Self-assessed quality of life (QoL) is analysed using a QoL questionnaire (Hörnquist’s QLcs) covering the life spheres: somatic health, mental well-being, cognitive ability, social and family life, activity, financial situation, meaning in life and a global score for ‘entire life’. In all, 487 unemployed and 2917 employed subjects aged 25-64; and 651 unemployed subjects and 2802 in work (including employment, studying and military service) in the 18-24 age group, were investigated in a population-based cross-sectional study on life and health in northern Sweden in 1997. In line with previous findings, results showed that unemployed people exhibited poorer QoL.The greatest difference between unemployed people and those in work was in the financial domain (18-24, 25-64). Unemployed women (aged 25-64) rated the final values of QoL – ‘entire life’ and meaning in life – higher than unemployed men did. In the young group (aged 18-24), unemployed women did not rate any of the domains higher. The young unemployed men rated somatic health and mental well-being higher. Interaction effects were interpreted in the following way: a) unemployed men (aged 25-64) were worst off in the global domain ‘entire life’; b) employed respondents, having a university/college education was beneficial for QoL, while for unemployed respondents (25-64) it was not; c) in the young group (aged 18-24), people in work rated their activity higher than unemployed people, and the effect was strengthened when they were regularly active during leisure. Close friends and cash reserve were important for all participants, no matter whether they were employed or not. The risk of being young and unemployed was greater if the person had a shorter education, worse economy (according to their own ratings) and was in the upper half of the age group (aged 21-24). Finally, the conclusion that QoL is poorer when in unemployment – both for the young and those who are older (aged 25-64) – is in line with earlier findings; however, in contrast to three previous studies, we conclude that psychological well-being is even poorer for young people than for those who are older. Intervention, in terms of steadily improved labour market conditions to counteract the negative effects of exclusion from the labour market, is of great importance from a public health perspective. / Självskattad livskvalitet (QoL) har analyserats med ett QoL instrument (Hörnquist’s QLcs) omfattande livsdomänerna: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande, kognitiv förmåga, socialt liv, sambo/familjeliv, aktivitet, ekonomi, livsmening och en global skattning för ’hela livet’. Totalt, 487 arbetslösa och 2917 anställda i åldrarna 25-64; och 651 arbetslösa och 2802 i sysselsättning (anställda, studerande och värnpliktiga) i åldersgruppen 18-24 år, undersöktes i en befolkningsenkät (tvärsnittsstudie) om hälsa och livsvillkor i norra Sverige 1997. Som i tidigare studier visade resultaten sämre QoL bland de arbetslösa. Största skillnaden mellan arbetslösa och sysselsatta fanns i den ekonomiska domänen (18-24, 25-64). Arbetslösa kvinnor (25-64) skattade finala värden av QoL – ’hela livet’ och livsmening - högre än arbetslösa män. I den unga gruppen (18-24), skattade inte arbetslösa kvinnor högre i någon av livsdomänerna. De unga arbetslösa männen skattade kroppslig hälsa och psykiskt välbefinnande högre. Interaktionseffekter tolkades på följande sätt: a) arbetslösa män (25-64) låg sämst till i den globala domänen ’hela livet’; b) bland de anställda var universitets/högskolexamen fördelaktigt för QoL men inte bland de arbetslösa (25-64); c) i den unga gruppen (18-24) skattade de sysselsatta aktivitet högre än de arbetslösa, och effekten stärktes ytterligare när de var regelbundet aktiva på sin fritid. Nära vänner och tillgång till kontanter var viktiga för alla deltagare, oavsett om de var i sysselsättning eller inte. Risken att vara ung och arbetslös var större om individen hade kortare utbildning, sämre ekonomi (enligt deras egna skattningar) och befann sig i den övre halvan av åldersgruppen (21-24). Till sist, slutsatsen att QoL är sämre när man är arbetslös – både för unga och de äldre (25-64) – överensstämmer med tidigare forskning; dock, i motsats till tre tidigare studier, är det psykiska välbefinnandet sämre bland de unga jämfört med bland de äldre. Intervention, i form av stadigt förbättrade arbetsvillkor för att motverka negativa effekter och utestängande från arbetsmarknaden, är av stor betydelse i ett folkhälsoperspektiv.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattade fem teman: att acceptera eller förneka sin sjukdom, att uppleva kroppsliga begränsningar, att uppleva sociala och psykiska begränsningar, att uppleva behandling och komplikationer av sjukdom och att uppleva mötet med hälso- och sjukvården. Okunskap från hälso- och sjukvården samt från samhället kan leda till ett upplevt utanförskap, sämre hälsa och minskat välbefinnande. Mer kvalitativ forskning och en ökad förståelse hos sjukvårdspersonal krävs för att god omvårdnad för personer med blödarsjuka ska kunna bedrivas. / Haemophilia is a rare genetic disease that requires life-long therapy and continuous contact with health care. Previous research shows that living with a chronic illness involves restrictions and affects the persons perceived health. Health is a concept that includes a feeling of well-being and can be experienced in spite of illness. The nurse should through her care promote health to people with haemophilia. The purpose of this study was to describe the experience of living with haemophilia. The literature review was based on 18 scientific articles. The results included five themes: to accept or deny their illness, to experience physical limitations, to experience social and mental limitations, to experience treatment and complications of the disease and to experience the encounter with health care. Ignorance from health services and from the community can lead to a perceived alienation, poorer health and reduced well-being. More qualitative research and a greater understanding from the health care is necessary to provide good nursing care for people with haemophilia.

Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnors upplevelser av urininkontinens var besvärande men att vissa kvinnor använde sig av strategier för att hantera vardagen. Fyra kategorier var framträdande: upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av urininkontinens som tabubelagt ämne, upplevelsen av begränsningar i vardagen och upplevelsen av att hantera vardagen. Trots att urininkontinens är vanligt förekommande finns fortfarande brister i vårdens omhändertagande av urininkontinenta kvinnor. Sjuksköterskor bör bli bättre på att identifiera och informera kvinnor som lever med urininkontinens. Mer kunskap om urininkontinens inom sjuksköterskeutbildning och bland vårdpersonal behövs. / Urinary incontinence is a global problem that affects more than 50 million people and is three times more common among women than in men. Urinary incontinence means reduced quality of life by affecting women physically, psychologically, sexually and socially. Nurses encounter women with urinary incontinence and in order to provide high quality care and promote health, knowledge is needed on how women experience urinary incontinence. The purpose of this study was to describe women's experiences of living with urinary incontinence. The method was a literature review consisting of 13 articles. The result showed that women's experiences of urinary incontinence were bothersome but that some women used strategies to cope with everyday life. Four categories were prominent: the experience of loss of control, the experience of urinary incontinence as a taboo subject, the experience of limitations in everyday life, the experience of dealing with everyday life. Although urinary incontinence is common, there are still deficiencies in the health care of urinary incontinent women. There is a need for nurses to become better at identifying and informing women living with urinary incontinence. More knowledge about urinary incontinence is needed in nursing education and among health professionals.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan. Den psykiska hälsan påverkas positivt då det skapas socialt umgänge vilket ökar motivationen samt skapar nya relationer till andra människor vilket gör att individerna känner en delaktighet och får en sysselsättning som uppfattas som meningsfull vilket i sin tur ökar självkänslan och välbefinnandet hos individen. Implikation: Forskning borde fortsätta inom området för att skapa ökad trovärdighet och ge uppmärksamhet till regering, kommuner, förbund och föreningar att de borde investeras ytterligare för att ge fler människor möjlighet att kunna få tillgång till att kunna utföra fysisk aktivitet i förening.

Introduktion Livskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv.   Metod Litteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades. Med litteraturstudiens syfte i fokus framkom det olika mönster som bildade sex teman.   Resultat De olika teman som framkom var: Symtomlindring, främst smärtlindring. Känslan av självbestämmande, att få möjligheten att påverka sin vård. Sociala relationer, familj och vänner hade en stor betydelse. Känsla av trygghet/säkerhet, att känna tilltro till vården. Andliga relationer och förberedelser inför döden, tro till en högre makt. Positiv inställning till livet, att tänka positivt.   Slutsats Smärtlindring och sociala relationer var två framstående delar som främjade livskvalitet i omvårdnad i livets slutskede. Eftersom livskvalitet är ett subjektivt begrepp och individanpassat var även självbestämmande av vikt för patienten.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av världens största folksjukdomar och i Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen. KOL är en inflammatorisk process i lungor och luftvägar som kan resultera i dyspné vid ansträngningar, slemhosta och depression. Behandlingen kan vara både medicinskt och icke-medicinskt, som till exempel andningsövningar och andningstekniker. Livskvalitet, en subjektiv känsla av välbefinnande, försämras vid KOL. Personer med KOL får utbildning om hälsa och träning för att kunna klara sin egenvård.   Syfte: Var att beskriva effekten av andningsövningar och andningsteknikers inverkan på livskvalitet hos personer med KOL.   Metod: Metoden som användes vad en litteraturstudie med systematisk sökning.   Resultat: Elva artiklar användes till studien, varav sju hade studerat andningstekniker och sju hade studerat andningsövningar. Bland andningsteknikerna påvisades det att diafragmaandning, sluten läppandning och qigong i kombination förbättrade livskvaliteten. Enbart qigong och sång visade ingen signifikant förbättring. Samtliga av de undersökta andningsövningarna gav bättre livskvalitet. De som studerades var IMT, fysisk aktivitet i kombination med IMT och RMET.   Konklusion: Andningsövningar och andningstekniker påverkar livskvaliteten positivt hos personer med KOL, enligt de granskade artiklarna. Det var dock inte inom alla metoder som skillnaden var signifikant. Även i studier där träningsmetoder jämfördes med kontrollgrupper som utförde vanlig fysisk träning ökade livskvaliteten i båda grupperna. Resultatet visade även att inte bara andningsövningar och andningstekniker inverkade på livskvaliteten för personer med KOL. Andra interventioner eller att bara vara med i en studie påverkade livskvaliteten vilket påvisades av kontrollgrupper.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet , 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 6 uppsatser.