The overall purpose was to explore the experience of living with chronic heart failure among patients in primary healthcare. Comparisons were made between patients with confirmed heart failure (HF, n=49), patients with symptoms indicating HF but with no HF (NHF, n=59), and a reference group (n=40). The mean age was 77 years. Patients in the HF and NHF groups had more general and physical fatigue, more reduced activity, worse physical quality of life and higher degree of depression compared with the reference group. The HF group had also higher degree of physical fatigue and worse physical quality of life than the NHF group. When comparing degrees of depression between the three groups and adjusting for fatigue, the physical dimension of fatigue was of greater importance in explaining group differences. In the HF group general fatigue was more closely related to limitations in role functioning for physical reasons than to reduced physical function per se. Women experienced more fatigue than men. Narrative interviews were conducted with ten women with confirmed heart failure, aged 73-89 years, with special reference to fatigue. The findings were presented in two themes, ‘living with the loss of physical energy’, and ‘striving for independence while being aware of deteriorating health’. The conclusion in study IV was in accordance with the results in the quantitative studies, indicating that the experience of HF or symptoms similar to HF had the greatest impact on the physical dimensions of fatigue and health-related quality of life. From a clinical perspective the findings in this thesis emphasize the importance of careful investigation of each patients experienced problems. In particular symptoms of depression and different dimensions of fatigue need to be analysed. Interventions aimed at reducing fatigue needs to be developed, and its further impact on health-related quality of life should be investigated.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ”drabbats” av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet. Slutsats: Att insjukna i stroke påverkade patientens livskvalitet på olika sätt. Livskvalitet upplevs individuellt men sjukvårdpersonal kan hjälpa patienten att sträva efter att förbättra sin livskvalitet genom att ge stöd i att finna mening, hopp, identitetskänsla och gemenskap.

Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom. Metod Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009. Resultat I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning. / Aim The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood. Method Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009. Result Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant högre värden än flickorna. Nyckelord: Livskvalitet, / The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes. The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities. The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this question, the boys rated significantly higher scores than the girls. Keywords: Quality

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken påverkar oss på många plan samt har en inverkan på livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan på deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger på en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan på deras livskvalitet och välmående helt i linje med mycket av den tidigare forskningen. Några större skillnader mellan dem med diagnos och utan kunde inte påvisas. Slutsatsen var att musiken spelar en stor roll i människans liv och har så gjort genom historien. Mer forskning behövs för att kunna fastställa de empiriska forskningsresultaten kliniskt.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual\2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment. The right balance between getting the help you need and want, and still experience the power too make your own decisions determines the level of satisfaction. The values and norms from childhood can influence what is seen as an optimal living-environment and what makes a home.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes situation när de vårdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien innehåller sammanlagt 21 studier inom det valda området och dessa har sedan analyserats. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som närståendevårdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd från sjuksköterskan. Huvudresultatet i litteraturstudien berörde hur närståendevårdare till personer som har drabbats av en stroke upplevde sin livskvalitet, samt det stöd närståendevårdare kände att de var i behov av och stöd som givits till dem. Diskussion/Slutsats: Att se helhetsbilden kring personen som har drabbats av en stroke, vilket inkluderar deras närstående, är viktigt för att se vilket behov som finns efter utskrivningen från sjukhuset. Genom att lyssna på vad närståendevårdarna vill ha för typ av stöd och utveckla detta vidare finns det möjlighet att hjälpa livssituationen för framtidens närståendevårdare.