<p>Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering. Mer individanpassad omvårdnad och information borde ges och är viktiga faktorer för hälso- och sjukvården att tänka på vid mötet med individer med dessa diagnoser. Fortsatt forskning kring området bör innefatta just hur stöd kan ges för att individen skall uppleva tillfredställande livskvalitet.</p> / <p>Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of widespread diseases and is to be considered a rising problem. IBD involve several gastrointestinal diseases, where Ulcerative colitis and Crohn disease are the most common. These will be illuminated in this literature review. IBD is chronical, involves inflammation and appears in relapsing episodes. The aim of this literature review was to investigate how these gastrointestinal diseases affect the adult individual, both physical and psychological, regarding quality of life. The result showed how IBD might cause anxiety, depression and social isolation. It is of importance that the healthcare system provides individual nursing care and adequate information to individuals suffering from these conditions. Continuing research regarding what way of support these individuals need in order to improve quality of life, ought to be carried out.</p>

<p>Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisade att kvinnor med bröstcancer hanterade sin livssituation genom ett flertal betydelsefulla copingstrategier vilka var acceptans, optimism, humor, stöd, bortträngning, successiv bearbetning, aktivitet, kämparanda och andlighet. Det framkom att coping i stor utsträckning bidrog till att högre livskvalitet uppnåddes, livssituationen blev mer hanterbar samt att stress och oro reducerades. Sjuksköterskan ska främja livskvalitet hos patienter och bör därför inneha kunskaper om coping. Mer kvalitativ forskning inom området är önskvärt för att mer djupgående se vad coping har för effekter.</p> / <p>Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The disease leads to changes in their life as stress and anxiety becomes a part of everyday life. Coping provides an increased mental, physical and social ability to cope and live with a disease. Which coping strategy being used is individual and evolves over time, depending on past experiences and clinical picture. The purpose of this study was to elucidate how women with breast cancer manage their life trough coping in order to achieve better quality of life. The study was carried out as a literature study, 14 scientific articles were reviewed. The result demonstrate that women with breast cancer manage their life through a number of important coping strategies which were acceptance, optimism, humor, support, distraction, step by step, activity, fighting spirit and spirituality. It was shown that coping highly contributed to higher quality of life, everyday life was easier to handle and stress and anxiety was reduced. The nurse is obligated to work for quality of life in patients and should therefore possess knowledge about coping. More research in the area is desirable to get a more in depth view of the effects of coping.</p>

<p>I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer.</p> / <p>In Sweden about 20 000 people live with an ostomy, which is a surgically constructed opening in the abdominal cavity. However, many patients have difficulty in dealing with this newly emerging circumstance in life. Frequently, a nurse’s daily activities will include the caretaking of people with an ostomy. Since the nurse's task is to support people in their recovery and their return to normal patterns in their lives, it is important to describe these people's experiences of quality of life. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of quality of life after a surgery with an ostomy. A literature review was carried out with 13 articles related to the purpose. The results from these articles are sorted under two headings, which highlight the experiences that lead to reduced or increased quality of life. The ostomy involves a change in life, which initially leads to a reduction in quality of life and social life may also initially suffer. These experiences will over time transform into an awareness that the ostomy has saved their lives. Many, especially those with a permanent ostomy, learn to accept their ostomy and to adapt to it, resulting in improved quality of life. Research on quality of life in relation to the experiences related to living with an ostomy, should continue to enhance nurses’ understanding when meeting people with an ostomy.</p>

<p>The purpose of this study was to describe how women with fibromyalgia experienced their quality of life. The method used was a literature study with a descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases Academic Search Elite, CINAHL, Medline via PubMed and Cohrane Library. The articles were quality-tested and the content studied, resulting in four categories as follows. Research involving the physical aspects of the quality of life showed that sleeplessness, tiredness and pain was commonly occurring symptoms in women’s daily life which affected their life-situation. The symptoms stopped them from planning or actively taking part in social activity. The psychological aspects of quality of life showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the disease. The result of the social aspects showed that the women with fibromyalgia wished to spend a lot of time with their families and expressed how important it was. Fybromylagia also had negative effects on their relationships and divorce was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The lack of specific symptoms of the disease made the women questioned by people in their environment and by health-personnel. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise in a proper way.</p> / <p>Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningen av vetenskapliga artiklar skedde i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, Medline via PubMed och Cohrane Library. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet studerades och resulterade i fyra kategorier. Forskning rörande den fysiska aspekten av livskvalitet visade att sömnlöshet, trötthet och smärta var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livssituation. Symtomen hindrade dem från att planera eller aktivt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livskvaliteten visade att kvinnor med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att kvinnor med fibromyalgi hade en önskan av att få spendera mycket tid tillsammans med familjen och uttryckte hur viktig den var. Sjukdomen fibromyalgi hade också en negativ inverkan på förhållande och skilsmässa var inte ovanligt. Arbete prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på ett synligt symtom på sjukdomen fibromyalgi gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen fibromyalgi in. Kvinnorna började reflektera över måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bra sätt.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords “stoma”, “Quality of Life”, “stomasurgery” were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design. Eighteen studies used questionnaires and one study used interviews for data collecting. Five studies did not concern the instruments' validity or reliability, fourteen studies referred to previously performed reliability's/validity tests. The sample sizes varied from 7 to 704 patients. Long-term quality of life in stoma patients shows contradictory results. Four studies showed that a brook uniting reservoir/pouch more or less did not change the quality of life. But that the body perception became better. One study showed that men´s Quality of Life was not effected by having a stoma, while women were effected to a greater extent, which led to a changed lifestyle and self-image among the women. Three studies showed that patients that are fecal incontinent has better social quality of life if they undergo stomasurgery. Four studies showed that patients with colon or rectal cancer and stoma had poorer quality of life than non-stoma cancer patients. Four studies showed that more therapy such as colostomy irrigation and relaxation gives better quality of life.</p><p>Keywords; “Quality of Life”, “stoma” and “stomasurgery”</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet efter en stomioperation. Olika kombinationer av sökorden ”stoma”, ”quality of life”, ”stomasurgery” användes vid sökning i databaserna Medline, Cinahl, Academic Search Elite och Pub Med. Totalt användes 19 artiklar i resultatet. Resultatet visade att samtliga studier hade som syfte att undersöka livskvaliteten hos stomiopererade patienter. Femton studier hade jämförande design och fyra studier hade beskrivande design. Arton studier använde sig av enkäter och en studie använde sig av intervjuer för datainsamling. Fem studier berörde inte instrumentens validitet eller reliabilitet, fjorton studier refererade till tidigare utförda reliabilitets/validitetstester. Undersökningsgruppernas storlek varierade från 7 till 704 patienter. Resultatet var motstridigt inom långsiktig livskvalitet hos stomiopererade. Fyra studier visade att en bäckenreservoar/pouch i stort sett inte förändrade livskvaliteten, men att kroppsuppfattningen blev bättre. En studie visade att mäns livskvalitet inte påverkades av att ha stomi, medan kvinnor påverkades i större utsträckning, vilket ledde till en förändrad livsstil och självbild hos kvinnorna. Tre studier visade att patienter som är avföringsinkontinenta får bättre social livskvalitet om de genomgår en stomioperation. Fyra studier visade att patienter med tjock eller ändtarmscancer och stomi hade sämre livskvalitet än de med endast cancer. Fyra studier visade att mer terapi i form av tarmsköljning eller avslappning ger bättre livskvalitet.</p><p>Nyckelord; ”livskvalitet”, ”stomi” och ”stomioperation”</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin</p><p>livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin</p><p>livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är</p><p>en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt</p><p>deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life</p><p>Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen</p><p>skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig</p><p>ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen</p><p>mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde</p><p>signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i</p><p>relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde</p><p>sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa</p><p>frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som</p><p>mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss</p><p>utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant</p><p>högre värden än flickorna.</p><p>Nyckelord: Livskvalitet,</p> / <p>The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience</p><p>their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes.</p><p>The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an</p><p>empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The</p><p>final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction</p><p>Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical</p><p>symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities.</p><p>The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of</p><p>life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly</p><p>higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result</p><p>and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated</p><p>significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A</p><p>third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this</p><p>question, the boys rated significantly higher scores than the girls.</p><p>Keywords: Quality</p>

<p><p>När ett barn föds med hjärtfel skapas ofta en stress hos föräldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att föräldrarna upplever en maktlöshet. Det innebär att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stärka eller bibehålla hälsa och livskvalitet både i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppväxt. Familjefokuserad omvårdnad är väl lämpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan påverka hälsa och livskvalitet hos föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. En litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Elin. Resultatet baseras på 11 artiklar och samhälls-, demografiska-, emotionella- och sjukdomsfaktorer visade sig påverka föräldrarnas hälsa och livskvalitet. Samhälleliga faktorerna som ekonomi och social status hade en negativ påverkan pga. av ökade utgifter och inkomstbortfall i samband med barnets sjukdom. Sjukhusmiljön var även en bidragande samhällsfaktor. Föräldrarnas tillit till sjukvårdspersonalen hade betydelse eftersom föräldrarna hade svårt att lita på någon de inte kände. Sjukdomsfaktorer som påverkade hälsan och livskvaliteten relaterades till beskedet, sjukdomens svårighetsgrad och vilka behandlingar som deras barn tvingades genomgå. Sjuksköterskan kan med hjälp av denna kunskap och utifrån ett familjefokuserat perspektiv uppmärksamma dessa föräldrars behov och stärka eller bibehålla deras hälsa och livskvalitet.</p></p>

<p>Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades sex studier. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som påverkade livskvaliteten hos patienterna var god symtomkontroll, närhet till och stöd från anhöriga, att behålla meningsfulla aktiviteter och vidmakthålla en normal tillvaro, samt att delta i dagliga livet. Att känna trygghet där man vårdades oavsett om det var i hemmet eller på sjukhus samt att ha en bra relation till vårdpersonal var också viktigt. Slutligen påverkades livskvaliteten också av religiösa och existentiella funderingar, samt huruvida patienterna var förberedda inför döden eller inte. Slutsats: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Resultatet är främst överförbart till patienter i övre medelåldern eller till äldre patienter inom palliativ vård och mer forskning som beskriver yngre vuxnas upplevelser av livskvalitet vid livets slut är befogad.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.</p>