Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att gefostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst pågynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppetkan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvälbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa var livsstilsförändringar: rökning, matvanor och aktivitet, känslor uppkomna efter hjärtinfarkten: oro för framtiden, ensamhet, stress och behov av stöd och förändringar av sin levda kropp: kvarstående symtom och begränsningar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ”katederhållet” och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod. I enkätunder-sökningen ingick 946 personer, 549 kvinnor och 397 män. Enkäten är kompletterad med intervjuer av 28 kursdeltagare. För att kunna bedöma om studierna påverkade kursdeltagarnas utveckling var det av betydelse att jämföra deltagare som var i början av studierna, och deltagare som var i slutfasen av sina studier. Grupperna jämfördes också med det totala antalet personer som deltog i undersökningen.RESULTAT:Undersökningen visar att medvetenheten om personligheten - självbilden ökade. När det gäller hur de upplever sin personlighet, alltså om de är nöjda med sig själva, med både positiva och negativa egenskaper, - självkänslan, så har deras känsla av ”att duga” stärkts. Självförtroendet höjdes också. Det betyder att kursdeltagarna har fått en tydligare känsla av att deras kunskaper och förmågor är goda nog, och denna insikt har ökat under studiernas gång. Beträffande livskvalitet så är det påfallande många som har upplevt att deras livskvalitet har blivit mycket bättre. Det framkommer inte så stora könsskillnader, utan mera att kvinnorna överlag är något försiktigare att skatta sig högt. Den största könsskillnaden visar sig i frågorna om hur kursdeltagarnas studiesituation ser ut. Kvinnorna har i betydligt lägre grad någon som stöttar dem under studietiden, och de är mycket mer tveksamma om de överhuvudtaget ska klara av sina studier. / Uppsatsnivå: D

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen. Livsförändringar kan innebära fysisk förändring med nedsatt funktion som följd, men även psykisk påverkan med tankar om sin egen existens och dödlighet. Minnet kan försämras och medföra att vardagen påverkas på olika sätt. Detta kan leda till ett lidande då den subjektiva kroppen förändras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för patientens behov, skapa en tillåtande miljö för frågor samt att göra närstående delaktiga i patientens vård. Detta skulle kunna leda till ett ökat välbefinnande både för patienten och dennes närstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas. Livskvalitet beskrivs som lycka, goda sociala relationer, god fysik och möjligheten att klara av dagliga aktiviteter. Funktionsnedsättningar som kommer av stroke tvingar fram anpassning till ett nytt sätt att leva. För att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd och den vård strokepatienten är i behov av krävs det kunskap om hur kroppens förändringar påverkar livskvaliteten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter de drabbats av en stroke. En kvalitativ litteraturstudie gjordes enligt Evans (2002). Kunskapen vi fick när vi gjorde studien var att anpassningen till det nya livet är svårt för patienten. Nya roller som patienten får bidrar till förvirring av identiteten. Att få stroke innebär en emotionell bergochdalbana som går mellan negativa känslor och hopp. Det sociala livet förändras och även de intima relationerna. Livskvalitet kan påverkas av allt och alla som finns i omgivningen. Sjuksköterskan har genom sitt bemötande och stöd en stor roll i hur strokepatienten upplever sin livskvalitet. / Uppsatsnivå: C

Psoriasis kan ha en stark påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Sjukdomen kan medföra hinder i psykiska och fysiska funktioner, hinder som är jämförbara med dem som ses vid cancer, ledinflammation, hypertoni, hjärtsjukdom, diabetes och depression. Det finns idag ingen behandling som helt botar psoriasis eller följdsjukdomen psoriasisartrit, i stället verkar den behandling som erbjuds främst symtomlindrande. Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva med psoriasis och på vilket sätt sjukdomen kan medföra lidande. Metoden som används är litteraturstudier för att skapa en litteraturöversikt där likheter och skillnader mellan de ingående studiernas resultatdel undersöks. Resultatet visar att psoriasis har en kraftig påverkan på livskvaliteten och därmed medför olika former av lidande för de drabbade. Missnöjet kring behandlingarna är stort. Ett problem är att det finns lite tidigare forskning gjord kring psoriasis och livskvalitet med den kvalitativa ansatsen. Människor med psoriasis blir på grund av andra människors okunskap drabbade av missförstånd och inte minst nedvärderas allvaret i lidandet vid sjukdomen. Diskussionen visar att visst lidande, inte minst vårdlidandet, går att minska genom en ökad förståelse för hur det är att leva med psoriasis. Även attityden hos vårdpersonal behöver förändras. En ökad medvetenhet hos vårdare kan minska lidandet och öka den hälsorelaterade livskvaliteten. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer.De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation. Det är därför viktigt att se hur dessa kvinnor upplever tiden efter en bröstrekonstruktion för att kunna se vad kvinnorna är missnöjda med för att på så sätt förbättra deras upplevelser. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en bröstrekonstruktion efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Academic Search Premier och PsycInfo. Nio kvalitativa artiklar valdes för att beskriva kvinnors upplevelser efter en bröstrekonstruktion. I analysen av artiklarna har Granskär &amp; Höglund-Nielsens (2008) modell för innehållsanalys använts som bas för detta arbete. Resultatet presenteras i form av fyra teman: Livet får en bättre kvalité, Hur det ser ut spelar roll, Stöd från familj och vänner är viktigt, Informationen påverkade hur det gick. I resultatet framkom det att de flesta kvinnorna var nöjda med bröstrekonstruktionen och det kosmetiska resultatet. Detta bidrog till att kvinnorna fick bättre livskvalitet och därmed bättre kroppsuppfattning. En stor anledning till missnöje var brist på information. För att kvinnorna skall kunna ta ett bra och rätt beslut är det viktigt att kvinnorna har fått all information som behövs inför en operation. Det är viktigt att veta vad ingreppet kommer att innebära och dess konsekvenser eftersom det kan påverka kvinnans förväntningar av bröstrekonstruktionen. Vad än dessa kvinnor väljer att göra är det vårt jobb som sjuksköterskor att stödja deras beslut och se till att de är välinformerade om operationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell. Analysen resulterade i tre teman: Att leva med en förändrad självbild, Att känna begränsning i sitt sociala och aktiva liv samt Att erfara möten med vården, med underliggande subteman. Resultatet visar att urininkontinens har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Att leva med en okontrollerad kropp leder till skamkänslor då kvinnan upplever urininkontinens som ett tabubelagt tillstånd. Kvinnor använder olika typer av strategier för att dölja sitt problem i ett försök att uppnå kontroll av urininkontinensens oförutsägbarhet. I vår diskussion har vi uppmärksammat att många kvinnor har svårt att söka professionell hjälp och på grund av skam och rädsla och väljer att låta urininkontinensen förbli ett dolt problem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen. Det är viktigt att dela upplevelsen med familjen och andra närstående. I mötet med vårdgivare är det viktigt att bli sedd och trodd på. Att genomgå de kroppsliga förändringarna upplevdes positivare om kvinnorna kunde se ett sammanhang. Kvinnorna erfor överlag en ökad livskraft då den nya livsfasen innebar en ny period i livet som till exempel att få barnbarn, ökad självkänsla och ökad frihet som att slippa ansvar över de egna barnen. Mötet med kvinnor i klimakteriet bör präglas av helhetssyn på kvinnan och hennes könsidentitet, livsvillkor och livssituation. Som barnmorska finns vana att arbeta förebyggande och stärka hälsoprocesser. Barnmorskan kan därför i sin proffession vara lämpad för att möta kvinnor i den här åldern. / Program: Fristående kurs

Den här uppsatsen undersöker könsskillnader på de beroende variablerna livskvalitet, stress och self-efficacy. Den undersöker också om de oberoende variablerna fritidsintressen, ålder och socialt stöd påverkar. Frågeställningen är om det finns en negativ korrelation mellan stress och livskvalitet samt en negativ korrelation mellan stress och self-efficacy och slutligen om det finnas en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. I studien användes kvantitativ metod och stress mäts med PSS-10, self-efficacy med GSE och livskvalitet med BBQ. Pearsons korrelationstest visade på negativa korrelationer mellan livskvalitet och stress samt mellan stress och self-efficacy. Det fanns även en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. Multipel regression visade att socialt stöd predicerar livskvalitet och self-efficacy signifikant positivt och socialt stöd predicerar stress signifikant negativt.  Kön predicerar self-efficacy signifikant positiv och stress signifikant negativt. Oberoende t-test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan könen på både self-efficacy och stress. Livskvalitet hade ingen korrelation med kön och oberoende t-test visade att det inte fanns någon signifikant könsskillnad på livskvalitet.