<p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens roll</p><p>inom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes av</p><p>arbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.</p><p>Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.</p><p>Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade en</p><p>kvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände en</p><p>tillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet var</p><p>av stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bäst</p><p>för patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigt</p><p>eftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde som</p><p>meningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så att</p><p>han/hon vet vad som patienten behövde hjälp med. Det var även betydelsefullt för patienten</p><p>att arbetsterapeuten snabbt kunde tillfredställa akuta behov t.ex. att patienten fick de</p><p>hjälpmedel som han/hon behövde just för tillfället. En roll som arbetsterapeuten hade var att</p><p>förbereda patienten för döden, att acceptera döden. Stötta med hjälpmedel när behovet</p><p>uppstod och erbjuda möjlighet till dagrehab och kreativa aktiviteter. Patienterna upplevde</p><p>arbetsterapi och arbetsterapeutens arbete som betydelsefullt och värdefullt, det gav dem</p><p>livskvalitet ända in i slutet. Slutsatsen är att arbetsterapi var av stor betydelse för patienterna</p><p>inom palliativ vård eftersom de ville ha en meningsfull tid under den resa som de hade kvar i</p><p>livet. Mer forskning behövs om arbetsterapeutens arbete inom den palliativa vården och då</p><p>med fokus på vilka behov det finns av arbetsterapeuten. Hur arbetsterapin upplevs, utförs och</p><p>vad mer som behövs för att hjälpa patienter inom palliativ vård.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  <strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Fyra kategorier framkom; <em>upplevelser av att ha ”drabbats” av stroke </em>innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades<em>, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen </em>där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen.<em> Upplevelser i det dagliga livet</em> innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt <em>upplevelser relaterade till sociala relationer,</em> vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet<em>.</em><strong> Slutsats:</strong> Att insjukna i stroke påverkade patientens livskvalitet på olika sätt. Livskvalitet upplevs individuellt men sjukvårdpersonal kan hjälpa patienten att sträva efter att förbättra sin livskvalitet genom att ge stöd i att finna mening, hopp, identitetskänsla och gemenskap.</p>

<p>Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual\2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment. The right balance between getting the help you need and want, and still experience the power too make your own decisions determines the level of satisfaction. The values and norms from childhood can influence what is seen as an optimal living-environment and what makes a home.</p>

<p>Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning.</p><p> </p> / <p><strong>Aim</strong></p><p>The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood.</p><p><strong>Method</strong></p><p>Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009.</p><p><strong>Result</strong></p><p>Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.</p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:</p><p>-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p>-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?</p><p> </p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p>Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.</p>

Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte är att påvisa vilken syn man idag har på patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsätt har växt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa är kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpå" är det svårt för anhöriga, arbetskamrater och läkare att inse svårighetsgraden av patientens besvär. En genomgång av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktäriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestämda smärt- och värktillstånd. Diagnosen har låg status, är inte lokaliserad till något bestämt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling. Tidigare har behandlingsmöjligheterna varit mycket begränsade, men idag finns en uppsjö av behandlingsalternativ för den som söker sig till alternativmedicinen. Däremot är forskningen begränsad om behandlingsmetodernas effektivitet och behandlingarna är vanligtvis mycket dyra. Massage beskrivs och framstår som en effektiv lindring tillsammans med psykoterapi. Resultaten i kunskapsöversikten är analyserade utifrån livskvalitetsbegreppet och ett genusperspektiv.

Studiens syfte var att undersöka ålderspensionärers retrospektiva bild av sina förväntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hände efter en tio års period. Urvalet bestod av fyra ålderspensionärer varav två kvinnor och två män. Min huvudfrågeställning var: Vilka föreställningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionären på dessa föreställningar idag? Har visioner och förväntningar uppfyllts, alternativt farhågor besannats? Hur ser samspel mellan pensionär och samhälle ut? Arbeta eller inte arbeta efter sextiofem år, vad tycker pensionären? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstånd, nätverk, hälsa och aktiviteter? Vad är livskvalitet för pensionären? Vad tycker pensionären? Hur upplever pensionären sin livskvalitet, kan den förbättras? Som grund till frågeställningarna utgick jag från Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger på berättelser från personer som varit pensionärer mellan åtta till sexton år. Utsagan meningskoncentrerades till centrala teman. I analysen visade resultatet att pensionären längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och samhälle för att kunna leva efter önskemålen bibehållen god hälsa och livskvalitet. Slutsatsen var att pensionärernas målsättningar och framtidstro blivit uppfyllda. Pensionärerna kände sig lyckligt lottade och uppfattades leva i de bästa av värdar.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar. / Stockholm Neonatal Project

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering. Mer individanpassad omvårdnad och information borde ges och är viktiga faktorer för hälso- och sjukvården att tänka på vid mötet med individer med dessa diagnoser. Fortsatt forskning kring området bör innefatta just hur stöd kan ges för att individen skall uppleva tillfredställande livskvalitet. / Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of widespread diseases and is to be considered a rising problem. IBD involve several gastrointestinal diseases, where Ulcerative colitis and Crohn disease are the most common. These will be illuminated in this literature review. IBD is chronical, involves inflammation and appears in relapsing episodes. The aim of this literature review was to investigate how these gastrointestinal diseases affect the adult individual, both physical and psychological, regarding quality of life. The result showed how IBD might cause anxiety, depression and social isolation. It is of importance that the healthcare system provides individual nursing care and adequate information to individuals suffering from these conditions. Continuing research regarding what way of support these individuals need in order to improve quality of life, ought to be carried out.