<p><strong>Bakgrund </strong>Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. <strong>Metod </strong>För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut<strong>. </strong>Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde.<strong> </strong>Dessa teman var: <em>påverkan på dagligt liv</em>, <em>livskvalitet och upplevd hälsa, psykisk ohälsa</em> samt <em>självförtroende och självbild</em>. <strong>Resultat </strong>Många ungdomar som är överviktiga eller feta lider av detta. Att bli mobbad och förlöjligad tillhör för många vardagen likaså dåligt självförtroende och att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Vissa överväger till och med att ta sitt liv. <strong>Diskussion </strong>Resultatet visade på mycket negativa konsekvenser av att vara överviktig eller fet i tonåren. <strong>Slutsats </strong>Uppsatsen har gett svar på hur ungdomar påverkas av att vara överviktiga och feta inom många områden. Självmord inom denna grupp tros vara ett stort mörkertal.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Abstrakt</p><p>Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.</p>

<p>ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen. Minnesförlust var den vanligaste biverkningen men drabbade inte alla patienter. Samt visade det sig att minnesproblem kunde vara ett symtom av depressionen och behövde inte bero på ECT-behandlingen. För att minska återfall efter ECT var det viktigt med utvärdering och stödjande behandling. Resultatet har betydelse för att öka kunskapen inom området så att sjuksköterskan kan ge rätt information till patienten. Med denna kunskap kan även omvårdnaden utvecklas för ECT-behandlade patienter.</p>

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes situation när de vårdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd.<strong> Metod: </strong>Litteraturstudien innehåller sammanlagt 21 studier inom det valda området och dessa har sedan analyserats.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som närståendevårdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd från sjuksköterskan. Huvudresultatet i litteraturstudien berörde hur närståendevårdare till personer som har drabbats av en stroke upplevde sin livskvalitet, samt det stöd närståendevårdare kände att de var i behov av och stöd som givits till dem. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>Att se helhetsbilden kring personen som har drabbats av en stroke, vilket inkluderar deras närstående, är viktigt för att se vilket behov som finns efter utskrivningen från sjukhuset.<strong> </strong>Genom att lyssna på vad närståendevårdarna vill ha för typ av stöd och utveckla detta vidare finns det möjlighet att hjälpa livssituationen för framtidens närståendevårdare.</p>

<p>Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.</p><p>En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år. Svaren från enkäterna sammanställdes, analyserades och jämfördes med normaldata. Problemområden och dess underkategorier som redovisades var inåtagerande och utåtagerande beteende samt en blandad kategori innehållande bland annat social problematik.  Resultatet redovisades deskriptivt.</p><p>Resultatet i föreliggande studie visade att fem barn av elva överskred normvärdet av totalpoängen i CBCL. Vissa av barnen föreföll ha social problematik samt uppmärksamhetssvårigheter. Ingen generell beteendemässig problematik kunde dock påvisas.</p>

<p>Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.</p><p>Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.</p><p>Resultat: I resultatet framkom att patienterna uttryckte lidande relaterat till begränsningar i deras dagliga liv, rädslor och stress. Livskvalitet kunde upprätthållas genom att patienten på olika sätt hanterade sin förändrade livsvärld och genom stöd från familj och vänner. Det framkom även att vårdrelationen hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet.</p><p>Slutsats: Att leva med hemodialys innebär ett begränsat liv, men trotts detta går det att upprätthålla livskvalitet, genom olika copingstrategier och stöd från familj, vänner och vårdpersonal. Ökad förståelse hos vårdpersonalen för patienter i hemodialysbehandling kan bidra till att vårdandets mål uppfylls och att öka patienternas upplevelse av livskvalitet.</p>

<p>Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område. Sju artiklar som var relevanta till syftet och hade hög vetenskaplig kvalitet analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultatet visade att de flesta kvinnor upplevde någon form av problem postoperativt. Kvinnorna upplevde sin fysiska funktion nedsatt efter operation för att under första året återgå till jämförbar nivå med friska kvinnor. Ensamhet påverkar den sociala rehabiliteringen negativt. Familj och vänner var en bidragande faktor till att den sociala rehabiliteringen förbättrades. Postoperativt var kvinnornas totala upplevelse av livskvalitet signifikant förbättrad. Fortsatt forskning bör inriktas på enbart kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation, för att enklare kunna applicera kunskapen i praktiken.</p>

<p>För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.</p><p>Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom</p><p>i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.</p>