Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

No description available.

Abstract: Stomas get done for a variety of reasons and can be seen by the patient as both a blessing and a curse. This study aims to investigate the lived experiences of patients going through a stoma operation as it relates to quality of life, and what factors play a part in that experience. The area is well examined from a quantitative standpoint but there is a lack of qualitative information. Thus, this study was constructed as adescriptive qualitative literature review. A content analysis was made, and six main themes could be identified: life style changes, acceptance of the stoma, hygiene, sexuality and intimacy, social situation, and nurse’s role in the recuperation process. The study concludes that a stoma has a varying effect on the quality of life in patients depending on several factors. These factors include how prepared the patient is for the operation and how quickly the patient learns to deal with the practical challenges a stoma entails.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige idag. Sjukdomen bidrar till psykisk såväl som fysisk ohälsa och behandlingen kan påverka den kvinnliga identiteten negativt. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att stödja och ingehopp hos kvinnorna med bröstcancer. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ innebördsanalys baserad på sex självbiografiska böcker Resultat: I resultatet framkommer fyra teman. De närståendes betydelseinnefattar vikten av stöd från familj och vänner. Mötet med hälso-och sjukvårdentar upp vikten av kontinuitet och stöd inom vården. Ett hot mot den kvinnliga identitetenvisar på hur den kvinnliga sexualitetenoch identiteten påverkas. Att kunna se framåt belyser hur kvinnornas liv får en ny riktning i samband med sjukdomen. Konklusion: Bröstcancer förändrar livet och fokus behöver riktas mot det som är viktigt. Trots sjukdomens påverkan kan kvinnorna ta till vara på positiva situationer för att återfå hälsa och välbefinnande.

Lungcancer är en vanlig och allvarlig sjukdom som vanligen orsakas av rökning. Då sjukdomen har stor påverkan på livet är det viktigt att kunna hjälpa personer som drabbats av lungcancer att hantera sjukdomen. Syftet med denna studie var att sammanställa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer. Metoden som valdes var en integrerad litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i tre databaser. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra huvudfaktorer: fysiska faktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer och existentiella faktorer. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer genom att de fysiska symtomen begränsar deras dagliga liv, sociala relationer förändras, de kan drabbas av psykisk ohälsa och frågor om deras egen existens uppkommer. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till dessa faktorer för att kunna hjälpa och stötta dessa personer så att de kan uppnå en så god livskvalitet som möjligt trots sjukdom.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. En vanlig behandlingsmetod som används vid diagnostiserad bröstcancer är mastektomi, som innebär avlägsnande av ett eller två bröst. I samband med mastektomin kan en bröstrekonstruktion göras, för att ersätta det förlorade bröstet. Litteraturöversikten förankrades i Jacob Birklers definition av livskvalitet.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors erfarenheter av livskvalitet efter bröstcancerrelaterad mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.   Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som design. Totalt analyserades och inkluderades sju kvalitativa studier och två kvantitativ studier.   Resultat: I resultatet framkom det att en mastektomi kunde medföra en stor omställning för kvinnan vilket påverkade livskvaliteten i olika bemärkelser. Fyra teman identifierades i resultatet, En förändrad kropp, Påverkade relationer, Påverkad sexualitet och Att återgå till det normala. Utmärkande i resultatet var att det inte var förrän efter mastektomin som kvinnorna insåg bröstets verkliga betydelse för dem själva.   Slutsats: För många kvinnor var överlevnaden viktigare än utseendet och efter att ha avlägsnat ett bröst genom mastektomin kunde en bröstrekonstruktion hjälpa kvinnorna till en förbättrad livskvalitet.

Introduktion: Parkinsons sjukdom är en kronisk nervcellsdegenererande sjukdom som progredierar över åren. Den som drabbas kommer att få leva med sjukdomen och dess symtom livet ut, något som kan påverka livskvaliteten. För att sjuksköterskan skall kunna ge en god omvårdnad krävs ökad förståelse och kunskap kring sjukdomen och hur livskvaliteten kan påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten för personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2017) nio-stegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Fyra olika kategorier identifierades; ”Hantering av vardagen”, ”Känslor kring sjukdomen”, ”Fysiska förändringar” och ”Inställning till sjukdomen”. Slutsats: Det finns olika faktorer som spelar in på hur personer med Parkinsons sjukdom upplever deras livskvalitet och det gäller att som sjuksköterska ha förståelse och kunskap om dessa för att kunna ge en god omvårdnad.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet insjuknanden har generellt minskat däremot ökat i tidig ålder. Flertalet får svåra funktionsnedsättningar efteråt vilket kan försämra möjligheten att klara sig själv. Litteraturstudien förankrades i Antonovskys begrepp ”känsla av sammanhang”. Syfte: Syftet var att undersöka livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades nio kvantitativa artiklar i resultatet som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska begränsningar, Sociala relationer och Psykiska påfrestningar. Att drabbas av stroke påverkade den fysiska och psykiska hälsan vilket ledde till försämrad livskvalitet. Faktorer som hade negativ inverkan på livskvalitet var nedsatt fysisk funktion, nedstämdhet och förlorade relationer. Faktorer som hade positiv inverkan var familjerelationer, förmåga att utöva fritidsintressen och att återgå till arbetet. Slutsats: Flera olika faktorer påverkar en persons livskvalitet och de som drabbats av stroke skattade genomgående en lägre livskvalitet. Sjuksköterskor bör ge anpassad information till personer som drabbats av stroke men även förstå vikten att upptäcka nedstämdhet tidigt. Resultatet kan ge ökad kunskap som i sin tur kan öka livskvalitet hos personer drabbade av stroke.

I Sverige drabbas omkring 30 000 människor av stroke varje år. Sjukdomen medför funktionsnedsättningar som begränsar och påverkar livssituationen hos de strokedrab- bade på ett antal sätt.  Tidigare forskning visar att insjukna i stroke påverkar självupp- fattningen och livskvaliten. Syftet är att belysa hur strokedrabbade upplever livssituat- ionen efter stroke. Litteraturstudien är en sammanställning av 10 artiklar med både kva- litativ och kvantitativ ansats.  Resultatet visar att på grund att kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar påverkas strokedrabbades vardag. Det leder till minskad för- måga att utföra aktiviteter som innan ansågs meningsfulla. Frustration av att inte klara sig själv men även livstillförändringar sker. Omställning i livet sker efter stroke, det väcker känslor, hinder uppstår på grund av funktionsnedsättningar, vissa anpassar sig och många blir en annan människa. Sjuksköterska har en viktig roll att stötta stroke- drabbade i den nya livssituationen genom att ge information och kunskap för att minska risken att återinsjukna och bidra till ökad välbefinnande.

No description available.