<p><em>The aim:</em> The overall aim of this licentiate thesis was to describe and analyze oral health-related quality of life measured with OHIP-14. The thesis comprises two studies, each with a specific aim.</p><p> </p><p><em>Study I: </em>To describe oral health-related quality of life measured with OHIP-14 in an Swedish adult population</p><p><em>Study II: </em>To study the relationship between oral health-related quality of life, measured with OHIP-14, and subjective as well as objective dry mouth conditions in fragile old people. Furthermore, the aim was to study the reliability and validity of a new instrument (VAS) to measure dry mouth</p><p> </p><p><em>Material and methods: </em>Study I comprised a stratified random sample of 519 individuals 20-80 years of age. In Study II, 41 randomly selected fragile old people, residents at three different community care centers, participated. In both studies, the questionnaire OHIP-14 was used for measurement of oral health-related quality of life. The participants in Study II answered a questionnaire for subjectively experienced dry mouth (VAS). For objective dry mouth measurements, saliva was absorbed into a preweighted cotton roll.</p><p><em> </em></p><p><em>Results:</em> In Study I, 21% of the respondents stated that they had no oral problems that had a negative impact on their well-being. In Study II, the corresponding figure was 71%. In study I the mean value for OHIP-14 was 6.4 (SD=7.1) for the entire population; 5.9 (SD=7.1) for men and 6.8 (SD=7.2) for women in. Subjects, who frequently experienced problems related to oral health, with scores ranging from 16 to 41 points, accounted for 10% of the study group. In Study II, significant associations were identified between both objectively measured respective subjectively experienced dry mouth and oral health-related quality of life. The validity of the VAS instrument was good for subjective mouth dryness, but poor for objectively measured dry mouth in fragile old people.</p><p><em>Conclusion:</em> From Study I it can be concluded that, in this Swedish population, a number of individuals, both young and old, experience oral problems that have a negative impact on their well-being. From Study II, the conclusion is that dry mouth (both objective and subjective) is significantly associated with poorer oral health-related quality of life, underlining the value of monitoring dry mouth conditions in the care of fraigile old people.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> Resultat</strong>: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. <strong>Slutsatser</strong>: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: <em>Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust </em>och <em>Stöd.</em> Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.</p>

Bakgrund: Uppfattningen har länge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, är en diagnos som växer bort och inte kvarstår in i vuxenlivet och därav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, nästan uteslutande bedrivits runt barn. Då symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna än hos barn saknas kunskap och förståelse bland annat inom vården och om hur dessa vuxna ska vårdas och bemötas. För att vårda vuxna med ADHD på ett medmänskligt sätt behövs kunskap om hur de upplever sin hälsa mätt som livskvalitet.  Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet påverkas av ADHD. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag. Materialet har analyserats med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten hos vuxna med ADHD påverkades negativt inom samtliga domäner. Positiva aspekter framkom under domänen psykiskt välbefinnande och grad av oberoende. Vuxna som diagnostiserats i tidig ålder har högre livskvalitet än de som får diagnosen senare i livet. Slutsats: Vuxna med diagnosen har en generellt lägre livskvalitet jämfört med om de varit utan diagnosen. Tidig diagnostisering och kontinuerligt stöd är faktorer som kan öka livskvaliteten för vuxna med ADHD. / Background: Previous perceptions of the ADHD-diagnosis are that children grow out of it; therefore research about ADHD, until the last decade, has been conducted almost exclusively around children. Since symptoms appear differently in adults and children there’s a lacking in knowledge and understanding from amongst other the care system in how these adults should be treated and cared for. Caring for adults with ADHD in the most humane manner possible requires knowledge in how they perceive their health measured in quality of life. Aim: The aim of this study is to describe how adult’s quality of life is affected by ADHD. Method: A literature review based on both qualitative and quantitative studies. The collected data is analyzed using WHOs’ definition of quality of life with its six domains as a foundation. Results: The quality of life in adults with ADHD was negatively affected by their diagnosis in all the six domains. Positive aspects of the diagnosis where found under the domains Psychological well-being and Level of independence. Adults diagnosed at an early age generally have a higher quality of life than those who are diagnosed later in life. Conclusion: Adults with ADHD-diagnosis have a generally lower quality of life than those without the diagnosis. Early diagnosis and continuous support are factors that can increase the quality of life for adults with ADHD. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

Introduktion/Bakgrund: Övervikt och fetma är kraftigt växande problem världen över och inverkar negativt på individers fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. En metod för att behandla fetma är viktminskningskirurgi. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers livskvalitet efter genomförd viktminskningskirurgi, för att skapa förståelse för individernas omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att studera problemområdet. Datainsamling utfördes genom sökning i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsbedömning inkluderades 18 artiklar. Data analyserades genom ett induktivt förfaringssätt. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som illustrerar individernas positiva och negativa förändringsprocess och ambivalens efter viktminskningskirurgi. Operationen skapade en ny livssituation med nya möjligheter och bidrog till förnyad livskvalitet innehållande förbättrad hälsa, relation till mat samt fysisk, social och psykisk funktion. Operationen resulterade även i komplikationer som utgjorde begränsningar och påverkade individernas livskvalitet negativt. Diskussion: Resultatet tyder på att livskvalitet efter viktminskningskirurgi varierar och är individuell. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja och motivera patienter till livsstilsförändringar samt individanpassa vården. Slutsats: För att ytterligare optimera vården och skapa djupare förståelse för patienter som genomgått viktminskningskirurgi, rekommenderas vidare kvalitativ forskning som fokuserar på negativa aspekter.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien visade att personer med cancer diagnos hade nedsatt livskvalitet på grund av depression, smärta, oro, trötthet och sömnproblem. Slut-sats: Att leva med en cancer diagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar det dagliga livet både fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). För de kvantitativa artiklarna har Polit och Hunglers (1997) manifesta analysmetod använts. Resultatet visade vad som påverkade partnerns livssituation. Det framkom att partnern tog på sig ett stort ansvar för den vårdande rollen och hemmets alla uppgifter som upplevdes påfrestande. Vid förbättring hos den som insjuknat i stroke upplevde partnern välbefinnande. Partnern kände sig otillräcklig och upplevde social isolering, ensamhet och rädsla för att lämna den som insjuknat i stroke ensam. Existentiell oro och ovisshet upplevdes och kunde leda till fysiska problem. Slutsatser: Vi fann att partnernas upplevelse följde en viss struktur över tiden, att det direkt efter hemkomst var en tung och komplex situation som upplevdes men med tiden accepterade de händelsen och såg det positiva med tillvaron.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka oral hälsorelaterad livskvalitet relaterat till mun, tänder och ansikte hos pojkar och flickor i årskurs 1 på en gymnasieskola. Metod: Enkätstudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som utfördes med en svensk version av COHIP-SF 19. I studien ingick 101 elever som alla var födda 1998. Resultat: Majoriteten av eleverna svarade att de ”aldrig” eller ”nästan aldrig” haft ont i tänderna/tandvärk. Det sammanlagda medianvärdet för området oral hälsa var 15. Inom området funktionellt välbefinnande fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,000) på frågan om de känt att människor haft svårt att förstå vad du säger. Det sammanlagda medianvärdet för området funktionellt välbefinnande var 16. På frågan om de känt att du var attraktiv (snygg) på grund av dina tänder, mun eller ansikte fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,022). Det sammanlagda medianvärdet för området social-emotionellt välbefinnande var 35. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar sin orala hälsorelaterade livskvalitet. Resultatet av studien tyder också på att majoriteten av eleverna har en positiv uppfattning om sina tänder, mun och ansikte relaterat till oral hälsorelaterad livskvalitet.

SAMMANFATTNING Varje år insjuknar ca 1200 personer i Sverige med primär hjärntumör (Socialstyrelsen, 2014). En hjärntumör får ofta en stor inverkan på livssituationen för patienten och dennes närstående. Att identifiera och undervisa patient och närstående att hantera symtom och biverkningar för att kunna sätta in hjälpinsatser i rätt tid är en stor del av omvårdnadsarbetet för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten under och efter sjukdomsperioden (Cahill &amp; Armstrong, 2011). PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measure, som översätts till patientrapporterade utfallsmått på svenska. PROM innefattar patientens egen skattning av sjukdomssymptom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Att använda frågeformulär med PROM är ett strukturerat sätt för både symtomintervention och uppföljning av vården (Nilsson, 2014). Syftet var att sammanställa frågeformulär framtagna eller modifierade för att mäta patientrapporterade utfallsmått hos vuxna patienter med primär hjärntumör. Litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. I resultatet presenterades sju frågeformulär framtagna eller modifierade och validerade för patienter med hjärntumör. Frågeformulären användes i olika syften som symtomintervention, uppföljning av vården eller utfallsmått i kliniska studier. Slutsatsen var att de två vanligast förekommande frågeformulären för patienter med hjärntumör var livskvalitetsformulären EORTC QLQ-C30 med hjärntumörmodulen BN20 och FACT-Br.

Bakgrund: Glaukom är en sjukdom i synnerven som orsakar skador i synfältet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livet hos vuxna personer med glaukom. Metod: Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav 2 kvalitativa och 9 kvantitativa. I analysen identifierades meningsbärande enheter som resulterade i 3 rubriker och 8 underrubriker. Resultat: Glaukom medförde svåra känslor, rädsla för blindhet och depression såväl vid diagnos som under sjukdomen. Glaukomdrabbade hade svårare att utföra dagliga synkrävande aktiviteter och problemen ökade med sjukdomens allvarlighetsgrad. De försökte anpassa sig till sjukdomen och acceptera förändringar känslomässigt. Personerna upplevde bristande förståelse från såväl omgivning som sjukvårdspersonal. Diskussion: Livet för personer som lever med glaukom påverkades på olika sätt, bland annat negativa känslor vid diagnos, depression och svårigheter att utföra synkrävande dagliga aktiviteter. Förståelsen för personer med synnedsättning kunde vara bristfällig, både från omgivning och sjukvårdspersonal. Slutsats: Forskningen var huvudsakligen inriktad på personernas praktiska förmåga och knapphändig vad gällde personernas egen uppfattning om hur det är att leva med glaukom. Ytterligare forskning för att öka förståelsen för hur det är att leva med glaukom är viktigt för att kunna förbättra omvårdnaden, stödet och bemötandet av personer som lever med glaukom.