<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.</p>

Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem informanter mellan 22 till 83 år som befinner sig i olika livssituationer. Resultatet visar att informanternas uppfattning av fenomenet livskvalitet karaktäriseras av mänskliga värden som att känna gemenskap, uppleva frihet och att utvecklas som människa. Informanterna uppfattar även att livskvalitet är något som skapas i vardagen och påverkas av deras olika förhållningssätt till livet. Dessa delar samverkar och bidrar till en upplevelse av välbefinnande och tillfredställelse med livet som helhet.

Bakgrund: Aromaterapi kan användas i olika syften, exempelvis för avslappning, stimulering och för att lugna individer. Denna Komplementära- och Alternativa Metod (KAM) används väldigt begränsat i Sverige idag, men används som ett komplement inom hälso- och sjukvården i andra länder. Vårdens ansvar är att ge en god vård i samråd med patienten genom att ta hänsyn till individens livsvärld. I denna studie definieras livsvärld som en helhetssyn på människan och utgår från begreppet livskvalitet ur ett subjektivt och objektivt perspektiv. Den teoretiska förankringen utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv knuten till Dahlberg och Segestens definition av livsvärldsperspektiv. Syfte: Att undersöka om Aromaterapi via luktsinnet kan påverka faktorer som kan vara av betydelse för livskvaliteten. Metod: En systematisk litteraturstudie av nio artiklar publicerade 2010-2015 och två artiklar publicerade 2000 och 2005 som kom till genom sekundärsökning. Samtliga artiklar granskades genom författartriangulering och analyserades sedan med ett induktivt arbetssätt. Resultat: I studien framkom skillnader i den upplevda effekten av aromaterapi och de objektiva värdena som mättes. Vår studie visade olika effekter av aromaterapi, beroende på i vilket syfte doftstimuleringen användes. Aromaterapi via luktsinnet med hjälp av eteriska oljor kan öka välbefinnandet hos människor, men fungerar inte på alla indikationer. Slutsats: Aromaterapi kan ha effekt beroende på indikation och har en större verkan på individens subjektiva upplevelser jämfört med de objektiva mätta värdena. Vidare forskning både ur ett vårdvetenskapligt och medicinskt perspektiv föreslås.

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.

Introduktionen: I Sverige brännskadas ca 20 000 människor om året.  Livskvalitet anses vara olika för olika individer. För att bedöma livskvalitet efter en brännskada används The Burn Specific Health Scale- Brief (BSHS- B) som är ett brännspecifikt bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters  upplevelser av livskvalitet efter en brännskada när livskvalitet bedömts med hjälp av The Burn Specific Health Scale- Brief. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av en modifierad niostegsmodell efter Polit &amp; Beck (2012). Artiklarna granskades noggrant enskilt och tillsammans av författarna. Tio artiklar skulle forma resultatet. Resultat: Artiklarna analyserades utifrån domänerna Simple Abilities, Hand function, Work, Heat Sensitivity, Treatment Regimens, Body Image, Affect, Interpersonal Relationship och Sexuality som tillsammans bygger upp BSHS-B. Resultatets teman i denna litteraturstudie är uppbyggt med samma domäner. Mellan 2-7 år efter brännskadan skattades livskvaliteten som högre, det var få individer som hade svårigheter med handfunktionen och män hade något lättare att återgå till arbetet. Även värmekänsligheten skattades med stora svårigheter. Hälften av studierna visade att deltagarna hade en negativ kroppsuppfattning och att relationen till familjen inte var påverkad i så stor utsträckning. Sexualiteten hos män var mindre påverkad av brännskadan än hos kvinnor. Slutsats: Förmågan att arbeta och tiden efter brännskadan påverkar livskvaliteten. Kvinnor upplevde att sexualiteten, värmekänsligheten och arbetet påverkades mer negativt av brännskadan än vad män gjorde.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna. Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt. Huvudfynden är indelade i fem kategorier. Dessa är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt, faktorer som underlättar eller försvårar livsstilsförändringen, det sociala nätverkets betydelse och patienternas upplevda informationsbehov. Slutsats: Det fanns faktorer som påverkade patienternas livskvalitet. De patienter som lyckades genomföra sina livsstilsförändringar upplevde en bättre livskvalitet och hälsa. Därför är det av betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal har detta i åtanke vid mötet med patienter som genomgått en hjärtinfarkt

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation. Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid. Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus. Majoriteten var nöjd med sitt boende. De vanligaste stöd insatserna i hemmet var boendestöd och hemtjänst. De aktiviteter som utfördes var ensamaktiviteter, passiva aktiviteter inom hemmets fyra väggar. Det fanns flera aktiviteter personerna önskade utföra, aktiviteter som var tillsammans med andra samt fysiska. Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ensamhet och dålig ekonomisk situation är ett hinder för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Detta är inget liv personerna önskar att leva. De vill utför aktiviteter utanför sitt hem. De önskar vara delaktiga i samhället inte segregerade.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation. CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område. Sju artiklar som var relevanta till syftet och hade hög vetenskaplig kvalitet analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultatet visade att de flesta kvinnor upplevde någon form av problem postoperativt. Kvinnorna upplevde sin fysiska funktion nedsatt efter operation för att under första året återgå till jämförbar nivå med friska kvinnor. Ensamhet påverkar den sociala rehabiliteringen negativt. Familj och vänner var en bidragande faktor till att den sociala rehabiliteringen förbättrades. Postoperativt var kvinnornas totala upplevelse av livskvalitet signifikant förbättrad. Fortsatt forskning bör inriktas på enbart kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation, för att enklare kunna applicera kunskapen i praktiken.

ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen. Minnesförlust var den vanligaste biverkningen men drabbade inte alla patienter. Samt visade det sig att minnesproblem kunde vara ett symtom av depressionen och behövde inte bero på ECT-behandlingen. För att minska återfall efter ECT var det viktigt med utvärdering och stödjande behandling. Resultatet har betydelse för att öka kunskapen inom området så att sjuksköterskan kan ge rätt information till patienten. Med denna kunskap kan även omvårdnaden utvecklas för ECT-behandlade patienter.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (&gt; 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.