukdomen upplevdes vara bristfällig. Det framkom vidare att bristen i bemötandet från vården och övrig omgivning upplevdes leda till en försämrad livskvalitet. En smärtfri vardag till följd av god behandling bedömdes däremot höja livskvaliteten för kvinnorna. Slutsats Det råder okunskap kring endometrios, vilket är en bidragande faktor till fördröjd diagnos, bristande behandling samt oförståelse från vård och omgivning. Dessa faktorer i samband med symtombilden leder till en försämrad livskvalitet för kvinnor med sjukdomen. Nyckelord Endometrios, Upplevelse, Livskvalitet, Kronisk smärta, Bemötande, Okunskap.

Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.

Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resultat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ångest. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskaliteten positivt. Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och ävende närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskalitet efter hjärtstopp.

Bakgrund: Levande organdonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Donatorerna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd och information, de upplevde även att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet efter donationen. Som vårdpersonal är det av stor vikt att ha i åtanke att ge donatorerna tillräckligt med information och stöd genom hela processen.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. <strong>Resultat</strong>: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. <strong>Slutsats</strong>: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.</p>

<p>Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. <strong>Slutsats: </strong>Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.</p>