Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisade att kvinnor med bröstcancer hanterade sin livssituation genom ett flertal betydelsefulla copingstrategier vilka var acceptans, optimism, humor, stöd, bortträngning, successiv bearbetning, aktivitet, kämparanda och andlighet. Det framkom att coping i stor utsträckning bidrog till att högre livskvalitet uppnåddes, livssituationen blev mer hanterbar samt att stress och oro reducerades. Sjuksköterskan ska främja livskvalitet hos patienter och bör därför inneha kunskaper om coping. Mer kvalitativ forskning inom området är önskvärt för att mer djupgående se vad coping har för effekter. / Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The disease leads to changes in their life as stress and anxiety becomes a part of everyday life. Coping provides an increased mental, physical and social ability to cope and live with a disease. Which coping strategy being used is individual and evolves over time, depending on past experiences and clinical picture. The purpose of this study was to elucidate how women with breast cancer manage their life trough coping in order to achieve better quality of life. The study was carried out as a literature study, 14 scientific articles were reviewed. The result demonstrate that women with breast cancer manage their life through a number of important coping strategies which were acceptance, optimism, humor, support, distraction, step by step, activity, fighting spirit and spirituality. It was shown that coping highly contributed to higher quality of life, everyday life was easier to handle and stress and anxiety was reduced. The nurse is obligated to work for quality of life in patients and should therefore possess knowledge about coping. More research in the area is desirable to get a more in depth view of the effects of coping.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer. / In Sweden about 20 000 people live with an ostomy, which is a surgically constructed opening in the abdominal cavity. However, many patients have difficulty in dealing with this newly emerging circumstance in life. Frequently, a nurse’s daily activities will include the caretaking of people with an ostomy. Since the nurse's task is to support people in their recovery and their return to normal patterns in their lives, it is important to describe these people's experiences of quality of life. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of quality of life after a surgery with an ostomy. A literature review was carried out with 13 articles related to the purpose. The results from these articles are sorted under two headings, which highlight the experiences that lead to reduced or increased quality of life. The ostomy involves a change in life, which initially leads to a reduction in quality of life and social life may also initially suffer. These experiences will over time transform into an awareness that the ostomy has saved their lives. Many, especially those with a permanent ostomy, learn to accept their ostomy and to adapt to it, resulting in improved quality of life. Research on quality of life in relation to the experiences related to living with an ostomy, should continue to enhance nurses’ understanding when meeting people with an ostomy.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Totalt har arton vetenskapliga artiklar värderats och klassificerats. Resultat: Patienter känner ofta skuld och oro då de förlorar kontrollen över sin kropp och blir beroende av hjälp, de upplever sig då som en börda både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt. Diskussion: Patienter med ALS kan känna livskvalitet även fast de har en obotlig och dödlig sjukdom, det som bringar detta är stöd från familj och vänner. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor reflekterar över sjukvårdens sätt att bemöta dessa patienter, det kan bidra till positiva förändringar och gör att vårdpersonal känner sig trygg i sin roll.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten. En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år. Svaren från enkäterna sammanställdes, analyserades och jämfördes med normaldata. Problemområden och dess underkategorier som redovisades var inåtagerande och utåtagerande beteende samt en blandad kategori innehållande bland annat social problematik.  Resultatet redovisades deskriptivt. Resultatet i föreliggande studie visade att fem barn av elva överskred normvärdet av totalpoängen i CBCL. Vissa av barnen föreföll ha social problematik samt uppmärksamhetssvårigheter. Ingen generell beteendemässig problematik kunde dock påvisas.

The purpose of this study was to describe how women with fibromyalgia experienced their quality of life. The method used was a literature study with a descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases Academic Search Elite, CINAHL, Medline via PubMed and Cohrane Library. The articles were quality-tested and the content studied, resulting in four categories as follows. Research involving the physical aspects of the quality of life showed that sleeplessness, tiredness and pain was commonly occurring symptoms in women’s daily life which affected their life-situation. The symptoms stopped them from planning or actively taking part in social activity. The psychological aspects of quality of life showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the disease. The result of the social aspects showed that the women with fibromyalgia wished to spend a lot of time with their families and expressed how important it was. Fybromylagia also had negative effects on their relationships and divorce was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The lack of specific symptoms of the disease made the women questioned by people in their environment and by health-personnel. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise in a proper way. / Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningen av vetenskapliga artiklar skedde i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, Medline via PubMed och Cohrane Library. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet studerades och resulterade i fyra kategorier. Forskning rörande den fysiska aspekten av livskvalitet visade att sömnlöshet, trötthet och smärta var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livssituation. Symtomen hindrade dem från att planera eller aktivt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livskvaliteten visade att kvinnor med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att kvinnor med fibromyalgi hade en önskan av att få spendera mycket tid tillsammans med familjen och uttryckte hur viktig den var. Sjukdomen fibromyalgi hade också en negativ inverkan på förhållande och skilsmässa var inte ovanligt. Arbete prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på ett synligt symtom på sjukdomen fibromyalgi gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen fibromyalgi in. Kvinnorna började reflektera över måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bra sätt.

Abstract The aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords “stoma”, “Quality of Life”, “stomasurgery” were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design. Eighteen studies used questionnaires and one study used interviews for data collecting. Five studies did not concern the instruments' validity or reliability, fourteen studies referred to previously performed reliability's/validity tests. The sample sizes varied from 7 to 704 patients. Long-term quality of life in stoma patients shows contradictory results. Four studies showed that a brook uniting reservoir/pouch more or less did not change the quality of life. But that the body perception became better. One study showed that men´s Quality of Life was not effected by having a stoma, while women were effected to a greater extent, which led to a changed lifestyle and self-image among the women. Three studies showed that patients that are fecal incontinent has better social quality of life if they undergo stomasurgery. Four studies showed that patients with colon or rectal cancer and stoma had poorer quality of life than non-stoma cancer patients. Four studies showed that more therapy such as colostomy irrigation and relaxation gives better quality of life. Keywords; “Quality of Life”, “stoma” and “stomasurgery” / Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet efter en stomioperation. Olika kombinationer av sökorden ”stoma”, ”quality of life”, ”stomasurgery” användes vid sökning i databaserna Medline, Cinahl, Academic Search Elite och Pub Med. Totalt användes 19 artiklar i resultatet. Resultatet visade att samtliga studier hade som syfte att undersöka livskvaliteten hos stomiopererade patienter. Femton studier hade jämförande design och fyra studier hade beskrivande design. Arton studier använde sig av enkäter och en studie använde sig av intervjuer för datainsamling. Fem studier berörde inte instrumentens validitet eller reliabilitet, fjorton studier refererade till tidigare utförda reliabilitets/validitetstester. Undersökningsgruppernas storlek varierade från 7 till 704 patienter. Resultatet var motstridigt inom långsiktig livskvalitet hos stomiopererade. Fyra studier visade att en bäckenreservoar/pouch i stort sett inte förändrade livskvaliteten, men att kroppsuppfattningen blev bättre. En studie visade att mäns livskvalitet inte påverkades av att ha stomi, medan kvinnor påverkades i större utsträckning, vilket ledde till en förändrad livsstil och självbild hos kvinnorna. Tre studier visade att patienter som är avföringsinkontinenta får bättre social livskvalitet om de genomgår en stomioperation. Fyra studier visade att patienter med tjock eller ändtarmscancer och stomi hade sämre livskvalitet än de med endast cancer. Fyra studier visade att mer terapi i form av tarmsköljning eller avslappning ger bättre livskvalitet. Nyckelord; ”livskvalitet”, ”stomi” och ”stomioperation”

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.

Abstrakt Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens roll inom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes av arbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien. Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade en kvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände en tillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet var av stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bäst för patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigt eftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde som meningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så att han/hon vet vad som patienten behövde hjälp med. Det var även betydelsefullt för patienten att arbetsterapeuten snabbt kunde tillfredställa akuta behov t.ex. att patienten fick de hjälpmedel som han/hon behövde just för tillfället. En roll som arbetsterapeuten hade var att förbereda patienten för döden, att acceptera döden. Stötta med hjälpmedel när behovet uppstod och erbjuda möjlighet till dagrehab och kreativa aktiviteter. Patienterna upplevde arbetsterapi och arbetsterapeutens arbete som betydelsefullt och värdefullt, det gav dem livskvalitet ända in i slutet. Slutsatsen är att arbetsterapi var av stor betydelse för patienterna inom palliativ vård eftersom de ville ha en meningsfull tid under den resa som de hade kvar i livet. Mer forskning behövs om arbetsterapeutens arbete inom den palliativa vården och då med fokus på vilka behov det finns av arbetsterapeuten. Hur arbetsterapin upplevs, utförs och vad mer som behövs för att hjälpa patienter inom palliativ vård.