Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet.

No description available.

No description available.

Syfte: Kartlägga aktivitetsförmåga, självskattad hälsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material från ett forskningsprojekt genomfört på Örebro Universitetssjukhus gällande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger på 103 svarande av 137 deltagare.Data hämtades från insamlat material från ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gällande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten användes: ADL-Taxonomin: förflyttning, på-avklädning, personlig hygien. Aktivitetsförmåga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 månader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstämdhet, smärta/besvär, VAS-skala för hälsa, samt en VAS-skala för självskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. Aktivitetsförmågan utifrån begreppet kan beskrivs från före och efter fraktur. EQ-5D-3L samt VAS-skala för självskattad livskvalitet efter fraktur vid två tillfällen, 10 dagar postop och 4 månader postop. Materialet presenterades i deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.Resultat: Förmågan att kunna återfå tidigare aktivitetsförmåga skiljer sig mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och äldre deltagare. Undersökta dimensioner av EQ-5D-3L visade att de flesta skattade på liknande sätt vid några dagar efter operation och 4 månader efter, men det en stor andel som försämrades. Livskvaliteten och hälsa förändrades för vissa personer mellan de båda tidpunkterna medan för andra var det ingen större skillnad. Skattades hälsa med höga poäng fanns en viss tendens till att livskvaliteten skattades med höga poäng.Konklusion: Äldre personer och då särskilt äldre män hade svårare att återfå sin tidigare aktivitetsförmåga. Dessa personers möjligheter till rehabilitering bör ses över.

Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats. Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom. Hinder till motivation till förändrad livsstil och förbättrad livskvalitet kunde vara att pressas för hårt vilket kunde innebära att patienterna ofta ledsnade helt på att röra på sig. Slutsats: För att uppnå viktminskningsresultat och en förbättrad livskvalitet genom motiverande samtal behövs kunskap om hinder till motivation. Uppföljning och återbesök behöver prioriteras både av patienter och av sjuksköterskor.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa. Resultatet av studien indikerar att andra faktorer än sjukdom inverkar på närståendes livskvalitet.

Abstrakt Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning. Patienterna kunde känna sig undsatta av sjukvården och upplevde bristande stöd i det tidiga skedet av KOL. Det fanns de som inte kunde finna mening med livet i den nya situationen. Dessa faktorer hade en negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Konklusion: Genom den här litteraturstudien har författarna sätt att det fanns ett flertal faktorer som hade en negativ inverkan på patienternas liv. Känslan av samhörighet samt att bli sedd och hörd upplevdes som meningsfullt. Patienterna behövde få hjälp att hantera olika förluster de fått på grund av sjukdomen och finna mening med livet i deras nya situation samt att få stöd för att på så sätt förbättra deras livskvalitet.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Resultat: I resultatet framkom fyra subkategorier: Känslor om det transplanterade hjärtat och donatorn, det psykiska lidandet, andligt och socialt stöd och framtidstro. Därefter bildades huvudkategorin: Livet som den hjärttransplanterade. Diskussion: Livet efter en hjärttransplantation är en komplicerad situation. Det kan vara en svårighet att anpassa sig till det donerade hjärtat. Det är därför viktigt med en god vårdrelation för att stötta och inge positiva aspekter till upplevd hälsa, detta har diskuterats utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: En god kontakt inbjuder till frågor om problem och funderingar kring sin hälsa vilket leder till trygghet och ökad kunskap. / Background: A person who are subject to heart transplantation is very ill and there is no other treatment available. When the heart transplantation is made lifestyle changes and life-long and continuous treatment of immunosuppressive drugs requires. A transplant is an obscure event that brings diverse emotions. Aim: To describe adults’ experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted. Results: In the result four subcategories appared: Emotion on the transplanted heart and the donor, the psychological suffering, spiritual and social support and belief in the future. Subsequently formed the main category: Life as the heart transplant. Discussion: Life after a heart transplant is a complex situation. It can be a difficulty to adapt to the donated heart. It is therefore important, but good health care relationship to support and inspire positive aspects of perceived health, this has been discussed on the basis of Antonovsky theory of Sense of Coherence. Conclusion: A good contact to invite questions about their health problems leading to security and increased knowledge.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgått amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation påverkade individerna utifrån ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som påverkade livskvaliteten negativt var smärta och svårigheter med mobiliseringen. Ångest, depression och minskad självkänsla var förekommande psykiska problem. Svårigheter i att anpassa sig till den nya identiteten och social isolering var vanligt förekommande problem. Användandet av protes gjorde att känslan av att vara normal, och den fysiska förmågan att klara av aktiviteter i det dagliga livet, återkom. Den sociala anpassningen och relationer till familj och omgivning blev negativt förändrad efter amputationen. Individerna lärde sig att anpassa sig i sociala situationer vilket lindrade negativa känslor och osäkerhet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för att få stöd och uppmuntran i rehabiliteringen samt minimera negativa känslor. Litteraturstudiens slutsats belyste vikten av att sjuksköterskan har kunskap om vanligt förekommande komplikationer som kan påverka livskvaliteten, detta för att kunna bearbeta eventuella problem innan de uppstår. / The aim of the literature review was to describe how people who have undergone amputation perceive their quality of life. The descriptive literature study was based on 14 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The literature searches were carried out in the databases Medline (via PubMed) and CINAHL. The main results showed that amputation affected individuals from a physical, mental and social perspective. Common factors that affected the quality of life negatively were pain and difficulty with the mobilization. Anxiety, depression and decreased self-esteem were common mental health problems. Difficulties in adjusting to the new identity and social isolation were common problems. The use of prosthesis gave the feeling of being normal and the physical ability to handle activities in daily life. The social adjustment and relationships with family and personal surroundings was negatively changed after the amputation. The individuals learned to adapt in social situations which eased the negative emotions and uncertainty. Social relationships were experienced as important for support and encouragement in the rehabilitation and minimize the negative emotions. The conclusion highlighted the importance of the nurse's knowledge about common complications that can affect quality of life, in order to deal with problems before they occur.

Background: Quality of life is a concept of individual meaning which is perceived differently depending on the person experiencing it. To have a chronic disease in the lung, such as asthma, has an effect on the quality of life. Asthma affects people of all ages. It is a disease that causes a constriction in the patients’ airways which leads to a feeling of suffocation which in turn produces a feeling of anxiety. Aim: The purpose is to illuminate which factors affect the quality of life in adult patients with asthma. Method: This is a literary review based on ten articles, both quantitative and qualitative, from four different continents. The articles were found in the databases Cinahl, PubMed, Medline and Academic Search Premier. Results: There were many factors affecting the quality of life in patients with asthma. Six categories emerged from the analysis; demographic factors, physical difficulties, treatment and environment and the inner were mental difficulties and knowledge and communication. Discussion: The most prominent factor in relation to quality of life was the existence of non-wanted symptoms. The symptoms the patients experienced were among other things caused by a lack of knowledge. Dorothea Orems "theory of self-care" was used in parts of the discussion and it was revealed that barriers to knowledge were for the patient an obstacle to self-care. / Bakgrund: Livskvalitet är ett koncept som har en individuell prägel och som kan betyda olika för olika personer. Att vara drabbad av en kronisk sjukdom i lungorna, såsom astma, har en påverkan på livskvaliteten. Astma drabbar människor i alla åldrar och är en sjukdom som gör att patienten får en sammandragning i luftvägarna, vilket leder till en ångestskapande känsla av att kvävas. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna patienter med astma. Metod: Denna studie är gjord i form av en litteraturöversikt baserad på tio artiklar från fyra världsdelar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ metod och funna i databaserna Cinahl, PubMed, Medline samt Academic Search Premier. Resultat: Det är många faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med astma. Analysen resulterade i sex kategorier; demografiska faktorer, fysiska besvär, behandling, miljö, psykiska besvär samt kunskap och kommunikation. Diskussion: Den faktor som framkom som tydligast i förhållande till livskvaliteten var förekomsten av icke önskade symptom. Dessa symptom som patienterna upplevde hade bland annat en orsak i de kunskapsbrister som fanns. Dorothea Orems ´Teori om egenvård´ användes som underlag i delar av diskussionen och det framgick att kunskapsbrister hos patienten var ett förekommande hinder till egenvård.