Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet. Det framkom tydligt i resultatet att det var betydelsefullt att se till patientens hela sammanhang. Många samverkande faktorer påverkar deras upplevelse. Alla delar hör ihop och bildar tillsammans den totala upplevelsen för patienterna med myelom. De levde med en stor osäkerhet och oro kring sin sjukdom. Patienterna upplevde att de oftast var nöjda med informationen de fått, den medicinska vården och vårdpersonalen. Faktorer som trygghet, hopp och vilja att kämpa hade stor betydelse. Resultatet visade också att patienterna med myelom upplevde många skiftande symtom som de försökte hantera på bästa sätt. Symtom som smärta,trötthet och humörsvängningar var det som var vanligast. Det sociala stödet och relationer till närstående var det som var mest betydelsefullt för en god coping och anpassning till livet med myelom. Deras största behov var emotionella och psykosociala. Det skulle vara intressant med fortsatt forskning vad det gäller anhörigas erfarenheter för att därigenom kunna förbättra vardagen för patienterna med myelom.

Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på ett antal faktorer, vilka hade en positiv eller negativ inverkan på de depressiva symtomen. De faktorer som minskade de depressiva symtomen var socialt stöd, en effektiv behandling samt positiva livserfarenheter. De faktorer som ökade de depressiva symtomen var fysisk funktionsnedsättning, ett negativt tankemönster, avsaknad av ett aktivt sexliv samt smärta. Det framgick även att när de depressiva symtomen minskade, ökade livskvaliteten och tvärtom. För att öka sjuksköterskors kunskap samt förståelse för vad som upplevs påverka livskvaliteten vid MS och samtidig depression, behövs mer kvalitativ forskning. Dessutom behövs undervisning och utbildning om vad MS i kombination med depression orsakar, vilket är grundläggande för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en god omvårdnad. / To suffer from multiple sclerosis (MS) changes the life situation. The new life situation means that about 50 percent of the people who suffer from MS develop a depression, which impairs the experienced quality of life. It is therefore important that nurses have knowledge within this area in order to provide as good care as possible. The aim of this review was to determine the factors that influence the quality of life in people with MS and depression. The study was conducted as a literature study based on twelve scientific articles. The result showed a number of factors that had a positive or negative effect on the depressive symptoms. The factors that reduced the depressive symptoms were social support, effective treatment and positive experiences in life. The factors that increased the depressive symptoms were physical impairment, negative thoughts, absence of an active sex life and pain. It also showed that when the depressive symptoms reduced, the quality of life increased and the other way around. To increase nurses’ knowledge and understanding of what is perceived to affect quality of life in MS and depression, more qualitative research is needed. Furthermore education about what MS in combination with depression can cause is essential for nurses to be able to provide good health care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. Slutsats: Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. Slutsats: Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. Slutsatser: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

Sammanfattning   Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor. Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa. En faktor som gav bättre livskvalitet hos patienterna var användning av protes. Bättre livskvalitet hos patienterna uppmättes i områdena arbetsmiljö och tillfredsställelse inom familjelivet, jämfört med icke amputerade personer. Författarna ansåg att efter en amputation så omvärderade patienten olika delar i livet och uppskattade andra saker mer än människor som var friska, som kanske tog dessa för givet.   Nyckelord: Amputation, Livskvalitet, Funktionshinder / Abstract   The aim of this literature study was to describe the quality of life of persons who have undergone an amputation of a limb from a physical, mental and social perspective. Search through Medline, Cinahl databases and additional manual search in some of the articles reference lists was conducted. Seventeen articles were chosen for the analysis, which was carried out through a systematic approach and the findings in the articles results were grouped into three categories and nine subcategories. The quality of the articles was reviewed using checklists. The results showed that patients who had been amputated had their whole existence changed. Factors that resulted in lower quality of life of patients were pain, worse physical function, decreased mobility and mental illness. One factor that resulted in better quality of life for patients was the use of prosthesis. Better quality of life in patients was measured in the areas of work environment and satisfaction in family life compared to the healthy subjects. The authors believed that after an amputation the patient revalued different aspects of life and appreciated other things more than people who are healthy, who might have taken things for granted.   Keywords: Amputation, Quality of Life, Disability

The aim of this study was to describe the experience of quality of life among people who had suffered a stroke. The articles were found through searches in Cinahl and a total of 17 articles were included. The result shows three perspectives which effects the stroke survivor´s lives. These three are physical, psychological and social. The result of this study shows that stroke limits a person’s life in many ways, and has a negative influence on quality of life. Feelings like anxiety are common, and also a fear of having another stroke. Another issue is social isolation, often caused by the physical changes. The physical changes can be dysphagia and paralysis. Support and information is extremely important after a stroke. People who have suffered a stroke often feel fear to go out among other people and often feel like they are a burden to their family and friends. All these things change the person’s quality of life in different ways. Keywords: Stroke, Quality of life and experience / Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos människor som drabbats av stroke. Detta gjordes genom sökningar i databasen Cinahl och resulterade i att 17 artiklar inkluderades. Resultatet av denna studie visar att en stroke medför många begränsningar för den som drabbas och detta kan påverka deras livskvalitet på ett negativt sätt. Känslor som oro och ångest är vanliga, samt en rädsla att drabbas av en ny stroke. Sociala svårigheter och isolering är ytterligare begränsningar. Den fysiska påfrestningen är otroligt påtaglig vilket ytterligare bidrar till den sociala isoleringen. Dessa fysiska påfrestningar kan till exempel vara dysfagi och förlamning. Stöd och information är oerhört viktigt i efterförloppet av en stroke. Människor som drabbas känner en rädsla för att gå ut bland andra och drar sig lätt undan. De har även en känsla av att alltid vara en börda för sina närstående, vilket leder till att de isolerar sig. Dessa delar sammantaget resulterar i försämrad livskvalitet för de flesta som drabbas, även om det finns undantag.Nyckelord: Stroke, livskvalitet och upplevelse

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas. Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom. Metod: Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.  Resultat: Fyra teman inspirerade av Naess (1987) definition av livskvalitet; Att vara aktiv, Att ha bra relationer med andra människor, Att ha bra självkänsla och Att ha grundkänsla av lycka utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att ta hand om en familjemedlem med Alzheimers sjukdom hjälpte anhöriga att uppskatta vad som var viktigt i livet men anhöriga blev också isolerade och nästan hälften av alla anhöriga visade tecken på depression. Slutsats: För att underlätta anhörigas situation krävs det mer stöd, hjälp och utbildning om Alzheimers sjukdom.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.